Johannes Vahlen
Från Wikipedia
| Johannes Vahlen | |
 Johannes Vahlen
|
|
| Född | 27 september 1830 Bonn, Rhenprovinsen, Preussen |
|---|---|
| Död | 30 november 1911 (81 år) Berlin, Preussen, Tyskland |
Johannes Vahlen, född 27 september 1830 i Bonn, död 30 november 1911 i Berlin, var en tysk filolog.
Vahlen blev professor i klassisk fornkunskap vid universitetet i Wien 1858 och tillträdde 1874 en professur vid universitet i Berlin.
Bibliografi [redigera]
- Ennianae poesis reliquiae (1854),
- Naevii de bello punico reliquiae (samma år),
- Laurentii Vallae opuscula tria (1864),
- Aristoteles' De arte poetica (1867; 3:e upplagan 1885) och
- Ciceros De legibus (1871; 2:a upplagan 1883).
Källor [redigera]
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Vahlen, Johannes, 1904–1926.
Denna biografiska artikel om en tysk akademiker eller forskare är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
