Jakobsboggi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
DBAG class 423 rail car
SL:s pendeltåg X60 har jakobsboggier mellan vagnarna.
Jakobsboggi på godståg i USA. Notera att större delen av USA har en lastprofil som tillåter två containrar på varandra.
Jakobsboggi under motorvagnståg typ Y32

Jakobsboggi kallas en boggi som är gemensam för två vagnar. Konstruktionen är benämnd efter Wilhelm Jakobs (1858–1942).

Tekniskt går det till så att boggien har två vaggbalkar, en på vardera sidan om boggiens mitt. En vagnskorg vilar på vardera vaggbalken och korgarna vrider sig alltså runt två olika punkter, en något framför och en något bakom boggiens mitt. Varje jakobsboggi är således delad av två permanent hopkopplade vagnar. Jakobsboggier används i motorvagnar och i vissa länder även i godsvagnar. Däremot är den ovanlig i spårvagnar p.g.a. att den inte lämpar sig för fordon som ska klara små kurvradier. I spårvagnar används ofta i stället en konstruktion där två vagnskorgar är sammanfogade med en led som vilar på en vanlig boggi, d.v.s. en boggi med en vaggbalk och en vridningspunkt.

Jakobsboggier har även använts i personvagnar i Sverige. På 1930-talet byggde SJ om ett antal tvåaxliga vagnar till vagnar med jakobsboggier för att ge dem lugnare gångegenskaper i trafik.[1]

För- och nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Fördelar[redigera | redigera wikitext]

  • Man får färre boggier eftersom varje boggi delas av två vagnar, utom först och sist där en vanlig boggi krävs. Ger lägre inköpskostnad och mindre underhåll. Boggier står för 35 - 40% av normala kostnaden.
  • Man slipper en komplicerad koppling eftersom boggien fungerar som en robust koppling.
  • persontåg får man större bekvämlighet:
    • Mindre buller eftersom boggien ligger längst bort i vagnen.
    • Handikappvänligare golv eftersom det låga golvet kan bli större.
    • Den fastare bindningen mellan vagnarna gör att man har en genomgående öppen passage mellan sektionerna, vilket illustreras av designen på X60-tågsätten.
    • Mindre luftmotstånd. En boggi skapar mycket turbulens.
  • godståg får man möjlighet att ha längre låglastade vagnar. I USA är det vanligt att man har två containrar på varandra. Trekopplade och femkopplade låglastade vagnar, alltså permanent hopkopplade vagnsätt med tre respektive fem lågbyggda vagnkorgar, är de i särklass vanligaste containervagnarna i USA. En trekopplad containervagn har två vanliga boggier, en i var ände, plus två jakobsboggier mellan vagnarna, medan en femkopplad containervagn har två vanliga boggier plus fyra jakobsboggier. Att jämföra med sex respektive tio boggier om man använt vanliga boggier istället för jakobsboggier. Tågsätten blir dessutom betydligt kortare om man använder permanent hopkopplade vagnsätt med jakobsboggier istället för samma antal vagnar med vanliga boggier.

[2] [3]

Nackdelar[redigera | redigera wikitext]

På grund av den fasta kopplingen blir ett eventuellt tillägg, borttag eller byte av en vagnssektion en komplicerad verkstadsoperation.

Källor och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SMJ Stockholms Modelljärnvägsklubb : Vagn CC2, (bild)
  2. ^ Engelska Wikipedia : Jacobs bogie (engelska)
  3. ^ Engelska Wikipedia : Double-stack car (engelska)