Johann Karl Wilhelm Voigt
| Johann Karl Wilhelm Voigt | |
| Född | 20 februari 1752 Allstedt[1], Tyskland |
|---|---|
| Död | 1 januari 1821 (68 år) Ilmenau[1], Tyskland |
| Medborgare i | Sachsen-Weimar |
| Utbildad vid | Jenas universitet  |
| Sysselsättning | Geolog[1], mineralog, universitetslärare, bergsingenjör |
| Redigera Wikidata | |
Johann Karl Wilhelm Voigt, född 20 februari 1752 i Allstedt, storhertigdömet Weimar, död 1 januari 1821 i Ilmenau, var en tysk mineralog och geolog.
Voigt åtföljde storhertigen av Weimar på resor i naturhistoriskt syfte, blev 1785 bergssekreterare och 1789 bergsråd i Ilmenau. Han var en av Abraham Gottlob Werners tidigaste lärjungar, men genom sina geologiska undersökningar i Rhentrakterna kom han snart (1783) till den åsikten, att basalten var en eruptiv bergart; genom sina senare arbeten ställde han sig på en mera utpräglat plutonistisk ståndpunkt, och i den uppstående striden mellan neptunister och plutonister kom han att alltmer avlägsna sig från sin ursprunglige läromästare.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Voigt, Johann Karl Wilhelm i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
|