Motorsåg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Motorsåg av märket Stihl.
Chainsaw blade.jpg

En motorsåg eller kedjesåg är en portabel motoriserad såg som vanligen används för att fälla, kvista och kapa träd. Motorsågar drivs av antingen en nätansluten elmotor eller en tvåtaktsmotor, även 4-takt finns. Själva sågarbetet utförs av en sågkedja med vassa skärlänkar som motorn driver medurs runt sågsvärdet. Tapparna mellan länkarna i kedjan smörjs genom att sågen pumpar ut särskild sågkedjeolja till svärdets spår. Kedjan kräver regelbunden filning med rundfil för att sågförmågan ska kunna upprätthållas.

Eldrivna sågar används till exempel för vedkapning och på byggen medan de mer mobila bensindrivna sågarna har svarat för en väsentlig effektivisering av det svenska skogsbruket under efterkrigstiden. Idag har motorsågar, i de flesta storskaliga tillämpningar, ersatts av skördare. I gallringar är det dock inte ovanligt att självverksamma skogsägare fortfarande utför avverkningen med motorsåg.

Svenska Husqvarna är med sina varumärken en av världens största tillverkare av både motor- och röjsågar. Tidigare ingick Husqvarna i Electroluxkoncernen. Främsta konkurrenten på den svenska marknaden är tyska Stihl.

På marknaden finns det särskilda ställningar som man kan montera sågen i och därigenom erhålla ett minisågverk. Logosol är Europas största tillverkare av sådana ställningar [källa behövs].

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gamla motorsågar
Husqvarna

Motorsågen är en förhållandevis modern maskin som började användas mer allmänt först i slutet på 1950-talet. Det fanns motorsågar även tidigare men de var så stora, klumpiga (ofta 2-mans motorsågar) och opraktiska att använda. 1926 byggdes den första Stihlmotorsågen, den är världens mest köpta motorsåg.[förtydliga] 1929 uppfanns den första portabla motorsågen av Festo Tyskland (Fezer & Stoll), en tvåmansmotorsåg, stor och otymplig kan man tycka, men ändå portabel. Till Sverige började i slutet av 1940-talet utländska enmansmotorsågar importeras, från bland annat Nordamerika (McCulloch, Homelite) och Tyskland men även Norge (Jobu).

Den första svenska enmansmotorsågen var Be-Bo[när?] som tillverkades av AB Bergborrmaskiner i Varberg[källa behövs] i samarbete med Göteborgs Lättmetallgjuteri AB. Sågen kom ut på marknaden 1949 och vägde 20 kg. Svärdet gick att vinkla för fällning och kapning. I instruktionsboken kunde man läsa att kvistningsarbete kunde vara tröttande. Vidare smidig att arbeta med var den inte heller, men en motoriserad skogshuggare effektiviserade sig flera hundra procent tack vare Be-Bo. I stället för ett träd varannan timme fälldes, kvistades och kapades fyra per timme. Be-Bo blev en stor framgång på den svenska marknaden och när de båda företagen senare gick samman tog de ett namn som syftade på deras lyckade samarbete, kort och gott, AB Partner. I Sverige var Partner tillsammans en av de tre ledande tillverkare tillsammans med Jonsereds Fabrikers AB (Raket) och Husqvarna. Alla tre köptes upp upp av Electroluxkoncernen 1977-1979. Partner är nerlagt medan Husqvarna och Jonsered tillverkas i Husqvarnas fabrik i Huskvarna.

I början av 1960-talet användes motorsågen huvudsakligen för att fälla träden och kapa upp stammen i delar. Kvistning utfördes vanligen med yxa. Med tiden utvecklades sågarna så att de blev mindre och lättare. De blev då ett verktyg även för kvistningarbetet. På 1980-talet ersattes den motormanuella skogshuggaren i stor utsträckning av skogsmaskiner som både fäller träd, kvistar dem och kapar upp stammen i önskade längder, så kallade skördare. Idag utförs den överlägset största delen av skogsavverkningen av skördare, och motormanuellt arbete bedrivs av självverksamma skogsägare eller som komplement till skördare. Det finns alltså fortfarande många som anser sig ha behov av en motorsåg och därför har en motorsåg. Bönder, skogsmaskinägare, villaägare, snickare med flera har ofta en motorsåg, som vanligen endast används för mindre arbeten, där det inte är motiverat med en stor skogsmaskin.

Se även extern länk Skogsmuseet i Lycksele

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Varje år skadas tusentals personer i motorsågsrelaterade olyckor och ett tiotal personer omkommer[1]. I ett försök att minska dessa olyckor är det sedan år 2012 i Sverige lag på att inneha ett så kallat motorsågskörkort vid yrkesmässig hantering av motorkedjesågar eller röjsågar[2]. Motorsågskörkortet består av nivåerna A-F. Förutom olycksrisker som uppkommer till följd av det man sågar i (till exempel risken att ett träd faller åt "fel" håll), är så kallade kast en risk som förtjänar att nämnas. Sågen kan kasta när några av kedjan skärlänkar plötsligt fastnar i det virke som håller på att sågas. Sker detta på överdelen av svärdspetsen kan hela sågen med våldsam kraft kastas uppåt/bakåt mot användaren. Det är även möjligt att få kast bara genom att oavsiktligt beröra virke med svärdspetsen när kedjan är i rörelse.

Moderna bensindrivna motorsågar har en mängd säkerhetsdetaljer (som givetvis bör vara fungerande om sågen ska användas). De lagstadgade[3] för användning är:

  • Vibrationsdämpning
  • Stoppknapp
  • Kedjebroms (Kastskydd) som aktiveras automatiskt vid kast
  • Spärr mot ofrivilligt gaspådrag
  • Anordning för uppfångning av kedjan om den skulle gå av
  • Handtag med skydd för kedjeskott

Vid skogsarbete måste följande skyddsutrustning användas:

Dessutom måste ett första förband medfölja och när man arbetar flera i stormfälld skog ska jacka eller blus med varselfärger användas.

Tillverkare[redigera | redigera wikitext]

Tillbehör[redigera | redigera wikitext]

  • Timmerjigg är en anordning som fästes på motorsågen och gör det möjligt att såga upp en stock till plankor och bräder.

Motorsåg i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

En motorsåg har stor betydelse i skräckfilmen Motorsågsmassakern. En annan film där sågen har använts som mordvapen är gangsterfilmen Scarface. Det finns även en svensk film från 1983 vid namn Motorsågen.

Motorsåg finns även tillgänglig i spelet Left 4 Dead 2. Motorsågar finns även i Dead Rising.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://motorsagskorkort.se/
  2. ^ http://www.av.se/dokument/afs/afs2012_01.pdf
  3. ^ Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:2

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]