Johann Pachelbel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan Pachelbel
Tonsättare
Född augusti 1653
Död 3 mars 1706
Namnteckning
Johann Pachelbels namnteckning


Johann Pachelbel, född i Nürnberg augusti 1653, död 3 mars 1706, var en tysk kompositör under barocken. Han var far till Wilhelm Hieronymus Pachelbel. Han var en förebild för Johann Sebastian Bach; enligt sonen Carl Philipp Emanuel Bach var Pachelbel den tonsättare som Johann Sebastian beundrade mest. Han var också lärare till Johann Georg Walther.

Pachelbel har blivit känd även i modern populärkultur med verket kanon i D-dur.

Verk och gärning[redigera | redigera wikitext]

Från 1695 var Pachelbel organist i Sebalduskyrkan i Nürnberg. Innan dess hade han tjänstgjort som hovorganist i Eisenach, Erfurt, Stuttgart och Gotha.

Han var en av sin tids främsta orgelmusiker. Som tonsättare förenade han sin egen mellantyska tradition med sydtyska och italienska inflytanden. Han var mångsidig i genrerna och skrev orgelmusik av alla slag, kyrkliga koraler och andra vokalverk, profan klaver- och kammarmusik och sånger.

Pachelbel i svenska psalmböcker[redigera | redigera wikitext]

I Wallinska psalmboken (1819) var han representerad. J.C.F. Haeffners koralbok anges att Pachelbel bearbetade Severus Gastorius' melodi till nr 252 (På Gud, och ej på eget råd)

Ingen av hans kompositioner finns med hans namn i Den svenska psalmboken 1986. I tidigare upplagor av psalmboken finns inte tonsättarna omnämnda. I den svenska koralboken från 1921 nämns huvudsakligen de svenska tonsättarna vid namn, medan en tysk tonsättare som Pachelbel troligen döljs bakom 'Tysk musik från 1600-talet'.

Kompositioner[redigera | redigera wikitext]

  • Musikalische Sterbensgedanken (1683).
  • Musikalische Ergötzung (1691).
  • 78 choräle zum Präambulieren (1693).
  • Hexachordum Apollinis (1699).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]