John Herschel

Från Wikipedia
John Herschel
FöddJohn Frederick William Herschel
7 mars 1792[1][2][3]
Slough[4], Storbritannien
Död11 maj 1871[1][2][3] (79 år)
Kent[4]
BegravdWestminster Abbey
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEton College
St John's College
Sysselsättningkemist[6], fysiker, matematiker[5][6], fotograf[5], författare[7]
Befattning
Rektor för Marischal College, Aberdeens universitet (1842–1843)
Ordförande för British Science Association (1845–1846)[8]
Direktör för brittiska myntverket (1850–)
ArbetsgivareSankt Petersburgs vetenskapsakademi
Noterbara verkexpedition och mätning[5]
MakaLady Margaret Brodie Stewart
(g. 1829–)[9][10]
BarnCaroline Emilia Mary Herschel (f. 1830)[11]
Isabella Herschel (f. 1831)[11]
William James Herschel (f. 1833)[11][9]
Margaret Louisa Marshall (f. 1834)[11]
Alexander Stewart Herschel (f. 1836)[9]
John Herschel den yngre (f. 1837)
Maria Sophie Herschel (f. 1839)[11][9]
Amelia Herschel (f. 1841)[11]
Julia Mary Herschel (f. 1842)[11]
Matilda Rose Herschel (f. 1844)[11]
Francisca Herschel (f. 1846)[11]
Constance Ann Herschel (f. 1855)[11][9]
FöräldrarWilliam Herschel[9]
Mary Baldwin[9]
Utmärkelser
Copleymedaljen (1821)[12]
Bakerföreläsningen (1823)
Lalandepriset (1833)
Royal Astronomical Societys guldmedalj (1836)
Royal Medal (1840)
Copleymedaljen (1847)[13]
Fellow of the Royal Society
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Sir John Frederick William Herschel, 1:e baronet, född 7 mars 1792 i Slough, Berkshire, död 11 maj 1871 på godset Collingwood nära Hawkhurst, Kent, var en brittisk astronom, son till William Herschel och far till William James och Alexander Stewart Herschel.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

John Herschel verkade redan som student i Cambridge ivrigt för en reformation av de matematiska studierna i England, där man på grund av ensidig beundran för Newton nästan alldeles försummat att ta kännedom om de framsteg, som matematiken efter hans tid gjort på kontinenten. Nominellt skulle han utbilda sig till jurist, men i själva verket blev det matematiken och astronomin, som han ägnade större delen av sina studier åt. Efter en kort verksamhet som jurist vände han sig helt till de fysikaliska vetenskaperna och, sedan han vid faderns död blivit ägare till dennes storartade instrument, till den rent praktiska astronomin.

Efter att (sedan 1821) ha fortsatt faderns undersökningar av nebulosor och dubbelstjärnor på norra stjärnhimmelen (själv upptäckte han mer än 500 nebulosor och många dubbelstjärnor) vistades han 1834–1838 på Godahoppsudden i syfte att utsträcka sin fars och sina egna stellarastronomiska forskningar även till södra stjärnhimmelen. Han utförde där en stor mängd ytterst värdefulla observationer. Förutom undersökningarna av dubbelstjärnor och nebulosor företog han bestämningar av fixstjärnornas ljusstyrka, undersökte stjärnornas fördelning på södra hemisfären och gjorde även observationer på olika till solsystemet hörande himlakroppar, särskilt Halleys komet.

För sina under denna resa utvecklade förtjänster upphöjdes han vid hemkomsten till baronet. Genom en rad betydelsefulla arbeten inom astronomi och fysik, särskilt optik, förvärvade han sig en ryktbarhet, som gjorde honom till en av sin tids största astronomiska auktoriteter. Under flera år var han sekreterare i Royal Society och president i Royal Astronomical Society, till vars stiftare han hörde och vars guldmedalj han tilldelades 1826. Copleymedaljen tilldelades han 1821, Lalandepriset 1825 och 1833. År 1836 invaldes han som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han ligger begraven i Westminster Abbey, vid sidan av Newton och Darwin.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, John Herschel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Arthur Berry, A Short History of Astronomy, John Murray, 1898.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, books.google.co.uk .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c d e f g h i j] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  12. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  13. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=John_Herschel&oldid=52727326”