Klio

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om musan Clio. För andra betydelser av Clio, se Clio (olika betydelser).
Clio av Pierre Mignard.

Klio (grekiska: Κλειώ), eller, latiniserat, Clio, är i grekisk mytologi hjältediktens, retorikens och framför allt historieskrivningens beskyddarinna. Liksom alla muser är hon dotter till Zeus och Mnemosyne. Hon avbildas oftast med en lur och ett vattenur. Namnet kommer av roten κλέω/κλείω, som betyder "skildra" eller "göra berömd".

Enligt traditionen ska hon, efter att ha tillrättavisat Afrodite för gudinnans kärlek till Adonis, blivit straffad av Afrodite som gjorde så att Clio blev förälskad i Pierus, kungen av Makedonien. Den son hon fick med Pierus, Hyakinthos, var en vacker man som sedan blev dödad av sin älskare, guden Apollon. Ur Hyakinthos blod växte sedan en blomma.[1]

Muserna[redigera | redigera wikitext]

  • Clio - historieskrivningens musa
  • Erato - lyrikens och kärlekspoesins musa
  • Euterpe - musikens eller flöjtspelandets musa
  • Kalliope - den episka poesins musa
  • Melpomene - tragedins och lyrans musa
  • Polyhymnia - dansens eller geometrins musa
  • Terpsichore - dansens och den lyriska poesins musa
  • Thalia - komedins musa
  • Urania - astronomins musa


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Encyclopædia Britannica, uppslagsord Clio