Joyce Cary

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Arthur Joyce Lunel Cary född 7 december 1888 i Londonderry i Nordirland, död 29 mars 1957 i Oxford, var en brittisk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter avslutad utbildning i Oxford och Paris arbetade Cary för Röda Korset under Balkankriget, senare i kolonialtjänst i Nigeria. Han sårades i Kamerun under första världskriget och fick lämna Afrika.

Redan under denna tid började han skriva, men uppmärksammades inte av den större publiken förrän i början av 1940-talet. Cary var en god psykolog och skicklig berättare, och till hans bästa böcker hör romanerna om konstnären Gulley Jimson.

Bibliografi (utgivet på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Förvånad över sig själv 1943
  • Gulley jimson och syndafallet 1945
  • Ofullkomlig kärlek 1947
  • Mister Johnson 1949
  • Den farliga glädjen 1951
  • På nåd och onåd 1953
  • Mellan ont och gott 1954
  • Störst är äran 1955
  • Fånge och fri 1959

Källor[redigera | redigera wikitext]

Bra Böckers lexikon, 1973