Joller

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bäbisar börjar babbla vid en ålder av 5-7 månader.

Joller är nästan alla de vokalisationer ett spädbarn gör. Undantagen är skrik, missnöjesljud, hicka och liknande. Joller är ett förstadium till talet. Med jollerperioden avses den prelingvistiska period som varar från födseln tills produktionen av det första riktiga ordet med mening, vilket brukar uppträda vid cirka ett års ålder. Omkringliggande tal formar den struktur av ljud och fonetiska mönster barnet sedermera använder som norm i sitt talade språk. För att kunna jollra normalt och enligt en karakteristisk tidsnorm krävs både auditiv och visuell perceptionsförmåga, att spädbarnet både kan både höra sin egen produktion och att barnet kan höra och se andra tala. Till exempel använder blinda barn mer sällan de labiala konsonanter (m, p, b, f, v) som ger visuella ledtrådar, och döva barn använder inte kanoniskt joller under första året. Autistiska barns joller är vid åtta månaders ålder begränsat eller avvikande och det finns ingen imitation av vare sig ljud, rörelser eller yttryck. Även hos mycket för tidigt födda barn återfinns avsaknad av joller. Det är stor skillnad mellan olika barns jollerperioder och mängd av producerat joller och ett barn är inte automatiskt försenat i sin talutveckling om det jollrar lite.

Jollerutveckling[redigera | redigera wikitext]

Det nyfödda barnet upp till två månaders ålder producerar små ”knirp”, skrik och reflexmässiga uthållna ljud, sk. vegetativa ljud. Från ca två månaders ålder producerar barnet sk ”Cooing”, vilket innebär mer vokaliserade ljud. Barnet producerar kvasivokaliska ljud (skratt, hahaha). Vid fyra månaders ålder börjar barnet ”Röstlek”, ofta med mycket hög röststyrka, som att blåsa med läpparna samt producera långa vokaler och mycket klusiler. Iterationsjoller börjar uppträda vid ca sex månaders ålder. Jollret har en reduplicerande form, med en konsonant-vokal-struktur (KV) som återkommer – bababa, mamama

Kanoniskt joller uppträder snart efter iterationsjollret, ofta vid 7-8 månaders ålder. Jollret ändrar struktur, barnet kan nu byta konsonant i KV-strängarna – bagaba - och leker också gärna med röststyrka och tonläge. Jollret kan nu låta som riktiga ord, ”mama” och ”papa”, produktionsmässigt låter nu jollret likt det språk som talas runt barnet. Runt ett års ålder förändras jollret ytterligare, då långa KV-strängar förkortas och blir mer ordlika. De första orden är ofta namn på intressanta föremål, handlingar eller egennamn. Barn använder sig ofta av ljudhärmande ord, onomatopoesi, som benämning av händelser eller djur.

Jollerstadier[redigera | redigera wikitext]

  1. Vegeterade ljud
  2. Cooing, mer vokaliserade ljud
  3. Röstlek, ofta hög ljudstyrka, mycket vokaler, blåsa med läpparna, mycket klusiler
  4. Iterationsjoller. Reduplicerat joller (bababa KV) (stänger/öppnar, stänger/öppnar)
  5. Kanoniskt joller. Ickereduplicerat joller KV- kan byta konsonant
  6. Enstaka ord. De första självständiga orden kommer, blandat med joller. Joller och tal används sida vid sida till att börja med, men alltefter talet tar över faller jollret bort.

Se även[redigera | redigera wikitext]