Hyperinflation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
500 miljoner mark-sedel från Danzig 1923

Hyperinflation innebär en extremt hög inflation. Det finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet, men en tumregel är minst 50 % inflation per månad. Till skillnad från kronisk inflation är en hyperinflation ofta förbunden med en allmän kollaps av ett lands grundläggande finansiella system. Sedlar kan tryckas i nominella valörer i miljoner och miljarder och därutöver.

Hyperinflation kan orsakas av att regeringen trycker stora mängder sedlar för att få in pengar till vissa ändamål, såsom krig eller återuppbyggnad efteråt. Dessutom kan valutor attackeras av spekulerare, med inflation eller hyperinflation som resultat. När hyperinflationen gått riktigt långt är det svårt för regeringen, om det är den som orsakat inflationen, att förbättra situationen genom att trycka mer pengar. Folk övergår då till utländska valutor, skapar nya valutor eller bedriver byteshandel.

Historiska exempel[redigera | redigera wikitext]

En av de mest kända episoderna av hyperinflation är inflationen i Tyskland på 1920-talet. Efter första världskriget gick Tyskland ut som förlorare och avkrävdes enorma krigsskadestånd av de segrande makterna. För att försöka lösa detta tryckte Tyskland ständigt nya sedlar, vilket resulterade i hyperinflation. En dollar (som tidigare hade varit värd 42 mark) var värd 4,2 miljoner mark, och alla tidigare besparingar blev därmed i det närmaste värdelösa. En limpa som förut kostat 0,63 mark kostade 201 miljarder mark. Varje dag tillverkades 400 biljarder tyska mark.

Städning av värdelösa (inflaterade) pengősedlar i Ungern efter att forinten hade introducerats i augusti 1946.

Ungern drabbades av hyperinflation 1945–1946, då den dåvarande valutan pengön förlorade drastiskt i värde. Den högsta nominella valören som gavs ut var 100 triljoner pengő. Det ledde till att forinten blev ny valuta i Ungern.

Jugoslavien råkade ut för hyperinflation 1993–1994, då den jugoslaviska dinaren gavs ut i sedlar med den nominella valören 500 miljarder. På många håll, särskilt i självstyrande provinser, gick man över till D-mark, och har behållit den fram till övergången till euro.

Zimbabwe drabbades under Robert Mugabes styre av hyperinflation. I juli 2008 var inflationstakten uppe i 2,2 miljoner procent och den 29 juli 2008 kostade en brödlimpa i Harare 200 miljarder zimbabwiska dollar. Nya sedlar med högre valörer gavs ut hela tiden. Rekordet var en sedel med valören 100 biljoner dollar gavs ut 2008, men redan veckan efter beslöts att från 1 augusti 2008 genomföra en valutareform som innebar att 10 nollor ströks från sedlarna. Således blev 10 miljarder gamla dollar lika med en ny zimbabwisk dollar.[1] Hyperinflationen fortsatte dock, och priset för en limpa var 9 januari 2009 uppe i ungefär 25 miljarder nya zimbabwiska dollar, motsvarande 2,5·1020 dollar från perioden fram till juli 2008.[2] Den 2 februari 2009 ströks ytterligare 12 nollor ur den zimbabwiska valutan, det vill säga en biljon dollar motsvarar en ny dollar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dagens Nyheter 31 juli 2008: Nollorna blir färre i Zimbabwe
  2. ^ CNN.com 10 januari 2009: Zimbabwe introduces new $50 billion note

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]