Nyköping

För andra betydelser, se Nyköping (olika betydelser).

Nyköping
Tätort Centralort Residensstad
Nyköpingshus vid Nyköpingsån med Fiskbron (Återbärsbron) till höger.
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Kommun	Nyköpings kommun
Församling	Nyköpings Alla Helgona församling Nyköpings Sankt Nicolai församling
Koordinater	58°45′10″N 17°0′31″Ö
Area	1 343,30 hektar
Folkmängd	29 891 (2010)
Befolkningstäthet	22,25 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	NYKÖPING
Postnummer	611 XX
Riktnummer	0155
Tätortskod	0812
Nyköpings läge i Södermanlands län

Nyköping är en tätort i Södermanland samt centralort i Nyköpings kommun och residensstad i Södermanlands län.

Nyköping ligger vid den sörmländska kusten där Nyköpingsån rinner ut i Stadsfjärden och Östersjön.

Svenska kyrkan har två kyrkor i stadens centrum, Sankt Nicolai kyrka och Alla Helgona kyrka. Båda har funnits sedan 1200-talet.

Historik

Under stenåldern ingick de högre belägna partierna omkring Nyköping i ett skärgårdslandskap. Vid Nyköpingsån har man funnit kvarlämningar som har daterats till cirka år 2000 f.Kr. Platsen, vid mynningen av tre vattendrag – Nyköpingsån, Kilaån och Svärtaån – var särskilt betydelsefullt på den tid när längre transporter gjordes med båt. Mer än hälften av de sörmländska vattenvägarna mynnade ut just i staden.

Medeltiden

Under 1100-talet uppfördes två kastaler, en vid åmynningen och en vid Stora Kungsladugården (Kilakastalen) väster om Nyköping. Namnet Nyköping nämns tidigast på ett mynt från 1230, NVCOPIE, varför man antar att Nyköping redan då var en ort av viss betydelse. Myntet påträffades 1961 vid en arkeologisk undersökning i Skänninge All Helgona kloster. Det har präglats under Knut Långes regenttid 1229-34. Myntprägling ägde rum i Nyköping så tidigt som under första hälften av 1200-talet. Myntningen vittnar om Nyköpings betydelse för handeln. Myntningen visar också på att Nyköping redan under 1200-talets första hälft haft en administrativ funktion. Orten torde ha existerat som handelsplats redan under 1100-talet.

Nyköpings äldsta bevarade privilegiebrev härstammar från 1444 (som gäller tillgång till öar i skärgården). Obestyrkta uppgifter pekar ut 1260 som tidpunkten då Nyköping fick sina första stadsprivilegier. Då fanns i staden en kunglig borg, mynthus, kyrka och franciskanerkloster (sedan 1280). Detta innebar att stadsbefolkningen alltså var starkt differentierad.

Nyköping bestod under medeltiden nästan uteslutande av träbebyggelse. Gatunätet var annorlunda; endast Vattugränd kan idag sättas i samband med det medeltida gatunätet. Stadsbebyggelsen var koncentrerad till den västra sidan av ån, med bebyggelse i området kring Allhelgonakyrkan. Då betraktades den mer som en by, ej som stadsdel.

Nyköping var en av de få platser där importhandel bedrevs, bland annat med Lübeck. Bosatta tyskar utgjorde emellertid endast ett obetydligt inslag. Det är möjligen också förklaringen till att träbebyggelsen så länge kom att dominera Nyköping. Åmynningen var under medeltiden en av de viktigaste svenska Östersjöhamnarna över vilken exporterades en del av Bergslagens produkter. På grund av landhöjningen har hamnen och infartsleden grundats upp allt mer och mer, och sedan Oxelösund-Flen-Västmanlands järnväg blev färdigt 1877 har Oxelösund till stor del övertagit den roll av hamn och malmexportort som Nyköping förut spelade. Nyköpingshus skyddade hamn och stad.

Bjärköarätten anses ha varit i bruk i Nyköping. Vid mitten av 1300-talet infördes Magnus Erikssons stadslag.

Under 1200-talets slut och 1300-talet kom Nyköping att spela en viss rikspolitisk roll. Under medeltiden inträffade flera riksmöten och krigshändelser i staden. Nyköpingshus öden kom i politiskt-administrativt hänseende att i viss mån bli stadens. Det är okänt när slottet Nyköpingshus uppfördes, men hertig Magnus Ladulås förde där de förhandlingar som innebar att svenska kronan fick kontroll över Visby. På slottet satt även Valdemar Birgersson fången och dog år 1302. År 1317 inträffade det så kallade Nyköpings gästabud där hertigarna Erik Magnusson och Valdemar Magnusson fängslades av sin bror kung Birger och senare avled. Under Albrekt av Mecklenburgs tid innehades slottet av den tyske riddaren Raven van Barnekow och senare Bo Jonsson (Grip). Bo Jonssons närvaro bidrog till att göra Nyköping till en av de viktigaste orterna i riket. Över huvud taget var det betydelsefullt för inrikespolitiken vem som innehade slottet och Nyköpings län, varför de styrande i riket hela tiden stämde efter att som länsherrar i Nyköping endast ha betrodda män ur sin egen krets.

På Nyköpingshus undertecknades den 20 september 1396 Nyköpings recess vilket är en av de viktigaste historiska händelserna under medeltiden i Norden och var en förutsättning för bildandet av Kalmarunionen året efter. I början av 1400-talet var danskarna Niklis Jönsson Svarte Skåning, Arendt Styke, väpnaren Björn Pedersson och Albert Styke fogdar på slottet fram till Engelbrektsupproret. 1466 blev Erik Axelsson Tott vald till riksföreståndare och 1516 stormades det av Sten Sture den yngre och den 24 december 1521 intogs det av Gustav Vasa.

Vasatiden

Byst av Karl IX utanför Sörmlands museum. Utförd av Anna Laaksonen.

Under den äldre vasatiden skedde inga större förändringar i Nyköping. Under Gustav Vasas tid satt det fogdar på Nyköpingshus. Gustav Vasa lät rusta upp slottet och lade också en flottstation i Nyköping.

År 1568 övertog hertig Karl skötseln av sitt hertigdöme. Hans förvaltning av hertigdömet följde den europeiska merkantilismens mönster. Han grundade nya städer och ivrade för deras blomstring. Särskilt gynnad var hans residensstad Nyköping. Han styrde ekonomin på sina slott och gårdar i detalj genom ett trettiotal fogdar, som hade att avlägga räkenskap inför kammaren i Nyköping. Kammaren var uppdelad som rikets kammare mellan räkne- och räntekammaren. Den viktigaste tjänstemannen under hertigen var Karls kamrer i Nyköping, som 1568-85 var Nils Nilsson. Kammaren skötte de lokala finanserna och fungerade som en samlad kassa för hertigdömet. Hertig Karl följde Gustav Vasas modell med personligt ingripande i lokalförvaltningen.

Hertigen lät inrätta flera industrier, främst inom järnframställning, men även för tillverkning av vapen, mässing, glas och kläde. Han anlade också ett skeppsvarv. Storhusfallen byggdes ut, sågar, kvarnar och smedjor anlades efter ån.

År 1573 fanns det 81 borgare i Nyköping; år 1584 168. Den totala befolkningen har beräknats till mellan 1 350 och 1 700 år 1582. Staden var störst i hertigdömet och administrativt centrum. Längst tid på året vistades hertig Karl i Nyköping fram till 1590, följt av Örebro och Gripsholms slott.

Karl IX residerade på slottet som hertig och gifte sig med Kristina av Holstein-Gottorp där 1592. Under 1600-talet befästes slottet ytterligare. Söder om Allhelgonakyrkan låg slottets stora trädgårdar. År 1665 brann slottet, som reparerades nödtorftigt, men delar av murarna revs och användes vid bygget av Stockholms slott. Efter Karl IX:s död 1611 ärvdes hertigdömet av hans yngste son, den minderårige Karl Filip. Änkedrottningen Kristina kom att styra hertigdömet. Efter sonens och drottningens död återbördades hertigdömet och Nyköping till kronan 1625.

1600-talet

Nyköping 1690 ur Suecia antiqua et hodierna.

Några stenhus uppfördes i Nyköping under 1600-talet, bland annat Joachim Danckwardts hus (på nuvarande stadshusets plats). I Suecia antiqua et hodierna framgår tydligt slottets, kyrkornas och de få stenhusens överväldigande dominans i stadsbilden. Träbebyggelsen drabbades av brand 1632 och den 1 juli 1665; under sistnämnda år förstördes stadens båda kyrkor samt alla broar. Hela Vasatidens pompa förstördes då i Södermanlands största eldkatastrof.

Den äldre stadsplanen var mycket oregelbunden med krokiga gator och oregelmässiga torg. I det äldre gatusystemet ingick tre torgbildningar. Stadsplanen från 1665 är mycket regelbunden, dess enformighet bryts av den slingrande Nyköpingsån och den på sina ställen kuperade terrängen. Planen kännetecknas av en öst-västlig orientering genom Storgatan som skär rakt genom staden med Stora torget som centralpunkt.

En jordebok finns från 1674 (original förvaras på Lantmäteriet i Gävle); däri finns en förteckning över stadens invånare.

Den äldsta kartan över Nyköping är från 1665.

Under 1600-1700-talen gick stadens ställning som sjöfartsstad förlorad medan hantverket kom att spela en större roll.

1700-talet

Nyköping härjades av större eldsvådor 1390, 1665, 1719 och 1825. Efter anfallet av en rysk galärflotta den 24 juli 1719 brändes nästan hela staden ned. Det enda som stod kvar i västra stadsdelen var klockstapeln på Borgarberget, S:t Annae kvarn, Kungstornet vid Nyköpingshus samt en liten gård. På östra sidan om Nyköpingsån förstördes allt utom All helgona kyrka och några gårdar i dess närhet samt den stora slottsträdgården.

Återuppbyggnaden skedde med statens hjälp; 1665 års stadsplan ändrades ej nämnvärt. Stenhus uppfördes, varav Westlingska gården i kvarteret Polisen vid Stora torgets östra del, hörnhuset Borgaren 12 vid Stora torgets västra del, Hellmanska gården, Rostadiusgården, Sörmlandsbanken 1 och Gripen 1, hörnet av Västra storgatan och Trädgårdsgatan och fastigheten Gripen 20 ännu står kvar. Huvudparten av staden byggdes emellertid i trä. Efter branden byggdes också ett länsresidens på gamla rester av slottsmurarna – Gamla Residenset. Det stod klart 1726 men användes bara som residens fram till 1760. Ett av husen som byggdes användes dock av landshövdingen fram till 1800-talet.

Nyköpings utveckling under 1700-talet kännetecknas av ett industriellt uppsving, allt medan handeln gick kräftgång. Pappersbruk, klädesmanufaktur, stoff- och silkesmanufaktur, tobaks- och snusfabriker och sockerbruk etablerades. Arbetskraften utgjordes av inflyttade tyskar. Vid 1760-talets mitt upplevde manufaktur en kraftig nedgång. Den dominerande gruppen bland Nyköpings borgerskap utgjordes av hantverkarna, särskilt under byggnadsperioderna efter rysshärjningarna. År 1749 hade staden 2 200 invånare.

1800-talet

Stora torget. Gravyr av Elias Martin (1840).

Karta över Nyköping, ur Nordisk familjebok 1914.

Under 1800-talets första decennier florerade industrin åter. På 1830-talet var Nyköping en av få städer i Sverige där fabriksarbetarnas antal översteg borgarnas. Textil- och pappersproduktionen samt stångjärnsbruken var ledande. År 1831 grundades en mekanisk verkstad i anslutning till bruket. Nyköpings Bruks- och Faktoribolag utvecklade sig till en storindustri. År 1860 var invånarantalet uppe i 4 784 personer. Men 1866 lades bruket ner, varefter även invånarantalet minskade. Verksamheten vid bruket och den tillfälliga folkökningen hann aldrig påverka bebyggelsen nämnvärt, såsom nybyggnation. På 1880-talet börjar Nyköping expandera igen. Wedholms AB grundades 1879 med tillverkning av mjölkkannor. 1897 startade Skandinaviska Glödlampsfabriken. År 1910 hade staden 9 810 invånare. Detta ledde till bostadsbehov; i nordvästra delen av Nyköping började man byggnation. I början av 1910-talet byggdes Järna-Norrköpings järnväg med station i Nyköping, idag en del av södra stambanan. Vid 1900-talets början anlades det första egnahemsområdet.

1900-talet

Industrialiseringen och hamnens utbyggnad under 1800-talets slut kom Nyköping att expandera, men inte förrän på 1950-talet kom bebyggelsen att överskrida den ram som 1665 års stadsplan utgjort. Stora bostadsområden tillkom i stadens ytterkanter.

År 1920 levde 53,7 procent av Nyköpings befolkning av industri och hantverk, 20,8 procent av handel och samfärdsel, 7,9 procent av allmän tjänst och fria yrken, 5,4 procent av husligt arbete, 3,5 procent av jordbruk och binäringar. I Nyköping återfanns NK:s verkstäder (1904), AB Fors ullspinneri (1886), AB Periodens bomullsspinneri (1872), AB Skandinaviska Glödlampsfabriken (1898). År 1937 tillkom Aktiebolaget Nyköpings Automobilfabrik. Wedholms flyttade 1948 från Kungsgatan till sina nuvarande industrilokaler på Blommenhovsvägen norr om järnvägen.

Nyköpings Stadshus ligger vid Stora Torget mitt i stadsdelen Centrum Väster och uppfördes 1962-1969. Byggnaden ritades av Jean-Jacques Baruël och Paul Niepoort.

Under 2010 och 2011 utfördes arkeologiska utgrävningar i kvarteret Åkroken med anledning av att kommunen planerar för ny bebyggelse inom området. Tidigare undersökningar har visat att platsen innehåller omfattande lämningar från stadens medeltid. Bearbetningen och analysen av materialet skall pågå till 2013. Undersökningarna har koncentrerats på perioden från den stora stadsbranden 1665 och bakåt i tiden.

Flottiljstaden

Mellan 1941 och 1980 fanns F 11, Kungliga Södermanlands flygflottilj förlagd till Nyköping, vilken var Sveriges enda renodlade spaningsflottilj. Den var grupperad på Skavsta. Dessutom fanns från 1963 Artilleriflygskolan (senare Arméflygskolan) lokaliserad till Brandholmens flygplats, tills man 1984 vid flygplatsens nedläggning flyttade till Skavsta. Efter bara ett år där flyttade armén vidare till Malmens flygplats och fick det nya namnet Östgöta arméflygbataljon (AF 2).

Militär verksamhet

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
ArtflygS	Artilleriflygskolan	1963-1980	Omorganiseras 1980 till Arméflygskolan.
ArméflygS	Arméflygskolan	1980–1985	Verksamheten överfördes 1985 till Malmens flygplats.
F 11	Kungliga Södermanlands flygflottilj	1941-1980	Avvecklad i samband med försvarsbeslutet 1977
FV UndS	Flygvapnets underrättelseskola	1973-1981	Omlokaliseras 1981 till F 13 Norrköping

Administrativa tillhörigheter

Nyköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Bebyggelsen kom att också sträcks sig in i den angränsande socknen Sankt Nicolai socken. 1950 delades denna socken och landskommun där delar uppgick i stadskommunen. 1969 införlivades också Svärta socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Nyköpings kommun med Nyköping som centralort.

I kyrkligt hänseende har Nyköping historisk hört till Nyköpings östra församling, Nyköpings västra församling och Nikolai församling där de två senare 1953 bildade Nyköpings Sankt Nicolai församling. Nyköpings östra församling uppgick 1989 i Nyköpings Alla Helgona församling.

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Nyköpings rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Nyköping i Nyköpings tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Nyköping 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			19 947
1965			24 315
1970			30 943
1975			30 352
1980			28 046
1990			26 384	1 215
1995			26 869	1 226
2000			27 164	1 230
2005			27 720	1 231
2010			29 891	1 343
Anm.: från 1970 inkl Oppeby tätort

Stadsdelar

Arnö

Arnö är den till ytan största stadsdelen, belägen cirka fyra kilometer sydost om centrum, på andra sidan Stadsfjärden. Blandad bebyggelse med strövområden och nära till vattnet.

Brandholmen

Stadsdel vid Stadsfjärden cirka tre kilometer öster om centrum. Blandad bebyggelse med parhus och flerfamiljshus och småbåtshamn.

På Brandholmen låg tidigare Nyge flygfält med bland annat Arméflygskolan (ArméflygS) som 1984 flyttade till Skavsta flygplats (tidigare F 11 Nyköping) och 1985 till Malmens flygplats i Linköping. Rosvalla Eventcenter är också beläget på Brandholmen.

Brandkärr

Ett bostadsområde i tätortens norra del, vid E4. Tidstypisk byggelse från 60-talet nära strövområden och affärscentra.

Bryngelstorp

Villaområde i huvudsak byggt på 60-talet. Gränsar mot naturreservatet Labro ängar.

Dammgruvan

En ny stadsdel som planeras väster om centrum.

Ekensberg

Villaområde och friluftsområde drygt två kilometer nordost om centrum.

Fågelbo

Bebyggelsen är en blandning av villor, radhus och lägenheter från 30-talet till nyproduktion. Området är centralt i närheten av Rosvalla, hamnen och centrum. Här finns även gymnasieskolan Tessinskolan och kanotstadion med den 1,5 kilometer långa bryggan.

Högbrunn/Gumsbacken/Idbäcken/Hemgården

Högbrunn domineras av 40-tals hus i tre våningar. I området finns också radhus och villor från 40-talet . I Gumsbacken finns ett köpcentrum nära västra utfarten vid E4.

Harg

Villaområde, nära Nyköpingsån, cirka tre kilometer nordväst om Nyköpings centrum. Bebyggt från 30-talet.

Hållet/Nöthagen/Blommenhov/Anderslund

Stadsdelar, belägna strax norr om centrum. Här ligger Nyköpings Lasarett. Inom stadsdelen finns även naturreservatet Hållet. Rakt genom naturreservatet rinner Nyköpingsån. Här finns också torpstugorna Fåfängan – två små stugor uppförda 1798 för arbetare vid Periodens pappersbruk.

Isaksdal

Blandad bebyggelse med villor och hyresrätter.

Krikonbacken/Hagalund

Villaområden från 30-talet och framåt cirka tre kilometer nordväst om centrum, nära Nyköpingsån.

Spelhagen

Stadsdel en kilometer söder om centrum, med en del av hamnen och småbåtshamn.

Malmbryggshagen

Ett av Nyköpings senaste villaområden cirka tre kilometer väster om centrum.

Oppeby/Oppeby gård

Oppeby är bebyggt med radhus och flerfamiljshus, från 40-talet och framåt. Oppeby gård byggdes på 60-talet med loftgångshus. Nyköpingsån flyter förbi Oppeby och det var här Nyköping en gång började. Vid ån finns två runstenar resta och där finns hällristningar från bronsåldern. Oppeby är indelat i två delar; gamla Oppeby och Oppeby gård, uppkallat efter herrgården som ligger i området.

Påljungshage

Nyköpings nordligaste stadsdel belägen vid Europaväg (E4). Stadsdelen utgörs mest av äldre villor och Pål Jungs Hage handelscenter. De första butikerna öppnade hösten 2008. Uppförandet av handelscentrat föregicks av arkologiska undersökningar (Wikborg & Wikell 2010) då bland annat en stenåldersboplats och ett gravfält från bronsåldern undersöktes på platsen.

Rosenkälla

Bebyggelse med villor, radhus flerbostadshus som byggdes under 60-talet. I stadsdelen ligger Rosvalla Sport och Eventcentrum, med ishall, multisporthall, bowlingbana, tennishall och gräsplaner.

Vid platsen för gamla Rosenkälla gård, ligger idag Franciscuskapellet, invigt 1972. Rosenkälla gård hade anor från 1600-talet och namnet kommer från den springkälla omgärdad av rosenbuskar som då var en av Nyköping vattentäkter och varifrån vattnet rann ett par kilometer genom urborrade trästammar. I Rosenkälla finns Rosenkällaskolan, som invigdes 1965, och Rosvalla Sport och Eventcentrum med bland annat ishallar, multisporthall, bowlingbana och gräsplaner finns även i detta område.

Stenkulla

Bebyggelse med flerbostadshus och enfamiljshus, radhus och friliggande villor från tidigt 60-tal cirka två kilometer öster om centrum.

Oxbacken

Villaområden tre kilometer nordväst om centrum, byggt från 30-talet och framåt. Det sägs att namnet Oxbacken kommer sig av att landsvägen hade en så brant backe att hästar inte orkade dra vagnarna, utan man fick spänna för oxar i stället.

Väster

Väster är en av centrumstadsdelarna i Nyköping. Här finns gångstråket Storgatan med gallerior, hotell, restauranger och krogar. Bebyggelsen domineras av stenhus från sent 1800-tal och framåt.

Här ligger också Stora Torget med Stadshuset, Nicolaikyrkan, Nicolaiskolan och gamla rådhuset. Teaterparken med gamla teatern och busstationen är också belägen i stadsdelen Väster. Nyköpingsån utgör gränsen mellan stadsdelarna Väster och Öster.

Öster

Stadsdelen Öster domineras av flerfamiljshus från sekelskiftet (det förra) och framåt. Här ligger också det spektakulära Sparbankshuset från 1898 precis vid Nyköpingsån.

I stadsdelen ligger Östra villastaden – en villastad med likartade hus byggda runt 1920, där variationen främst består i skillnader i färg och mindre skillnader i utformning. Området bebyggdes till stor del av anställda på Nordiska Kompaniets verkstäder.

Den internationellt kände arkitekten Erik Gunnar Asplund har ritat Villa Sturegården som uppfördes här 1913.

Kommunikationer

Vägar

Vid Nyköping passerar motorvägen på E4:an. Ett karaktäristiskt inslag på denna motorväg utgörs av rastplatsen Nyköpingsbro som ligger strax väster om Nyköping och som består av en broliknande byggnad som är byggd över själva motorvägen.

En viktig väg till/från Nyköping är Riksväg 53 mellan Oxelösund och Eskilstuna. Den består av motorväg mellan Nyköping och Oxelösund, men håller lägre standard mellan Nyköping och Eskilstuna. Riksväg 52 går från Nyköping till Örebro via Katrineholm. Det är cirka 15 mil mellan Nyköping och Örebro.

Järnväg

Nyköpings järnvägsstation

År 1877 anknöts Nyköping till järnvägslinjen Eskilstuna-Flen-Oxelösund. 1913-1915 drogs statsbanelinjen Nyköpingsbanan via Nyköping. Järnvägsstationen anlades i stadens nordvästra hörn, ett område som ännu inte var bebyggt. Arkitekten Per-Olof Hallman upprättade ett stadsplaneförslag för stadsdelen, vilken bearbetades av Ragnar Östberg. En gata skulle löpa diagonalt från järnvägsstationen till Stora torget. Men planen genomfördes aldrig till fullo; nuvarande Borgargatan som stannar vid Gamla tingshuset (ritad av Carl Westman) är allt som kom till stånd av diagonalgatan. Huvudparten av området bebyggdes på 1930-talet.

Flygplats

Stockholm Skavsta Flygplats är belägen cirka 7 km från Nyköpings centrum och cirka 10 mil från Stockholm. Före detta F 11 Nyköpings flygflottiljsområde är idag nordisk bas för flygbolaget Ryanair.

Utbildning

Förteckningen gäller kommunala skolor och friskolor

Grundskolor årskurser 0-6

Västra skolan

Brandkärrsskolan Bryngelstorpsskolan Herrhagsskolan Långsättersskolan Rosenkällaskolan Släbroskolan Stenkullaskolan Västra skolan Resursskolan nätet Östra skolan

Grundskolor årskurser 0-9

Östra skolan invigdes 1909

• Långbergsskolan
• Kungshagens skola (friskola)
• Mikaeliskolan (friskola)
• Fokusskolan (friskola)
• Nyköpings friskola (friskola)

Grundskolor årskurser 7-9

• Borgmästarhagsskolan
• Nicolaiskolan
• Oppebyskolan
• Kunskapsskolan (friskola)
• Resursskolan Högbrunn
• Långbergsskolan

Gymnasier

• Nyköpings Gymnasium (Tessinskolan, Gripenskolan, Navet, fordon på Skavsta)
• Kanotgymnasiet
• Nyköpings simgymnasium
• Flygteknik Technical training
• Nyköpings hotell och restaurangskola (friskola)
• Realgymnasiet (friskola)
• Nyköpings enskilda gymnasium (friskola)
• Framtidsgymnasiet (friskola)
• ETG - Elteknikbranschens gymnasium (friskola)
• LBS - Ljud och Bildskolan (friskola)

Kultur

Nyköpings teater

Culturum med konsertsal och stadsbibliotek

Anna-Stina Åberg Design – silversmide Bryggeriet – kulturcentrum med konsthantverkare och konstnärer Culturum – konsertsal och stadsbibliotek Galleri Fiskhuset – konstutställningar Galleri Saxen – utställningar och frisersalong Galleri Sjöhästen – konstutställningar Gripes modellteatermuseum Handmade – konstutställningar

Hantverksgruppen Sörmland Kulturstråket längs Nyköpingsån Lusthuset – Café med uteservering, handelsbodsmuseum NK-villan – konstutställningar och evenemang Nyköpings Teater Slakthuset – Ungdomshus Sörmlands museum – utställningar i Kungstornet

Sport och fritid

Rosvalla Eventcenter

• Rosvalla Eventcenter. En sportanläggning med multihall, bowlinghall, fotbollsplaner, ishockeyrinkar, baseballplan, skyttebanor med mera. Invigdes 2004.
• Fritidsgårdarna Auktionskammaren och Slakthuset med replokaler, biljardrum och lokaler för konserter, dans med mera.
• Folkungavallen, en idrottsarena för fotboll och friidrott. Invigdes 1914.
• Hjortensbergsbadet, en bad- och träningsanläggning med bland annat vågbassäng, varmvattenbassäng och träningsredskap.
• Hälsans Stig, en sex kilometer lång vandringsled utmed Stadsfjärden, Nyköpingshus, Alla Helgona kyrka, Rosvalla och Brandholmen. Invigdes den 22 november 2010.

Sportklubbar

Nyköpings Hockey IFK Nyköping Nyköpings BIS Nyköpings OK Nyköpings GK (tidigare Ärila GK) Griparna speedway Onyx Innebandy

Kända Nyköpingsprofiler

Se även: Kategori:Personer från Nyköping.

Mathias Andersson, TV-programledare Anna Bergendahl, sångerska Bert Bolin, klimatolog Jan Carlzon, f d SAS-chef Birgit Cullberg, koreograf Joakim Danckwardt, bankir, borgmästare Kajsa Dandenell, Skrållan Stig Ossian Ericson, skådespelare Lennart Eriksson, handbollsspelare Gert Fredriksson, kanotist

Lennart Grahn, sångare Harald Gripe, illustratör Maria Gripe, författare Ulf Hansen, musiker Staffan Hellstrand, musiker Lukas Karlsson, handbollsspelare Ola Karlsson, musiker Stefan Lindeberg, ordförande i SOK Anna Lindh, tidigare utrikesminister Tess Merkel, sångerska

Henrik Nilsson, kanotist Tone Norum, sångerska Ulf Peder Olrog, visdiktare Robin Stegmar, skådespelare Nicodemus Tessin d.y., arkitekt Ultima Thule, musikgrupp Per Westerberg, talman Elisabeth Wärnfeldt, operasångerska Peter Öberg, orienterare

Galleri

• 

  Klockberget. Väster.

• 

  Östra bergen.

• 

  Vattengränd, Nyköpings äldsta gata.

• 

  Westerlingska gården.

• 

  Tornhusen vid Rosvalla.

• 

  Prosten Phils gård.

• 

  Allhelgonavägen Stackebergsgatan vid "Sola".

• 

  Schottegården.

• 

  Sankta Anna katolska kyrka i Hemgårdsområdet.

• 

  Aktiebolaget Sunlights gamla kontor i Hemgårdsområdet.

• 

  Sankta Katarina kyrka, Arnö.

• 

  Spelhagen utmed Hamnvägen.

• 

  Hjortensbergskyrkan.

• 

  Rådhuset.

• 

  Stadshuset.

• 

  Folkungabron.

Se även

• Sankt Nicolai socken
• Lista över fasta fornminnen i Nyköping (för omfattning av detta område, se Nyköpings stad#Sockenkod)

Källor

Tryckta källor

• Nyköpings stads historia (2 delar, 1973), delarna omfattar 1. medeltiden-1622 och 2. 1700-1915
• Nyköping. Medeltidsstaden 13 (1979), Riksantikvarieämbetet & Statens historiska museer
• Nyköping. Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979), Södermanlands museum. Rapport 3
• Håkan Norén (med flera), Nyköpings historia (del 1, 2004), Nyköpings hembygdsförening, ISBN 91-631-6238-5
• Wikborg, J & Wikell, R. 2010. Skynda att fynda! Arkeologiska undersökningar vid Påljungshage. Sörmlandsbygden 2010.
• Riksantikvarieämbetets webbplats

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Nyköping.
  Bilder & media
• Några årtal i Nyköpings historia