Weimarrepubliken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tyska riket
tyska: Deutsches Reich

1919–1933
Flagga Vapen
Nationalsång: Das Lied der Deutschen
Tyskland under Weimarrepublikens tid, delat i två områden av Polska korridoren. Fristaten Preussen (i blått) var den ledande staten.
Tyskland under Weimarrepublikens tid, delat i två områden av Polska korridoren. Fristaten Preussen (i blått) var den ledande staten.
Huvudstad Berlin
Språk Tyska
Statsskick Parlamentarisk demokrati,
förbundsstat
Sista president Paul von Hindenburg
Sista rikskansler Adolf Hitler
Bildades 11 augusti 1919


Upphörde 23 mars 1933
 – upphörde genom Fullmaktslagen 1933
Areal 468 787 km² (1925[1])
Folkmängd 62 411 000 (1925[1])
Valuta Papiermark (ℳ) (1919–1923)
Rentenmark
(1923–1924)
Reichsmark (ℛℳ) (1924–1933)
I dag del av Tyskland
Tysklands historia
Tysklands statsvapen
Denna artikel är en del av en serie
Tidslinje
Germanien
Folkvandringstiden
Austrasien (511–719)
Gamla Sachsen (?–785)
Frankerriket (719–843)
Östfrankiska riket (843–962)
Tysk-romerska riket (962–1806)
Preussen (1701–1918)
Rhenförbundet (1806–1813)
Tyska förbundet (1815–1866)
Nordtyska förbundet (1866–1871)
Kejsardömet (1871–1918)
Novemberrevolutionen (1918–1919)
Weimarrepubliken (1919–1933)
Nazityskland (1933–1945)
Ockupationen (1945–1949)
Västtyskland-Östtyskland (1949–1990)
Tysklands återförening (1989-1990)
Efter återföreningen (från 1990)

Tyskland-portalen

Weimarrepubliken (tyska: Weimarer Republik [ˈvaɪmaʁɐ ʁepuˈbliːk] ( lyssna)) är en period i Tysklands historia från 11 augusti 1919, då en demokratisk och parlamentarisk författning antogs i Weimar, till 30 januari 1933, då Adolf Hitler utnämndes till rikskansler. Landets officiella namn var från landets enande 1871 till 1943 Tyska riket (tyska: Deutsches Reich).

Politiskt system[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Weimarkonstitutionen

Weimarrepubliken var en parlamentarisk demokrati och en förbundsstat, dock med betydande befogenheter för den centrala makten, riksstyrelsen. Riksstyrelsen leddes av en folkvald rikspresident. Förste presidenten blev socialdemokraten Friedrich Ebert (1919–1925), dess andra och sista president blev den partipolitiskt oberoende konservative Paul von Hindenburg (1925–1934); von Hindenburg omvaldes i presidentvalet 1932 men avled 1934, varefter Hitler avskaffade presidentämbetet och antog titeln Führer (”ledare”).

Regeringen i Weimarrepubliken leddes av rikskanslern som var ansvarig inför parlamentet, riksdagen, som var direktvalt med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Riksdagen valdes i direkta val och saknade spärregler, vilket gynnade uppkomsten av småpartier. Regeringarna blev därför svaga, vilket ledde till regeringskriser och återkommande nyval.

1918–1919[redigera | redigera wikitext]

Tiden efter det tyska kejsardömets fall och vapenstilleståndet i november 1918 och innan republikens utropande var en tid präglad av kaos och enorma sociala konflikter i Tyskland. I flera tyska städer tog arbetar- och soldatråd över styrelsen, i storstäderna utvecklades situationen till gatukamper och kuppförsök som Spartacusförbundets uppror. Dagligen skedde det mord och stridigheter mellan olika fraktioner på gatorna i de tyska storstäderna, mellan kommunister och frikårer och andra fraktioner. Vidare betydde Versaillesfreden att landet blev kraftigt skuldsatt mot utlandet och spädde på den oroliga utvecklingen. När man till sist skapade en ny, demokratisk tysk republik valde delegaterna att samla sig till kongress i kulturstaden Weimar då andra, större städer ansågs vara för oroliga för att delegaterna skulle kunna samla sig där. Republiken utropades den 11 augusti 1919.

1919–1925[redigera | redigera wikitext]

Republiken hade ingen lätt start. I mångt och mycket fortsatte situationen de första åren som den hade varit i slutet av 1910-talet med hög arbetslöshet, hyperinflation, sociala oroligheter m.m. Den ekonomiska situationen förvärrades särskilt akut efter att franska och belgiska trupper gick in i Ruhr för att försäkra sig om att skadeståndet skulle komma dem tillgodo i form av varor, se även Ruhrockupationen. Hyperinflationen ledde till att alla besparingar blev mer eller mindre värdelösa, strejker och kravaller var vardagsmat i stora delar av Tyskland. Se vidare inflationen i Weimarrepubliken. Den 12 mars 1920 startades Kappkuppen i Berlin av högerextremister.[2]

1924 tog man tillsammans med USA och de övriga segrarmakterna från första världskriget kontakt med varandra och gjorde upp om en ny avbetalningsplan för krigsskadeståndet som landet hade ålagts i Versaillesfreden. Detta ledde till Dawesplanen. Den ekonomiska situationen under senare delen av 1920-talet förbättrades radikalt, mycket tack vare amerikanska krediter och investeringar som flödade in i Tyskland. Tyskland tilläts gå med i Nationernas Förbund 1925.

1929–1933[redigera | redigera wikitext]

Börskraschen 1929 kom snabbt att få återverkningar även i Tyskland. Den amerikanska marknaden föll samman som ett korthus, och då amerikanska investeringar stod bakom lejonparten av den tyska uppgången under slutet av 1920-talet drabbades Tyskland snabbast och hårdast av alla europeiska stater. Situationen i början av 1930-talet liknade den som hade varit i republikens början: Hög arbetslöshet, hög inflation, enorma sociala oroligheter, gatukamper och kravaller varje dag. Nyval utlystes 1930 och flera gånger under 1932.

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) hade fram tills börskraschen 1929 haft endast marginellt stöd, men de nya dåliga tiderna gav partiet ett rejält uppsving. Även kommunisterna drog fördel av de dåliga tiderna, medan särskilt de borgerligt konservativa och de liberala partierna tappade stöd. Vid det sista riksdagsvalet 1932 var NSDAP i majoritet, trots att de bara hade stöd av drygt en tredjedel av väljarna och att socialdemokraterna och kommunisterna tillsammans var större.

Weimarrepubliken gick slutligt i graven när Hindenburg utsåg Adolf Hitler till rikskansler det vill säga Adolf Hitlers Machtübernahme den 30 januari 1933.

Förbundsländer[redigera | redigera wikitext]

1925 bestod Weimarrepubliken av 18 länder:[3]

Förbundsland Flagga Vapen Yta (km²) Invånare Inv./km² Huvudstad
Fristaten Anhalt Flagge Herzogtum Anhalt.svg Wappen Freistaat Anhalt.png 2 313,58 351 045 143 Dessau
Republiken Baden Flagge Großherzogtum Baden (1891–1918).svg Coat of arms of the Republic of Baden from 1918.png 15 069,87 2 312 500 153 Karlsruhe
Fristaten Bayern Flag of Bavaria (striped).svg Wappen Freistaat Bayern (1923).png 75 996,47 7 379 600 97 München
Fristaten Braunschweig Flagge Herzogtum Braunschweig.svg Wappen Freistaat Braunschweig.png 3 672,05 501 875 137 Braunschweig
Fria hansastaden Bremen Flag of Bremen.svg Bremen Wappen(Mittel).svg 257,32 338 846 1 322 -
Fria hansastaden Hamburg Flag of Hamburg.svg Coat of arms of Hamburg.svg 415,26 1 132 523 2 775 -
Folkstaten Hessen Flagge Großherzogtum Hessen ohne Wappen.svg Coa Germany State Hessen History.svg 7 691,93 1 347 279 167 Darmstadt
Fristaten Lippe Flagge Fürstentum Lippe.svg Coa Germany State Lippe.svg 1 215,16 163 648 135 Detmold
Fria hansastaden Lübeck Flagge der Hansestadt Lübeck.svg Wappen Lübeck (Alt).svg 297,71 127 971 430 -
Fristaten Mecklenburg-Schwerin Flagge Großherzogtümer Mecklenburg.svg Wappen Freistaat Mecklenburg-Schwerin.png 13 126,92 674 045 51 Schwerin
Fristaten Mecklenburg-Strelitz Flagge Großherzogtümer Mecklenburg.svg Wappen Freistaat Mecklenburg-Strelitz.png 2 929,50 110 269 38 Neustrelitz
Fristaten Oldenburg Flag of Oldenburg (Scandinavian Cross).svg Wappen Freistaat Oldenburg.png 6 423,98 545 172 85 Oldenburg
Fristaten Preussen Flag of Prussia (1918–1933).svg Coat of arms of Prussia (1918–1933).svg 291 639,93 38 120 170 131 Berlin
Fristaten Sachsen State flag of the Saxony (1815-1952).svg Coat of arms of Saxony.svg 14 986,31 4 992.320 333 Dresden
Fristaten Schaumburg-Lippe Flagge Fürstentum Schaumburg-Lippe.svg Coa Germany State Schaumburg-Lippe.svg 340,30 48 046 141 Bückeburg
Land Thüringen Flag of Thuringia.svg Wappen Land Thueringen.png 11 176,78 1 607.329 137 Weimar
Fristaten Waldeck Flag of Germany (3-2 aspect ratio).svg Armoiries de Waldeck.svg 1 055,43 55 816 53 Arolsen
Folkstaten Württemberg Flagge Königreich Württemberg.svg Wappen Volksstaat Württemberg (Farbe).svg 1 507,63 2 580.235 132 Stuttgart
Saarområdet rand Blason Sarre 1920 - 1935.svg 1 910,49 768 000 402 Saarbrücken
Tyska riket Flag of Germany (3-2 aspect ratio).svg Wappen Deutsches Reich (Weimarer Republik).svg 468 116,13 62 410.619 134 Berlin

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Das Deutsche Reich im Überblick”. Wahlen in der Weimarer Republik. http://www.gonschior.de/weimar/Deutschland/index.htm. Läst 26 april 2007. 
  2. ^ Krönika över 20:e århundradet. Bonniers. 1988. ISBN 91-34-50930-5 
  3. ^ Otto Beckmann: Beckmanns Welt-Lexikon und Welt-Atlas. A–Z. Verlagsanstalt Beckmann, Leipzig [u. a.] 1931.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Weitz, Eric D. (2009). Weimar-Tyskland – Löfte och tragedi