1830

Från Wikipedia

1830 - MDCCCXXX 179 år sedan
År 1827 | 1828 | 1829 1830 1831 | 1832 | 1833
Årtionde 1810-talet | 1820-talet 1830-talet 1840-talet | 1850-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1830
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Karl XIV Johan kung 1818-1844
Ärkebiskop: Carl von Rosenstein 1819-1836
Finland 1830
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj I storfurste 1825-1855
Ärkebiskop: Jacob Tengström 1811-1832	Generalguvernör: A.A. Zakrevskij 1824-1831
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	-14 – -13
Buddhistisk kalender	2374
Judisk kalender	5590 – 5591
Muslimsk kalender	1245 – 1246
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1208 – 1209
Sakakalendern (Indien)	1752 – 1753
Thailändsk solkalender	2373

[redigera] Händelser

• 3 februari - Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.
• 26 mars - Mormons bok utkommer i Palmyra, USA.
• 6 april - Joseph Smith och fem andra personer grundar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
• 13 maj - Ecuador och Venezuela blir självständiga från Storcolombia.
• 28 maj - USA:s president Andrew Jackson skriver under Indian removal act, vilket ger upphov till fördrivning och internering av ursprungsbefolkningen.
• 26 juni - William IV blir kung av Storbritannien samt Konungariket Hannover.
• 11 juli - Uruguay utformar sin nuvarande flagga som nationalflagga, vilken lagstadgas 16 december.
• 17 juli - Barthélemy Thimonnier får patenträtt på sin uppfinning symaskinen.
• 18 juli - Uruguay antar sin första grundlag.
• 20 juli - Grekland ger judar medborgarrättigheter.
• 27-29 juli - Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.
• 9 augusti - Ludvig Filip I blir kung av Frankrike.
• 25 augusti - Belgiska revolutionen inleds och 10 000 holländska soldater fördrivs ur Bryssel.
• 31 augusti - Edwin Beard Budding får patent på sin uppfinning gräsklipparen.
• 15 september - Liverpool and Manchester Railway öppnar den första passagerartågsträckan med ånglok mellan Liverpool och Manchester, något som även leder till den första tågolyckan med dödlig utgång då William Huskisson blir överkörd av loket Rocket.
• 27 oktober - Nederländska trupper under ledning av baron David Hendrik Chassé bombarderar Antwerpen.
• 1 november - Wangerooge får tyska Nordsjökustens första fyr.
• 2 november
  • Jacques Laffitte blir fransk premiärminister.
  • Ferdinand II blir kung över Bägge Sicilierna.
• 10 november - En belgisk nationalförsamling proklamerar Belgien självständigt, vilket erkänns av Londonkongressen 20 november.
• 22 november - Charles Grey, 2:e earl Grey blir brittisk premiärminister.
• 28 november - Sjunde allmänna jubelfesten till firande av 1000-årsminnet av Ansgars kristnande av Sverige.
• 29 november - Polska revolutionen inleds mot Ryssland, men får ingen hjälp utifrån.
• 5 december - Hector Berlioz mest kända verk Symphonie fantastique har urpremiär i Paris.
• 6 december - Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
• 12 december - Osmanska riket erkänner Serbiens självständighet.
• 26 december - Gaetano Donizettis opera Anna Bolena har urpremiär.
• En diligenslinje öppnas mellan Stockholm och Ystad.
• Lancashiresmidet införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning.
• Metodistpredikanten G. Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen.
• Hjälmare kanal öppnas.
• Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadin.
• Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning.
• Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen.
• Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning.
• Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12.
• Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I.
• Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas.
• De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar.
• Spanien inför kvinnlig tronföljd, då kungen bara fått döttrar med sina fyra hustrur.
• Frankrike tar Alger i besittning.
• På Java tar Javakriget slut och den holländske guvernören Bosch inför det så kallade kultursystemet vilket tvingar de infödda att utföra dagsverke på plantagerna.
• Storbritannien tillsätter en resident i Burmas huvudstad Ava.

[redigera] Födda

• 2 januari - Henry Morrison Flagler, amerikansk industrimagnat.
• 4 januari - Ernst Behm, tysk författare.
• 6 januari - Alfred Hegar, tysk läkare.
• 7 januari - Albert Bierstadt, amerikansk målare.
• 8 januari
  • Gouverneur Kemble Warren, amerikansk general.
  • Hans von Bülow, tysk dirigent, kompositör och pianist.
• 18 januari - Grigor Parlichev, makedonsik-bulgarisk författare.
• 19 januari - George Blake Cosby, amerikansk general.
• 31 januari
  • James Blaine, amerikansk politiker.
  • Henri Rochefort, fransk författare, journalist och politiker.
• 3 februari - Robert Gascoyne-Cecil, 3:e markis av Salisbury, brittisk premiärminister.
• 11 februari - August Eisenmenger, österrikisk målare.
• 14 februari - Anson Safford, amerikansk politiker.
• 15 februari - Abd ül-Aziz, ottomansk sultan.
• 16 februari - Émile Durand, fransk kompositör och musikpedagog.
• 16 februari - Gerard Krefft, tysk zoolog och paleontolog.
• 15 mars - Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
• 29 mars - Eli C.D. Shortridge, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893-1895.
• 14 april - Simon Pollard Hughes, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885-1889.
• 24 april - Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
• 1 maj - Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
• 5 maj - John Batterson Stetson, amerikansk hattmakare.
• 20 maj - Hector Malot, fransk författare.
• 29 maj - Louise Michel, fransk anarkist.
• 17 juni - Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1889-1893.
• 20 juni - Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
• 10 juli - Camille Pissarro, fransk målare.
• 18 augusti - Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848-1916, kung av Ungern 1867-1916.
• 29 augusti - J. Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883-1887.
• 2 september - William P. Frye, amerikansk politiker.
• 8 september - Frédéric Mistral, fransk författare, nobelpristagare i litteratur 1904.
• 15 september - Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876-1911 (med fyra års uppehåll).
• 5 december - Christina Rossetti, brittisk poet.
• 10 december - Emily Dickinson, amerikansk poet.
• 16 december - Kálmán Tisza, ungersk statsman.
• 17 december - Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
• 31 december
  • Frederic Leighton, brittisk konstnär.
  • Ismail Pascha, khediv av Egypten.
• Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833-1868.
• Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare.
• Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare.
• Okänt datum - Mary Hunt, amerikansk nykterhetsförkämpe.

[redigera] Avlidna

• 7 mars - Jacques Villeré, första kreolska (infödda) guvernören av Louisiana.
• 17 mars - Laurent de Gouvion-Saint-Cyr, marskalk av Frankrike
• 16 maj - Jean-Baptiste Joseph Fourier, fransk matematiker och fysiker.
• 1 juni - Sahajananda Swami, indisk helig man.
• 4 juni - Antonio José de Sucre, revolutionsledare och Bolivias förste president.
• 26 juni - Georg IV av Storbritannien, brittisk kung 1820-1830.
• 25 juli - John Jacob Bausch, tysk-amerikansk optiker, grundare av Bausch and Lomb (tillsammans med Henry C. Lomb).
• 6 augusti - Elisa Bonaparte, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon Bonaparte.
• 15 september - William Huskisson, brittisk politiker och historiens första att avlida i en tågolycka.
• 23 september - William Hazlitt, brittisk essäist.
• 23 september - Elizabeth Kortright Monroe, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
• 4 oktober - Ludwig Yorck von Wartenburg, preussisk fältmarskalk.
• 5 oktober - Dinicu Golescu, rumänsk författare.
• 8 november - Frans I av de Bägge Sicilierna
• 30 november - Pius VIII, född Francesco Saverio Castiglioni, påve 1829-1830.
• 10 december - Benjamin Constant, schweizisk förattare och politiker.
• 10 december - Hugh Elliot, brittisk diplomat.
• 17 december - Simón Bolívar, sydamerikansk general och nationalist.
• Okänt datum
  • Aleamotu'a, kung av Tonga.
  • Petar I Petrović-Njegoš, härskare över Montenegro.