Jacob Reenstierna den yngre
| Jacob Reenstierna den yngre | |
| Född | Jakob Reenstierna[1] 30 april 1659[2][1] Stockholm[2][1] |
|---|---|
| Död | 29 februari 1716[2][1] (56 år) Stockholm[2] |
| Begravd | Hedvigs kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] Leipzigs universitet[1]  |
| Sysselsättning | Lagman[2], affärsman |
| Befattning | |
| Sekreterare, Bergskollegium (1683–1683)[1] Assessor, Svea hovrätt (1683–1692)[1] Lagman, Hallands lagsaga (1692–1710)[1] Landshövding i Dalarnas län (1710–1713)[2][1] Ordförande, Kommerskollegium (1713–1716)[2][1] | |
| Barn | Axel Reenstierna (f. 1695)[1] |
| Föräldrar | Jacob Reenstierna d.ä.[2][1] |
| Släktingar | Abel Reenstierna (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Reenstierna, född den 30 april 1659 i Stockholm, död 29 februari 1716, var en svensk greve och ämbetsman. Han var son till kommissarien i generalkommerskollegium Jacob Momma (1669 adlad Reenstierna) och Elisabet Kock.
Efter utländska studieresor anställdes han 1683 som sekreterare i bergskollegium. Han försökte sig också någon tid med anläggning av ett silverbruk i Regna socken i Östergötland (1685), men återgick snart till ämbetsmannabanan, där han först befordrades till assessor i Svea hovrätt och 1692 till lagman i Halland. Känd som en skicklig ämbetsman blev han 1710 landshövding i Stora Kopparbergs län, 1711 friherre, 1712 kungligt råd och styresman över kontributionsrenteriet, 1713 president i kommerskollegium samt förlänades 1714 grevlig värdighet. År 1697 grundade han Hults bruk.
Orsaken till dessa snabba befordringar har tillskrivits hans villiga medverkan till det stränga beskattningssystem, som 1710 infördes för krigets fortsättande. I rådet kom han i skarp fiendskap med Arvid Horn och Gustaf Cronhielm samt förleddes snart av girighet att bringa sig själv på fall, då han lät muta sig av holländska köpmän att befordra deras merkantila intresse och icke ens skydde att till den ändan förfalska ett rådsbeslut, varigenom dem tillerkända förmåner förökades. Saken drogs inför Svea hovrätt, men redan före dess dom, som blev avsättning och böter, hunnit falla, avled han.
Han gifte sig 1687 med Magdalena Toutin. De fick tre söner, men endast en, Axel Reenstierna, nådde vuxen ålder. Han ägde säterierna Björnsnäs och Björnviken i Kvillinge socken i Östergötland; dessutom ägde han Skeppsta bruk i Västmanland som han ärvt av sin farbror Willem Reenstierna. Han tillbringade den mesta tiden på Björnviken där han skapade ett ståndsmässigt hem. Den grevliga ätten Reenstierna utslocknade på svärdssidan 1783 med hans sonson, Fredrik Ulrik Reenstierna, landshövding i Östergötland och framstående deltagare i frihetstidens riksdagar.
I Hedvigs kyrka i Norrköping finns släktens vapensköld uppsatt. Den bär följande inskription:
Kongl. Maj:ts Högtbetrode man, Råd och President uti Kongl. Commcerce Collegio, den högvälborne Grefve Jacob Reenstierna till Björnviken[förtydliga], Friherre och Herre till Björnsnäs, är född i Stockholm den 30 april 1659 och sammaledes i Herranom afsomnad den 29 Febr. 1716
Översättning
- Ovidius: Någre fabler af Ovidii Metamorphoses förswänskade (Stockholm, 1708)
Se även
Källor
- Reenstierna, Jakob i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Vidare läsning
- Karlsson, Åsa: Jacob Reenstierna den yngre i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)