Internationalen (sång)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
L'Internationale
Originalspråk Franska
Översättning Henrik Menander
Kompositör Pierre Degeyter
Textförfattare Eugène Pottier
Övrigt

Instrumental version av Internationalen.
Internationalen på originalspråket franska

Internationalen är en av arbetarrörelsens främsta sånger. Internationalen sjungs av många politiska grupperingar som står till vänster, från socialdemokrater till kommunister och anarkister.

Innehåll

Tillkomst[redigera]

Det franska originalet (L'Internationale) skrevs av Eugène Pottier, som var medlem av Pariskommunen, i juni 1871 i samband med dess fall. Den publicerades postumt i Pottiers Revolutionssånger 1887. Sångens titel är en hyllning till den Första internationalen, som bildades i London 1864. Den återger centrala marxistiska tankegångar från första internationalens berömda upprop Inauguraladressen och från det kommunistiska manifestet. Ursprungligen hade Pottier tänkt sig att texten skulle sjungas till samma melodi som Marseljäsen. Den tonsattes 1888 av formsnickaren och arbetarkompositören Pierre Degeyter (1849-1932).

Från 1904 blev Internationalen den internationella arbetarrörelsens kampsång framför andra. Den har i perioder varit förbjuden i flera europeiska länder, och har översatts till ett stort antal språk.[1] Internationalen användes i Sovjetunionen som hymn istället för nationalsång fram till 1944 då den ersattes med Hymn till Sovjetunionen. Sången användes också i flera andra länder med kommunistiskt eller socialistiskt styrelseskick parallellt med nationalhymnen.

Upphovsrätt[redigera]

Den dikt som Pottier skrev är inte längre skyddad av upphovsrätten, eftersom upphovsmannen avled redan 1887. Även musiken är fri att använda i alla länder utom Frankrike, där upphovsrätten för musiken gäller till oktober 2017.[2] Upphovsrättsinnehavare i Frankrike är musikförlaget Le Chant du Monde.

Svensk version[redigera]

Faksimil av första publiceringen av Menanders svenska översättning i tidningen 1 maj 1902.

Den första svenska versionen översattes av Henrik Menander (utom versen Till krigets slaktande vi dragits... som Hjalmar Branting ansåg opassande och därför uteslöts).[3] Sången publicerades i tidningen 1 maj 1902. När man på möten i dag sjunger Internationalen så brukar det endast vara första och sista versen. Det finns en alternativ översättning av första versen och refrängen av Sven Backlund och John Berg från 1932. [4]


Upp trälar uti alla stater,
som hungern bojor lagt uppå.
Det dånar uti rättens krater,
snart skall utbrottets timma slå.
Störtas skall det gamla snart i gruset.      
Slav stig upp för att slå dig fri.
Från mörkret stiga vi mot ljuset,
från intet allt vi vilja bli.

Refräng:
Upp till kamp emot kvalen!
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen!
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.


I höjden räddarn vi ej hälsa,
ej gudar, furstar stå oss bi.
Nej, själva vilja vi oss frälsa
och samfälld skall vår räddning bli.
För att kräva ut det stulna, bröder,
och för att slita andens band,
vi smida medan järnet glöder
med senig arm och kraftig hand.

I sin förgudning avskyvärda,
månn' guldets kungar nå'nsin haft
ett annat mål än att bli närda
av proletärens arbetskraft?
Vad han skapat under nöd och vaka      
utav tjuvar rånat är,
när folket kräver det tillbaka,
sin egen rätt det blott begär.


Båd' stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner.
Den rike inga plikter trycka,
den arme ingen rätt man ger.
Länge nog som myndlingar vi böjt oss,
jämlikheten skall nu bli lag.
Med plikterna vi hittills nöjt oss.
Nu taga vi vår rätt en dag.

Arbetare, i stad på landet,
en gång skall Jorden bliva vår.
När fast vi knyta brodersbandet,
då lättingen ej råda får.
Många rovdjur på vårt blod sig mätta
men när vi nu till vårt försvar,
en dag en gräns för dessa sätta,
skall solen stråla mera klar.

Versen som inte översattes av Henrik Menander utan tillkom senare:

Till krigets slaktande vi dragits,
vi mejats ner i jämna led.
För furstars lögner har vi slagits,
nu vill vi skapa evig fred.
Om de oss driver dessa kannibaler,
mot våra grannar än en gång,
vi skjuter våra generaler
och sjunger broderskapets sång.

Referenser[redigera]

Noter[redigera]

  1. ^ På engelska har man behållit den franska titeln, men uttalar namnet inter-nashshun-ALLEY
  2. ^ Normalt gäller den upphovsrätten i Frankrike 70 år efter upphovsmannens död. Däremot kompenserar man med 6 år och 152 dagar för verk som skrevs före första världskriget, och med 8 år och 120 dagar för verk som tillkom före andra världskriget.
  3. ^ Sånger för socialism. Stockholm: Arbetarkultur. 1981. Sid. 8. Libris 7590074. ISBN 91-7014-123-1 
  4. ^ Upp till kamp! sånger om arbete, frihet och fred. Prismaserien, 99-0108495-4. Stockholm: Prisma. 1970. Sid. 43. Libris 2250998 

Tryckta källor[redigera]

Webbkällor[redigera]

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, 24 april 2008.


Externa länkar[redigera]