Arena

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Arena (olika betydelser).
Arena i fd Västarmenien

Arena är den cirkulära, eller ovala, öppna plats i medium av en amfiteatrar. I modern tid så benämns även anläggningar och nödvändiga faciliteter runt den öppna platsen för arena. Ordet kommer från latinets 'harena', en särskilt finkornig sand som användes för att suga upp och täcka det blod antikens gladiatorspel gav upphov till [1]. Anläggningarna fungerar vid ett evenemang som ett enormt stort massmedium, utan att andra medier, frånsett högtalaranläggning, agerar mellanhänder för den som är publik. Få massmedier klarar av att rymma både avsändare och mottagare. Television som medium klarar sedan ett halvt sekel av att distribuera, eller rättare sagt återge, en arena hemma i våra teveapparater. På så sätt kan en ännu större publik inkluderas, kanske i flera länder samtidigt. Arenan fungerar fortfarande som medium men med avsändare och mottagare på avsevärt större distanser ifrån varandra.

Arenor i världen[redigera | redigera wikitext]

Exempel på amfiteateranläggningar som är konstruerade för att kunna ta emot ett mycket stort antal åskådare är Rose Bowl i Pasadena, USA. Historiens mest kända exempel är Colosseum i Rom, uppförd åren 72–80 e.Kr. med plats för minst 50 000 åskådare. Som mest utbyggd tog Colosseum 85 000 åskådare, endast 24 moderna arenor har plats för en större publik. Moderna arenor har fortfarande funktionen att visa teater, musikuppföranden eller sportevenemang. De består av en stor öppen yta, omgiven på alla sidor av upphöjda, mestadels i trappstegsform, säten eller bänkar för åskådare. Den viktigaste egenskapen är området där evenemanget äger rum, själva arenan, som är den lägsta punkten, vilket ger maximal sikt för publiken.

Arenor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige byggdes (eller grundligt renoverades) ungefär 50 arenor för bland annat elitidrott mellan år 2000 och 2014. Enligt Karin Book, forskare vid Malmö högskola med inriktning på arenor, saknas vilja att studera de effekter arenorna har, detta trots de stora summor pengar som läggs på att bygga arenor. Christer Östlund vid Sveriges Kommuner och Landsting menade att det finns ett brett erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.[2]

Sveriges arenor
Arena Invigd Platser
(ishockey)
Publikrekord
(konsert)
Globen 1989-02-19 13 850 16 337
Läkerol Arena 2006-07 8 585 11 500
Göransson Arena 2009-05-30 10 000
Malmö Arena 2008-11-06 13 700 15 000
Scandinavium 1971-05-18 12 044 14 606
Fjällräven Center 2006-08-26 7 600 9 600
ABB Arena (Bandy) 2007-09- - 10 000
Löfbergs Lila Arena 2002-09-15 8 647 10 300
Cloetta Center 2004-09-03 8 500 11 500
Johanneshovs isstadion 1955 8 090 17 098
Ejendals Arena 2005-10- 7 650
Telenor Arena Karlskrona 2005 3 464 3 464

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Claridge, Amanda (1998). Rome: An Oxford Archaeological Guide (First ed.). Oxford, UK: Oxford University Press, 1998. pp. 276–282. ISBN 0-19-288003-9.
  2. ^ "Kommunernas satsning på nya idrottsarenor", Ekonomiekot lördag, Sveriges radio, 29 mars 2014. Hämtad den 17 april 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om arena.