Södermalmstorg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′12″N 18°4′16″Ö / 59.32000°N 18.07111°Ö / 59.32000; 18.07111

Hartmanns kopparstick från 1650-talet visar det nyreglerade Södermalmstorg.

Södermalmstorg ligger vid Slussen och är ett av Stockholms äldsta torg. Torget fick sin nuvarande utformning i samband med den radikala omgestaltningen av Slussenområdet på 1930-talet. Här möts Götgatan och Hornsgatan. Söder om torget ansluter Ryssgården och Stockholms stadsmuseum.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Torget i Holms tomtbok 1674. Norr är till vänster.

På platsen fanns redan under medeltiden ett oregelbundet torg, kallat Malmtorget och planerna på utformandet av det nya Södermalmstorg tycks gå tillbaka till tiden före den egentliga stadsregleringen. Torget stenlades 1637–1639 och fick under en tid tjänstgöra som avrättningstorg. Under 1630-talet och 1640-talet fick torget sin regelbundna utsträckning i samband med Södermalms stadsplanering som började 1641 (se även Stormaktstidens första stadsplan).

År 1662 flyttades järnhanteringen och Stockholms järnvåg från Järntorget i Gamla stan till Järngraven vid Södermalmstorg. Det närbelägna och nybyggda Södra stadshuset var ämnad som generalfaktorikontor, ett huvudkontor för internationell handel. Under mer än 200 år skulle den svenska järnexporten ske via denna plats.

Under 1600-talet förekommer omväxlande namnen Malmtorget och Södermalmstorg, men under 1700-talet blir det senare det gängse namnet. På Tillaeus karta från år 1733 finns det ett annat MalmtorgNorrmalm. År 1771 förekommer Södermalms Torg-Brunn som har sitt namn efter den brunnen som fanns vid sydöstra delen av torget och som gav upphov till den numera försvunna Brunnsbacken. 1789 hette torget Södermalms brunsbacke, detta namn utgick 1935.

Vid Södermalmstorg ligger Stockholms stadsmuseum med adress Södermalmstorg 1, allmänheten går dock in från Ryssgården. På Södermalmstorg 4 återfinns Johan Skyttes hus, uppfört på 1640-talet för riksrådet Johan Skytte. Delvis ombyggd efter Mariabranden 1759 och Anders Zorns ateljé 1913–1920. Senare kom Evert Taube att bo där fram till sin död.[1] Till vänster därom ansluter Jacob Grundels hus (Södermalmstorg 6) och i hörnet mot Hornsgatan märks Hans Marschalcks hus.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Utgrävningar[redigera | redigera wikitext]

Kullersten från 1700-talet.

I samband med förberedande arbeten för Nya Slussen utfördes på hösten 2013 schaktarbeten utanför Stockholms stadsmuseets norra flygel. Arkeologer från Stadsmuseet, som övervakade arbetet upptäckte då arkeologiska lämningar, flera meter under dagens gatunivå. Bland annat hittades keramikskärvor och kritpipor samt kullerstensbeläggningen av det som en gång var Brunnsbacken. Den ledde ner till brunnen som låg vid 1700-talets Södermalmstorg och gav backen sitt namn. Kullerstenarna är fint lagda för att backen skulle bli så slät som möjligt.[2]

Den nu framgrävda kullerstensbeläggningen syns på Johan Sevenboms tavla Utsikt från Brunnsbacken över Saltsjön från 1770-talet. Under lämningarna av Brunnsbacken finns en ännu äldre gatubeläggning bevarad, som är en del av Stockholms medeltida gatunät.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: Almqvist & Wiksell / Geber. Sid. 158. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4 
  2. ^ ”Brunnsbacken och Södermalmstorg”. Stockholms stadsmuseum. http://www.stadsmuseet.stockholm.se/Utforska/Arkeologi/Aktuella-utgravningar/Utgravningar/Brunnsbacken-och-Sodermalmstorg/. 
  3. ^ ”Medeltidsbebyggelse under Södermalmstorg undersöks”. Länsstyrelsen i Stockholms län. 9 september 2013. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/nyheter/2013/Pages/medeltidsbebyggelse-under-sodermalmstorg-undersoks.aspx. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]