Laktosintolerans
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar och kan därför inte verifieras. (2009-05) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Laktosintolerans | |
| Klassifikation och externa resurser | |
.png)
Disackariden laktos, uppbyggd av glukos och galaktos.
|
|
| ICD-10 | E73. |
|---|---|
| ICD-9 | 271.3 |
| OMIM | 223100 150220 |
| DiseasesDB | 7238 |
| MedlinePlus | 000276 |
| eMedicine | med/3429 ped/1270 |
| MeSH | engelsk |
Laktosintolerans eller överkänslighet mot laktos (mjölksocker) orsakas av relativ brist på enzymet laktas och är ett normaltillstånd för en majoritet av världens vuxna befolkning. Detta enzym bryter ner laktos till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Vid enzymbrist bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarré.
Det händer att laktosintolerans förväxlas med riktig mjölkallergi, vilket är felaktigt. Överkänslighet för laktos är ingen allergi, eftersom det inte bildas några antikroppar i blodet mot laktos. Till skillnad från glutenintolerans blir tarmen hos en laktosintolerant inte skadad efter att man fått i sig laktos.
Innehåll |
[redigera] Laktosintolerans i världen
En majoritet av världens människor är laktosintoleranta (i många asiatiska länder nära 100 %), medan den inhemska befolkningen i Norden (finnar och samer undantagna) producerar ovanligt mycket av enzymet laktas. Andelen laktostoleranta i en population verkar vara proportionell mot längden tid som uppfödning av kreatur och mjölkdrickande har förekommit. Även många svenskar kan dock få ont i magen om de konsumerar stora mängder mjölk. Intaget av laktos överskrider då vad laktaset i matspjälkningssystemet klarar av.
Primärt laktosintoleranta européer/nordeuropéer tål några glas mjölk om dagen, i synnerhet om mjölken dricks i samband med måltider. Av de ca 7% etniska svenskar som bär på genotypen för laktosintolerans så konsumerar 76% mjölk ändå. Däremot så konsumerar endast 33% av dessa stora mängder mjölk.[1] Det är uppskattat att en tredjedel av alla som bär på genotypen för laktosintolerans ändå kan konsumera stora mängder mjölk utan att få några symptom överhuvudtaget.[2]
Laktosintoleranta kineser och japaner tål oftast 200ml mjölk.[3]
[redigera] Primär och sekundär laktosintolerans
Primär laktosintolerans är ärftlig och beror på en genetisk mutation i laktasgenens reglerande del (se referenslista nedan). I ung ålder tål de flesta människor laktos, men hos vissa individer stängs genens funktion av efter några år. Detta antas vara den ursprunglig formen av genen, då det får förmodas vara det ursprungliga förhållandet att vuxna individer normalt inte dricker mjölk. Hos vissa individer finns dock en förändring i genens reglerande del som gör att genen för laktas inte stängs av i vuxen ålder. Konsekvensen av detta blir att dessa individer kan tåla relativt höga halter laktos i kosten även i vuxen ålder. Laktosintolerans kan alltså sägas vara det normala för en vuxen individ, med laktostolerans beror på en genetisk förändring. Hur vanlig denna genetiska förändring är varierar mellan olika befolkningar.
Primär laktosintolerans är således ärftlig och försvinner därmed aldrig, men uppkommer vanligtvis först i vuxen ålder. Detta är den vanliga formen av primär laktosintolerans. Barn som föds med laktosintolerans förekommer, men detta är mycket ovanligt.
Laktaset sitter i tarmslemhinnan. Efter en maginfektion är denna ofta skadad, och härav kommer det sig att man kan lida av en tillfällig laktosintolerans efter magsjuka. Denna tillfälliga typ av laktosintolerans kallas sekundär laktosintolerans.
[redigera] Att leva med laktosintolerans
En laktosintolerant individ får lära sig av erfarenhet hur mycket mjölk och mjölkprodukter han/hon klarar av. Det säljs också både laktosfri mjölk och låglaktosmjölk i affärerna, bland annat tillverkade av Arla, Milko, Norrmejerier, Skånemejerier och Valio. De består av vanlig mjölk som fått en tillsats av laktas, vilken brutit ned laktosen helt eller delvis. De har sötare smak än vanlig mjölk, då de enkla sockerarterna upplevs sötare på tungan. Förutom dessa alternativ finns det mjölkersättningar i form av havre-, soja- och risdrycker. Andra exempel på naturligt laktosfri mjölk är kokosmjölk och mjölk av mandel eller kasjunöt.
Många laktosintoleranta upplever att de tål mindre mängder laktos än vanligt i samband med att de dricker alkohol. Även laktastabletter som till exempel Lactrase har då lägre eller ingen effekt.
Det finns även att köpa laktasenzym i tablettform som man tar vid varje mjölkhaltig måltid. Dessa tabletter finns att köpa på apoteket. Det finns även tabletter som innehåller laktasenzym och nyttiga bakterier som bryter ner laktos. Dessa tabletter behöver man enligt instruktionerna bara ta en om dagen, då bakterierna arbetar i 24 timmar. Dessa tabletter är patenterade av Ganeden Biotech Inc, i USA, och har tills nyligen inte gått att få tag på i Sverige. Nu säljs de under namnet Prolaktas[4]. Denna produkt baseras på "nyttiga bakterier" som koloniserar tunntarmen och där bryter ner stora mängder mjölksocker, exakt vilken mängd är individuellt, men en tablett ska klara en hel dags normalt intag av mjölkprodukter. Prolaktas går även att köpa på Apoteket (Dec 09) tillsammans med de andra laktasenzymprodukterna.
[redigera] Mjölkprodukter som kan tolereras
En undersökning utförd av analysföretaget Eurofins finansierad av Mjölkfrämjandet där ostar med kort lagringstid undersökts påstås visa att all ost har ett laktosinnehåll under kravet för laktosfria livsmedel (<0,01 g laktos per 100g). När hårdost pressas försvinner det mesta av laktosen med vasslen. Resterande laktos förtärs av mjölksyrabakterierna under de närmaste dagarna. [5]
Många som är laktosintoleranta brukar oftast tåla getost och fårost[källa behövs], som till exempel fetaost och syrade mjölkprodukter som innehåller mindre mängd laktos än andra mjölkprodukter.[källa behövs] En deciliter mjölk innehåller 5 g laktos, medan yoghurt innehåller motsvarande ungefär 2,6 gram laktos (beroende på sort) och filmjölk ungefär 3,6 gram laktos.[källa behövs] Fetthalten på mjölk, filmjölk och yoghurt spelar inte så stor roll här; det är först när man kommer upp i fetthalter som i grädde och crème fraîche som laktoshalten sjunker markant. Vispgrädde med 40 % fetthalt innehåller 3 g laktos per 100 g.
[redigera] Se också
[redigera] Externa länkar
- Laktosintolerans. Sida från Sjukvårdsrådgivningen.
- Laktostabell gällande mejeriprodukter Sida från Livsmedelsverket.
- ^ http://cebp.aacrjournals.org/content/16/5/956.full | Lactase Persistence, Dietary Intake of Milk, and the Risk for Prostate Cancer in Sweden and Finland
- ^ http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/7329.pdf | Lactase non-persistence and milk consumption in Estonia
- ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1234085 | Yoshida Y, Sasaki G, Goto S, Yanagiya S, Takashina K (1975). "Studies on the etiology of milk intolerance in Japanese adults". Gastroenterol. Jpn.
- ^ http://laktas.se/produkter.html
- ^ Svenskmjolk.se: Hårdost naturligt fri från laktos (läst 2010-06-18)
|
|||||||||||||||||||
