Katrineholms-Kuriren
| Katrineholms-Kuriren | |
 Katrineholms-Kurirens redaktion | |
| Publikationstyp | Dagstidning |
|---|---|
| Grundad | 5 januari 1917 |
| Land | Sverige  |
| Huvudkontor | Köpmangatan 2, Katrineholm |
| Chefredaktör | Marie Hillblom |
| Politisk beteckning | Liberal |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | 6 nr/vecka |
| Upplaga | 9 700 ex. (2016)[1] |
| Format | Berliner |
| Huvudägare | Eskilstuna-Kuriren |
| ISSN | ISSN 1103-9507 |
| Webbplats | http://kkuriren.se |
Katrineholms-Kuriren (KK eller Kurren) är en svensk morgontidning, som grundades 1917 och utkommer sex gånger i veckan. Tidningen har beteckningen "liberal" och ges ut i Katrineholm, Flen och Vingåker (ibland kallat KFV-regionen) samt delar av Finspång och östra Närke. Tidningen ägs till 100% av Eskilstuna-Kuriren AB och ingår i EK-koncernen tillsammans med Eskilstuna-Kuriren, tidningen Folket och Södermanlands Nyheter. Elisabet Bäck efterträdde den 19 maj 2011 Krister Wistbacka som chefredaktör. 2015 tillträdde Marie Hillblom som chefredaktör.
Katrineholms-Kuriren ordnar varje år KK-joggen.
Katrineholms-Kuriren tillkom 1917 i samband med att Katrineholm blev stad. Enligt dåtidens lagstiftning fick tidningar endast ges ut i städer. (Det hade dock redan tidigare funnits en högertidning - Katrineholms Tidning - som formellt gavs ut i Eskilstuna). Från Eskilstuna-Kuriren kom journalisten Knut Hellberg (1872-1944), som startade Katrineholms-Kuriren. Hellberg skrev också flera böcker om Eskilstunas historia. Sonen Folke Hellberg tog sedan över arbetet som chefredaktör - hans bror Erik Hellberg blev tidningens ekonomichef.
På 1960- och 1970-talet var Holger Wigertz chefredaktör. 1981 rekryterades Magnus Nordangård som chefredaktör. Även Nordangård var på den tiden folkpartist och hade dessförinnan varit huvudsekreterare i videogramutredningen. [2] Nordangård, som också var engagerad i Svenska Missionförbundet och nykterhetsorganisationen Blå bandet, har dock på senare år gått över till kristdemokraterna i Jönköping. [3]. Under Nordangårds tid som chefredaktör gick tidningen över till tabloidformat.
Nordangård efterträddes som chefredaktör 1989 av Lorentz Hedman (1944-2001), som 1997 lämnade över till Krister Wistbacka. Även Wistbacka är aktiv folkpartist, men under åren som chefredaktör avstod han helt från partipolitiskt arbete.
Katrineholms-Kuriren är sedan våren 1979 en morgontidning. Fram till dess kom den ut på eftermiddagarna.
I februari 2011 publicerade kommunchefen Mattias Jansson på sin blogg frågor från en journalist på Katrineholmskuriren,[4] något som Katrineholmskuriren uttryckte sitt ogillande inför. När chefredaktören Krister Wistbacka avfärdade kritiker som "bloggvalpar"[5] blossade det upp en debatt som kom att kallas "KK-gate" som handlade om yttrandefrihet, journalistrollen och om sociala mediers betydelse.[6]
Referenser
- ^ http://www.kkuriren.se/katrineholm/upplagan-minskar-men-fler-an-nagonsin-laser-kuriren/
- ^ http://www.riksdagen.se/debatt/visadok.aspx?spec=visa_stort_dokument&dokid=G403103
- ^ http://www.kristdemokraterna.se/person.aspx?id=85599[död länk]
- ^ Mattias Jansson. "Frågor från Katrineholms Kuriren – Granskning av sociala medier", Mattias Janssons blogg, 9 februari 2011. Läst den 3 december 2011.
- ^ Dante Thomsen. "Bråket i Katrineholm: Bara bloggvalpar som klagar", Dagens Media, 11 februari 2011. Läst den 6 januari 2012.
- ^ "Varför bråkade alla om Katrineholmskuriren?", Medierna, 20 februari 2011. Läst den 1 december 2011.