1653
Från Wikipedia
 |
|
| 1653 – MDCLIII 360 år sedan |
|
| År 1650 | 1651 | 1652 1653 1654 | 1655 | 1656 |
|
| Årtionde 1630-talet | 1640-talet 1650-talet 1660-talet | 1670-talet |
|
| Århundrade 1500-talet 1600-talet 1700-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2406 |
| Bahá'í- kalendern |
-191 – -190 |
| Buddhistisk kalender |
2197 |
| Etiopisk kalender |
1645 – 1646 |
| Nengō (Japan) |
Jōō 2 |
| Judisk kalender |
5413 – 5414 |
| Muslimsk kalender |
1063 – 1064 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1031 – 1032 |
| Sakakalendern (Indien) |
1575 – 1576 |
| Thailändsk solkalender |
2196 |
1653 (MDCLIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Maj [redigera]
- 19 maj – Teschen blir en Habsburgsbesittning som en del av Silesien.[1]
Oktober [redigera]
- Oktober – Guvernören över Nya Sverige, den hårdföre Johan Printz, tröttnar på uppgiften och återvänder till Sverige.
December [redigera]
- 16 december – Oliver Cromwell utropar sig till lordprotektor (statschef; i praktiken diktator) över det engelska samväldet, som omfattar hela brittiska öarna, inklusive England, Skottland och Irland.
Okänt datum [redigera]
- Under dunkla omständigheter avlägsnas Magnus Gabriel De la Gardie från posten som riksskattmästare av drottning Kristina.
- Gustav Horn blir svensk riksmarsk.
- Fästningen Nya Älvsborg börjar anläggas utanför Göteborg.
- Tolv procent av svenska kronans inkomster går nu till hovlivet. Hovets utgifter ligger på 520.000 daler silvermynt, att jämföra med 167.000 daler 1644.
- Herman Fleming, en av reduktionens starkaste förespråkare, blir president i Kammarkollegium.
- Olof Rudbeck publicerar sina studier av lymfkärlen, den första svenska insatsen i naturvetenskap. Snart hävdar dock dansken Thomas Bartholin, att han gjort samma upptäckt.
- Den engelske diplomaten Bulstrode Whitelocke leder en ambassad till drottning Kristina. Han kommer sedermera att skriva ner sina erfarenheter från Sverige.
- Sverige drabbas av en ny pestepidemi.
- Drottning Kristina instiftar Amarantherorden i Stockholm.
- Taj Mahal i Indien färdigställs.
- Fredrikshamn grundas under namnet Veckelax.
- Nya eller Lilla bollhuset inrättas strax bredvid det gamla i Stockholm.
- Ett 15-tal torpare i Närke gör uppror mot överheten, soldatutskrivningar, hårda skatter och missväxt i det så kallade Morgonstjärneupproret. Upproret slås strax ner och är en i raden av många missnöjesyttringar vid denna tid. Vad som är speciellt med detta uppror är, att det på 1800-talet sväller enormt. Flera historiker målar då upp händelsen, som ett försök av 100-tals bönder att störta drottning Kristina. Denna historieskrivning kommer att fortleva in på 2000-talet.
Födda [redigera]
- 30 maj – Claudia Felicitas av Tyrolen, tysk-romersk kejsarinna.
- 31 maj – Eleonora Maria Josefa av Österrike, drottning av Polen.
- 2 april – Georg av Danmark, engelsk och skotsk prinsgemål 1702–1707, irländsk prinsgemål 1702–1708 och brittisk prinsgemål 1707–1708 (gift med Anna)
Avlidna [redigera]
- 5 juni – Federico Cornaro, italiensk kardinal.
- 2 december – Domingo Pimentel Zúñiga, spansk kardinal.
- Jan Wildens, flamländsk målare.
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1653.
