Johan Skytte

Från Wikipedia
Johan Skytte. Samtida kopparstick av Crisp. van den Queboren.
Johan Skytte.
Litografi av Johan Cardon.
Skytteanum i Uppsala.

Johan Skytte, född i maj 1577 i Nyköping, död 15 mars 1645 i Söderåkra, var en svensk friherre och riksråd. Han var borgarson och fick studera i Tyskland. Han utsågs senare till lärare åt prins Gustav II Adolf.

Biografi

Johan Skytte föddes som son till borgmästaren Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Som ung kallade han sig Schroderus men tog vid adlandet 1604 namnet Skytte. Johan Skytte gifte sig 1606 med Maria Jakobsdotter Näf (Neaf), dotter till Jacob Näf och dennes hustru Karin Jakobsdotter Hampe. Johan Skytte var äldre bror till Ericus Schroderus, som var translator och ägde ett privat tryckeri som translator regius, den kunglige översättaren. Brodern Ericus Schroderus var under åren 1624–1629 ägare till godset Åkeshov i Bromma.

År 1607 lät Skytte påbörja byggandet av Grönsö slott på ön Grönsö i Mälaren. Han blev kammarråd och riksråd år 1617 och år 1622 blev han kansler för Uppsala universitet och undertecknade i den egenskapen Uppsala universitets privilegier. Mest känd är han nog för att han 1622 inrättade skytteanska professuren vid Uppsala universitet och skänkte medel till dess underhåll. Han gav också noggranna föreskrifter om hur professorn skulle bedriva sin undervisning.

Som kammarråd hade han hand om finanserna under Gustaf II Adolf och hävdade då kungamaktens intressen; efter kungens död blev förhållandet mellan honom och den av Axel Oxenstierna dominerade gruppen mycket spänt, och han erhöll inte de ledande posterna i förmyndarstyrelsen, utan användes istället i diplomatiska uppdrag.[1]

1632 grundade Skytte Tartu universitet tillsammans med ärkebiskop Petrus Kenicius. Han fick också i uppdrag att driva in pengarna som behövdes för att betala Älvsborgs lösen. Han var grundare av Göta Hovrätt och 1634 blev han dess förste president.

Familj

Källor

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.

Vidare läsning

  • Berg, Tor (1920). Johan Skytte: hans ungdom och verksamhet under Karl IX:s regering. Stockholm: Bonnier. Libris 22157 
  • Ericson Wolke, Lars (1999). ”Historien om Johan Skytte: borgarsonen som blev kungens lärare”. Populär historia (Lund : Populär historia, 1991-) 1999:1,: sid. 52-56 : ill. (vissa i färg). ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822. http://popularhistoria.se/artiklar/historien-om-johan-skytte-borgarsonen-som-blev-kungens-larare.  Libris 2775680
  • Ericson Wolke, Lars (1996). ”Johan Skytte - en lärare åt furstar”. Kyrka och krona i sörmländskt 1600-tal / utgivare: Magnus och Aare Mörner ; Organisationskommittén för symposiet "Kyrka och krona i sörmländskt 1600-tal" (Mariefred : Richter läromedel, [1996]): sid. 93-104.  Libris 2250155
  • Ericson Wolke, Lars (2001). ”Stormaktstidens magister”. Svenska kungar och mäktiga män / redaktör: Magnus Bergsten (Lund : Historiska media, 2001): sid. 71-80 : ill..  Libris 3288010
  • Eriksson, Gunnar (1982). ”Johan Skytte som kansler och filosof”. Gustav II Adolf och Uppsala universitet / [redaktör: Sven Lundström] (1982): sid. [111]-126.  Libris 9493029
  • Frängsmyr, Tore (1997). ”Johan Skytte och vetenskapens visioner”. Vetenskapens rymder / redigerad av Roger Jacobsson & Gunnar Öquist (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 17-30 : ill..  Libris 2364450
  • Hessler, Carl Arvid (1988). ”Den skytteanska professuren”. Klient och patron / utgivare: Magnus von Platen (Stockholm : Natur och kultur, 1988): sid. 113-121.  Libris 2767439
  • Ingemarsdotter, Jenny (2011). Ramism, rhetoric and reform: an intellectual biography of Johan Skytte (1577-1645). Uppsala studies in history of ideas, 1653-5197 ; 42. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Libris 12162616. ISBN 978-91-554-8071-4 
  • Kolmodin, Olof (1813-1836) (på latin). Monumenta litteraria historiam Johannis Skytte senioris illustrantia quorum continuationem ... præside Olavo Kolmodin ... D. 1-7. Uppsala. Libris 3054249 
  • Lewin, Barbro (1985). Johan Skytte och de skytteanska professorerna. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 0346-7538 ; 100. Uppsala: Univ. Libris 7424525. ISBN 91-554-1797-3 
  • Liedgren, Jan (1988). ”Om Johan Skyttes medeltida anor”. Släkt och hävd (Stockholm) (Stockholm : Genealogiska föreningen, 1950-) 1988,: sid. 1-8. ISSN 0489-1090. ISSN 0489-1090 ISSN 0489-1090.  Libris 2716813
  • Sellberg, Erland (1996). ”Johan Skytte: the originator of the Swedish model?”. Cultura Baltica / edited by Bo Andersson and Richard E. Schade (Uppsala : Univ., 1996): sid. 13-22.  Libris 2268535
  • Sellberg, Erland (1997). ”Vår förste utbildningspolitiker: en viktig del av Johan Skyttes politiska insats”. 1600-talets ansikte / redaktion: Sten Åke Nilsson, Margareta Ramsay (Nyhamnsläge : Gyllenstiernska Krapperupstift., 1997): sid. [322]-343 : ill. (vissa i färg).  Libris 2335960
  • Sellberg, Jan Lionel (2011): Johan Skyttes retorik. Personhistorisk Tidskrift 2011:2, sid 211-230. ISSN 0031-5699

Se även

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Skytte&oldid=41918805”