Lastprofil

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Godståg i USA med två containrar på höjden. Bilden visar även hur man med en jakobsboggi kan utnyttja höjden bättre i lastprofilen.

Lastprofil är det utrymme i sid- och höjdled som ett järnvägståg har att hålla sig inom. Varje bana är byggd för en viss lastprofil. Se Järnvägsspår. Den kallas även statisk lastprofil som avser en tom eller fullastad vagn på rakspår.

Man definiera även dynamisk lastprofil som avser dels det utrymme som tillkommer av att i kurvor sticker överhängen och mittdelen ut från rälsens mitt. Dels det utrymme som tillkommer av fjädringsrörelser, även i extremfallet med fjäderbrott. Det är den dynamiska lastprofilen som sedan bestämmer det fria utrymme som krävs utmed spåret.

I Sverige finns tre klasser[redigera | redigera wikitext]

Dessa klasser är definierade av järnvägsstyrelsen.

Klass A [1] har en bredd på 3,40 meter och 4,65 m höjd, men en avsmalning på höjden (max bredd till 3,64 m höjd) vilket gör att lastutrymmet blir dåligt utnyttjat. Detta beror på att det tillgängliga utrymmet under till exempel äldre vägbroar är kraftigt avsmalnande uppåt. Klass A är sedan länge standard i Sverige.

Klass B är samma som klass A fast lägre (4,30 m hög). Den gäller bara på Malmbanan norr om Kiruna (på grund av snöskyddstak) men blir klass C i samband med uppgraderingen av hela banans axeltryck. Klass B uppfyller inte standarden UIC-GB vilket alla andra banor med godståg i Sverige klarar.

Klass C är något bredare (3,6 meter) och högre (4,83 meter) – men framför allt mer fyrkantig. Klass C medger 25 procent större volym än klass A. Utbyggnad till den framtida europeiska standarden, som anses avgörande för att öka marknadsandelen i Europa, sker successivt. Cirka 1500 kilometer var utbyggda 2002. Den största utnyttjaren av Lastprofil C är StoraEnso som använder SECU containrar byggda för lastprofilen i sina papperstransporter på fartyg och järnväg.

Läs mer ingående om både de statiska och dynamiska lastprofilerna i: transportstyrelsens vägledning för fritt utrymme utmed banan.

Breda passagerartåg[redigera | redigera wikitext]

I många länder har man en inre kupébredd på 2670 millimeter. Det ger 2 + 2 sittplatser i bredd (2+3 förekommer men det är trångt). I Sverige kan man få en kupébredd på 2760 millimeter vilket möjliggör 2 + 3 sittplatser, det vill säga 25 procent fler passagerare. Detta används i Reginatågen (X50) och Stockholms pendeltåg (X10/X60) och planeras även för det kommande Gröna tåget, regionaltågsversion. Svenska personvagnar är för breda för att gå i bland annat Tyskland. Trots det går nattågen Malmö-Berlin med svenska sovvagnar med särskilt tillstånd då vissa järnvägar i Östtyskland är anpassade för rysk lastprofil som är större.

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

Den internationellt (i Europa utom i Storbritannien) alltid tillåtna lastprofilen[1] är 3,15 m bred och 4,28 m hög, fast avsmalnande mot mitten. Den är bara 3,17 m hög vid full bredd. Lastprofilen UIC-GA som fungerar på nästan alla större linjer är en aning högre, 4,32 m. Lastprofilen UIC-GB är lika hög (4,32 m) och bred (3,15 m) men har lastbilsbredd (2,56 m) på 4,08 m höjd.

I Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina och Ryssland är 3,66 meters bredd och 5,3 meters höjd tillåtet.

I Holland gäller 3,4 meters bredd och 4,7 meters höjd.

Storbritannien med världens första järnvägsnät har extra liten lastprofil, 2,74 meters bredd, 3,35 meters höjd vid sidorna, 4,11 meter i mitten.

I USA har man en högre lastprofil, normalt 4,6 - 4,7 meter. På vissa banor tillåts två containrar att placeras på varandra (kräver 6,2 meter). Se video från Union Pacific med tung och hög last.


Tunnelbanor[redigera | redigera wikitext]

Londons tunnelbana har en extremt liten lastprofil, 2,87 m hög.
Köpenhamns S-tåg har ovanligt bred lastprofil, 3,52 m breda vagnar, något som tillåter 3+3 (ganska trånga) sittplatser i bredd.

Tunnelbanor har egna standarder på många områden, inte minst lastprofil. Tunnelbanor brukar ha mycket liten lastprofil, vilket gör tunnelbyggen billigare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Green Cargo: Lastprofiler och breddbegränsningar