Kasein

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Micell kasein.
Utfällning av kasein från mjölk med saltsyra.

Kasein (från latinets caseus, ost), ostämne, är fosforhaltiga proteiner som är huvudbeståndsdel i mjölkprotein och som har förmåga att binda kalcium.[1]

Dessa står för ca 80% av proteinerna i komjölk och för mellan 20% och 45% av proteinerna i människomjölk.[2] Fårmjölk och buffelmjölk har ett högre kaseininnehåll än andra sorters mjölk, medan människomjölk är ovanligt kaseinfattig.[3]

Om man tillsätter enzymet kymosin, som finns i löpe, får man kaseinet att koagulera och fällas ut som parakasein (egentligen kalciumparakaseinat) och bilda ost.

Kasein, framställt av surgjord skummjölk, används som livsmedelsprotein i bland annat charkuterier[1] och som kosttillskott.[4] Det förekommer att människor är allergiska mot mjölkprotein, och de måste undvika alla livsmedel som innehåller mjölk eller kaseinprodukter. Detta är inte detsamma som laktosintolerans.[5]

Byggnader

Kasein används också i lim och som bindemedel eller emulgator i tempera- och kalkfärger.[6] Under 1980-talet blev många hus "sjuka" på grund av kaseinhaltigt flytspackel som avgav giftiga gaser efter att kaseinet hade reagerat med fukten i otillräckligt torkade betonggolv.[7]

Ett område som råkade ut för detta är bostadsområdet Dalen utanför Stockholm där kaseinhaltiga flytspackel användes vid uppförandet av husen. Man mätte upp höga halter av ammoniak, men även 2-etylhexanol fanns i inomhusluften. Samtliga 1 500 lägenheter i området har blivit sanerade.[8]

Referenser

  1. ^ [a b] ”NE:Kasein”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kasein. Läst 31 augusti 2016. 
  2. ^ Kunz, C; Lönnerdal, B (1990). ”Human-milk proteins: analysis of casein and casein subunits by anion-exchange chromatography, gel electrophoresis, and specific staining methods”. Am. J. Clin. Nutr. 51 (1): sid. 37–46. doi:10.1093/ajcn/51.1.37. PMID 1688683. 
  3. ^ Robinson, Richard K., red (2002). Dairy Microbiology Handbook: The Microbiology of Milk and Milk Products (3rd). Wiley-Interscience. Sid. 3. ISBN 9780471385967. 
  4. ^ ”Vassle och kasein”. http://proteinpulver.se/vassle-eller-kasein/. Läst 31 augusti 2016. 
  5. ^ ”Mjölk och laktos”. www.livsmedelsverket.se. http://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/allergener/mjolk-och-laktos/. Läst 31 augusti 2016. 
  6. ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 274 
  7. ^ ”Ekobyggportalen » Byggkemikalier”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160827222012/http://www.ekobyggportalen.se/sjuka-hus-byggifter/byggkemikalier/. Läst 31 augusti 2016. 
  8. ^ ”Sjuka Hus - En handbok”. Leif Kåvestad. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818013223/http://www.sjukahus.se/handbook.asp?c=6. Läst 26 december 2016.