Amasoner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För bilmodellen, se Volvo Amazon.
Herakles i strid med amasoner. Amfora från 500-talet f.Kr.
Relief föreställande amazonomachi

Amasoner (grekiska αμαζόνες) var i grekisk mytologi en stam av krigiska kvinnor. Enligt vissa versioner av myten om amasonerna var de döttrar till den olympiska guden Ares.[1] De strider som de grekiska heroerna utkämpar mot amasonerna kallas amazonomachi. Amasonernas hemvist lokaliserades av grekerna till en början i nordöstra mindre Asien, senare ansågs de bosatta i Centralasien.[2]

Amasoner sades leva i en kvinnostat helt utan män. En grannstam gjorde de unga flickorna gravida två månader om året. Alla pojkar som föddes sattes ut i skogen eller sändes till sina fäder sedan man gjort dem inkapabla att strida. Flickorna uppfostrades i en krigarkult där man skulle ha dödat tre fiender i strid innan man fick lov att skaffa barn.[3]

En senare etymologisk myt, som försöker förklara namnet "amazoner" ur "utan bröst", menade att amasonerna skar av sitt vänstra bröst för att lättare kunna hantera en pilbåge. I den grekiska konsten avbildas dock aldrig amasonerna så.[4]

Amasoner i konsten[redigera | redigera wikitext]

I antika motiv avbildades amasonerna ofta med persiska mössor, yxor och andra utländska attribut för att tydligt markera vad som är främmande och oacceptabelt med dem. Inte helt oväntat är många av avbildningarna på detta tema romantiskt vinklade och dramatiskt utsmyckade.[5] Ett vanligt förekommande motiv på svartfigurig och rödfigurig keramik är Akilles som blir förälskad i amasonernas drottning Penthesilea, i samma stund som han dräper henne. Amazonomachi, gigantomachi och centauromachi uppfattas av vissa forskare som tydliga allegorier för riktiga händelser, så som exempelvis Atens segrar mot perserna under Persiska krigen. Alla tre motiv förekom på Fidias Athenastaty i Parthenontemplet i Aten. Motiven är även vanligt förekommande i Delphi.[6] Enligt Dowden[7] kan amasonerna i dessa fall symbolisera grekernas syn på perserna som ett tjänarfolk (passiva = kvinnliga).

Symbolik[redigera | redigera wikitext]

Enligt vissa forskare[vilka?] är amasonerna och amazonomachi till för att visa hur saker och ting inte skall vara enligt det antika Greklands patriarkat. Männen skulle arbeta utomhus, resa och föra krig; vara aktiva. Kvinnorna, speciellt i enlighet med atenska ideal, skulle hålla sig inomhus och vara passiva. Eftersom amasonerna för sina egna krig, inte gifter sig och lever i matriarkat så måste de bekämpas, annars hotas både fortplantningen och könsrollerna.[6] Många av antikens hjältar får en chans att besegra amasonerna exempelvis Herakles, Akilles och Theseus.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ M. P. Nilsson, Olympen, Norstedts Akademiska förlag 2003
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Amasoner)
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Amasoner)
  4. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Amasoner)
  5. ^ S.Woodford, Images of Myths in Classical Antiquity, Cambridge University Press 2002
  6. ^ [a b] K. Dowden, The uses of Greek Mythology, Routledge, London 1992
  7. ^ Dowden (1992), sid 161

Se även[redigera | redigera wikitext]