Hyggesfritt skogsbruk

Hyggesfritt skogsbruk är ett samlingsnamn för skötselsystem, metoder och åtgärder inom skogsbruk som innebär att skogen brukas utan att marken någonsin blir så kal som vid slutavverkning genom kalhuggning. Vid hyggesfritt skogsbruk är marken kontinuerligt skogbevuxen och ett visst minsta virkesförråd ska finnas kvar efter avverkning, inom skogsvårdslagens bestämmelser.

Begreppet myntades av Skogsstyrelsen 2008 inom ramen för projektet "Kontinuitetsskogar och kontinuitetsskogsbruk" och ersatte den ursprungliga beteckningen, kontinuitetsskogsbruk.

Begreppet hyggesfritt skogsbruk innehåller i sig själv inte någon definierad idé om hur skogen ska skötas och utvecklas på lång sikt utan är ett samlingsbegrepp som inrymmer allt det som inte ingår i traditionellt trakthyggesbruk med kalhuggning-plantering, dvs både blädningsbruk, naturkulturmetoden, Lübeckmodellen, osv. Skogsstyrelsen inkluderar dessutom både skärmställning och luckhuggning i hyggesfritt, dvs två föryngringsmetoder inom trakthyggesbruket. Naturskyddsföreningen anser däremot att skärmställning inte kan ingå i hyggesfritt skogsbruk eftersom huvuddelen av virkesskörden sker vid ett tillfälle och resultatet är en enskiktad ungskog.

Det finns idag flera olika grupperingar som arbetar för införande av hyggesfritt skogsbruk, både föreningar som exempelvis Jordens Vänner, privata konsultföretag och enskilda personer. Gemensamt för dem är att de hävdar att hyggesfritt skogsbruk ger hög virkesproduktion samtidigt som fler arter kan överleva i den produktionsinriktade skogen, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor om hur hyggesfritt skogsbruk långsiktigt påverkar skogen.

Se även

• Permakultur