Ilves

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om ishockeyklubben Ilves i Tammerfors. För fotbollsklubben, se Ilves Tammerfors (fotboll).
Ilves
Hemort Finland Tammerfors
Grundad 10 april 1931
Lagfärger Grönt, gult och svart
Hemmaplan Tammerfors Ishall
Tränare Finland Tuomas Tuokkola
FM-ligan
Guld 16: 1936, 1937, 1938, 1945, 1946, 1947, 1950, 1951, 1952, 1957, 1958, 1960, 1962, 1966, 1972, 1985
Silver 9: 1935, 1948, 1949, 1965, 1968, 1969, 1970, 1990, 1998
Brons 12: 1934, 1939, 1941, 1943, 1963, 1964, 1967, 1974, 1975, 1983, 1989, 2001

Ilves är en ishockeyklubb från Tammerfors. Klubben är den mest framgångsrika klubben i Finland med 16 FM-guld. Klubben grundades den 10 april 1931 och vann sitt första FM-guld 1936. Ilves hemmaplan är i Tammerfors Ishall i Hakametsä, Hakametsähallen är Finlands första och byggdes för VM i ishockey 1965. Hallen är också hemmahall för Tappara.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ilves grundades år 1931 med Niilo Tammisalo i spetsen. Till en början var föreningen menat för fotboll, isboll samt boboll, men genast nästa år kom ishockey med till bilden. [1] Tammerfors och hela Finlands första isrink öppnades på vintern 1934 till Ilves användning. Det var en fördel för Ilves – de fick träna i en rink med officiella måtten. [2] Ilves vann sitt första mästerskap år 1936. Mästerskapet kom på ett ovanligt sätt, då KIF från Helsingfors inte gick med på att spela den avgörande matchen i Tammerfors. Då röstade Finlands Ishockeyförbund om att Ilves vinner mästerskapet. Ilves var mästare även de två följande säsongerna. [3]

År 1965 flyttade Ilves, likaså som de två andra ishockey lagen från Tammerfors Tappara och KooVee, till den nya ishallen Hakametsä. Detta hade främst en ekonomisk betydelse: för spelarna spelade det ingen roll hurdant väder det var, men i innehallen fick man mera folk till läktarna fastän det skulle ha varit dåligt väder ute. [4] Under den tiden började laget även betala en liten gottgörelse för spelarna. Dessa summor var dock små: för en vinst fick man lika mycket pengar som motsvarar år 2006 fyra euro. Men det var ändå klart att man var på väg mot professionalitet, eftersom även skjortorna började få första reklamerna. [5]

Med hjälp av den kanadensiske tränaren Len Lunden vann Ilves sitt femtonde guld i ligan år 1972. Ilves höll sig på toppen i ligan även de kommande åren, men årets 1975 bronsmedalj visade sig vara den sista medaljen på en lång tid. På 1980- talet steg dock en ny generation upp i Ilves, med mycket kända finska spelare på topp. Till dessa hörde till exempel Risto Jalo, Raimo Summanen, långvarige Ilves-legenden Raimo Helminen samt Jukka Tammi. Detta lag fick först brons år 1983 och sedan två år senare år 1985 vann de redan mästerskapet till laget igen. År 1985 splittrades laget när 4 spelare åkte till NHL.

Tränaren Sakari Pietilä lyfte upp Ilves i slutet av 1980- talet, när de år 1988 vann grundserien men föll på första omgången i playoffs mot Rauman Lukko. Nästa år 1989 fick de brons, och året därpå kom de ända till finalen men förlorade sedan mot TPS. 1990- talet var svår tid för Ilves. I början av årtiondet köpte man tillbaka gamla spelare som lyst på 1980-talet, men de presterade inte.[6] Då hamnade den nu i Tammerfors ökände Vincent Manngard köpa laget för att komma konkurshotet. År 1995 hamnade Ilves även att spela relegationsmatcher för att hållas i serien. Efter den säsongen anställdes Vladimir Jursinov Jr, som lyfte på några år Ilves tillbaka till toppen med hjälp av spelare som Vesa Toskala, Juha Hautamaa och Raimo Helminen som returnerade till Ilves. År 1998 var de igen i finalerna men förlorade mot HIFK, och nästa år förlorade de mot HPK i kvartsfinalerna.

År 2000 gjorde man laget till ett aktiebolag och då bildades Ilves-Hockey Oy.[7] Nästa år vann de sin tills nu sista medalj, vilken var av bronsfärg. Efter det har laget gått upp och ned, och inte heller nått något stort. De har även hamnat några gånger och spela relegationsmatcher.

VVV[redigera | redigera wikitext]

Måndagen den 29.7.2013 kom Ilves ut med ett femårs projekt: ”Viiri Viidessä Vuodessa” (VVV, fritt översatt ”Guld på fem år”).[8] Denna projekt var startad av Marko Sjöblom som i princip redan hade köpt en 53,7% andel av Ilves-Hockey Oy.[9] Detta skulle ha varit perfekt för laget: en ny ägare med mycket pengar, som ändå kan vara hela tiden på plats i Tammerfors och se hur det går för laget, i skillnad till hur Manngard agerade vanligtvis. Denna affär föll dock, efter att Ilves-Hockey Oy:s styrelse kom ut med besvär om hur Sjöblom hade lett laget efter att ha fått lagets operativa styrning till sina händer.[10]

Lagets kännetäcken[redigera | redigera wikitext]

Färger[redigera | redigera wikitext]

Ilves logo åren 1962-1993 och 1999-

Traditionellt är lagets färger svart, grön och gul. Dessa färger har vanligtvis alltid varit med i lagets skjortor, fastän säsongerna 1982-1984 spelade de violett-vita skjortor på grund av att de gått in på ett avtal med SKOP som ville att de skall göra det. Fansen gillade inte detta, men avtalet var viktig för lagets ekonomiska balans. [11]

[redigera | redigera wikitext]

Ilves första logo var en lokatt målad från sidan. Ilves betyder lokatt på finska. Därtill lades senare texten ”Ilves Tampere” runtom logon.

År 1962 ville den dåtida managern Seppo Helle få logon se mera fartfylld och ungdomlig ut. Han valde ut Rauno Bromms figur som symboliserar lokattens ansikte. Denna logo användes åren 1962-1933.

Åren 1993-1999 användes igen en logo var det var symboliserat en lokatt från sidan. Därefter gick man tillbaka till logon som man använt 1962-1933, och den logon används fortfarande. [12]

Fansen[redigera | redigera wikitext]

I Hakametsä är läktare D1 reserverat ändast för Ilves fansen. Där står Osasto 41 (”Avdelning 41, vilket kommer från Raimo Helminens spelnummer #41).

År 2002 gjordes en undersökning varför människor förespråkar Ilves, och det kom fram att största delen hade fått det hemifrån. Enligt undersökningen fans det mera Ilves fans på östra sidan av Tammerfors, medan den västra delen hängde mera på rivalen Tappara. [13]

Stanley Cup vinnaren Maxime Talbot i Ilves bortaskjorta år 2012

Pensionerade nummer[redigera | redigera wikitext]

Nummer 24 är inte officiellt fryst men används inte eftersom Veikko Suominen, som hade numret, begick självmord under säsongen 1978-1979.

Laguppställning[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterad den 21 september 2014.[1]

# Nat Spelare Pos S/H Ålder Värvad Födelseort
23 Finland Asplund, TuroTuro Asplund C L 29 2013 Jyväskylä, Finland
28 Finland Hintz, RoopeRoope Hintz LW L 17 2013 Tammerfors, Finland
10 Kanada Hurtubise, MarkMark Hurtubise RW R 30 2014 Montréal, Québec, Kanada
35 Finland Järvenpää, JuhaJuha Järvenpää M L 25 2013 Norrmark, Finland
77 Finland Järventie, MarttiMartti Järventie (A) B L 38 2011 Tammerfors, Finland
6 Finland Kivistö, TommiTommi Kivistö B L 23 2013 Vanda, Finland
70 Finland Korpisalo, JoonasJoonas Korpisalo M L 20 2013 Björneborg, Finland
40 Finland Kukkonen, MikkoMikko Kukkonen B L 26 2013 Siilinjärvi, Finland
71 Finland Laakso, TapioTapio Laakso (A) C L 28 2014 Rimito, Finland
3 Finland Levo, MikkeMikke Levo B L 19 2013 Orivesi, Finland
36 Finland Moisio, PatrikPatrik Moisio RW L 22 2014 Åbo, Finland
21 Finland Mustonen, AleksiAleksi Mustonen LW L 19 2013 Helsingfors, Finland
76 Finland Mäkinen, KonstaKonsta Mäkinen B L 22 2010 Birkala, Finland
27 Finland Näppilä, JarkkoJarkko Näppilä B L 26 2012 Tammerfors, Finland
82 Finland Pentikäinen, AtteAtte Pentikäinen (A) B L 31 2013 Juupajoki, Finland
29 Finland Pesonen, JussiJussi Pesonen RW L 35 2013 Muurame, Finland
19 Finland Rautiainen, TeemuTeemu Rautiainen LW L 22 2014 Nurmijärvi, Finland
15 Finland Riekkinen, JoonasJoonas Riekkinen C L 27 2014 Varpaisjärvi, Finland
9 Finland Ruuttu, AlexanderAlexander Ruuttu RW R 21 2013 Chicago, Illinois, USA
22 Finland Rämö, JuusoJuuso Rämö LW L 20 2013 Tammerfors, Finland
11 Finland Salmela, SakuSaku Salmela B L 24 2014 Helsingfors, Finland
42 Finland Sandell, SamiSami Sandell (C) C L 27 2013 Nokia, Finland
26 Finland Savilahti, EeroEero Savilahti LW L 22 2013 Tammerfors, Finland
89 Finland Tyrväinen, AnttiAntti Tyrväinen RW L 25 2014 Seinäjoki, Finland
39 Finland Veistola, JiriJiri Veistola LW R 26 2013 Vanda, Finland
72 Finland Välimaa, TommiTommi Välimaa RW L 30 2010 Tammerfors, Finland
49 Finland Yrjölä, LassiLassi Yrjölä M L 20 2014 Tammerfors, Finland

Lagledning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matti Wacklin: Sydämenasiana Ilves ss. 16–17 
  2. ^ Matti Wacklin: Sydämenasiana Ilves, s.23 
  3. ^ Matti Wacklin: Sydämenasiana Ilves, s. 24 
  4. ^ Matti Wacklin: Sydämenasiana Ilves, s. 68 
  5. ^ Matti Wacklin: Sydämenasiana Ilves, ss. 66, 71 
  6. ^ Olli Mustonen: Veijareita & virtuooseja, s. 244 
  7. ^ Olli Mustonen: Veijareita & virtuooseja, s. 396 
  8. ^ ”VVV”. http://ilves.com/?p=14006. Läst 7.10.2014. 
  9. ^ ”Sjöblom blir ledare”. http://www.mtv.fi/sport/jaakiekko/sm-liiga/artikkeli/ilveksen-uusi-paaomistaja-viiri-viidessa-vuodessa/3802954. Läst 7.10.2014. 
  10. ^ ”Sjöblom får inte köpa aktierna”. http://yle.fi/urheilu/ilvekselta_rajuja_sanoja_sjoblom-tapauksesta_paatos_oli_karkea_virhe/6918704?ref=leiki-urheilu. Läst 7.10.2014. 
  11. ^ Olli Mustonen: Veijareita & virtuooseja, ss. 53–54 
  12. ^ Olli Mustonen: Veijareita & virtuooseja, s. 380 
  13. ^ ”Kirvesrintoja ja tupsukorvia”. http://www.ilves.com/arkisto/2004/kolumni030402.php. Läst 7.10.2014.