Katrineholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Katrineholm (olika betydelser).
Koordinater: 58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.99556°N 16.20611°Ö / 58.99556; 16.20611
Katrineholm
Tätort
Centralort
Katrineholms station
Katrineholms station
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Katrineholms kommun
Församling Katrineholmsbygdens församling
Koordinater 58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.99556°N 16.20611°Ö / 58.99556; 16.20611
Area 1 146,25 hektar
Folkmängd 21 993 (2010)[1]
Befolkningstäthet 19,19 inv./hektar
Grundad 1883
(som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Katrineholm
Postnummer 641 XX
Riktnummer 0150
Tätortskod 0784
Katrineholms läge i Södermanlands län
Red pog.svg
Katrineholms läge i Södermanlands län
Kommunhuset i stadsparken.
Uta Jacobs fontänskulptur Bäcken rinner åter längs Köpmangatan
Cathrineholms gård som staden är uppkallad efter.

Katrineholm är en tätort i Södermanland och centralort i Katrineholms kommun i Södermanlands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Samhället Katrineholm uppstod på grund av järnvägen. 1862 lades Västra stambanan genom det som skulle bli Katrineholm. En knutpunkt uppstod när dåvarande Östra stambanan anslöts år 1866. Östra Stambanan ingår numera i Södra Stambanan. Stationen fick sitt namn efter gården Cathrineholm vid sjön Näsnaren.

Snart växte ett stationssamhälle upp, och 1880 hade Katrineholm 400 innevånare.[2] För att administrera tätorten inrättades ett municipalsamhälle år 1883, vilket utvidgades 1895 och 1913, och kom att bli Katrineholms stad år 1917.[2]

Några initiativrika män insåg järnvägens betydelse och utvecklade framgångsrika industrier. Carl Fredriksson startade Carl Fredrikssons snickerifabrik år 1876. August Kullberg startade en handelsfirma år 1878 och Gustav Robert Grönkvist började 1886 med en smedja. Efter detta kom Grönkvist att starta flera industrier som levt vidare till våra dagar. Det lilla stationssamhället växte snabbt och på nyåret 1917 kunde de 6 615 invånarna fira att municipalsamhället blivit Katrineholms stad. Snart fick också staden rykte om sig som skolstad. Katrineholms Praktiska skola lockade elever från hela landet. Skolan bytte sedan namn till Katrineholms Tekniska skola. Idag finns Viadidakt med bland annat expeditioner för vuxenutbildning samt studievägledning i byggnaden där Kullberg bedrev sin verksamhet och bodde.

Än idag är Katrineholm kanske främst känt som en järnvägsknut. Orten har av den anledningen mycket goda kommunikationer till städer som Norrköping, Södertälje, Örebro, och Stockholm.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Orten låg i Stora Malms socken vari vid kommunreformen 1862 inrättades Stora Malms landskommun. För orten inrättades 13 juli 1883 i denna landskommun Katrineholms municipalsamhälle vilket utvidgades 1895 och 1913. 1917 utbröts municipalsamhället med sitt närområde ur landskommunen och bildade Katrineholms stad. 1971 ombildades staden till Katrineholms kommun med Katrineholm som centralort.[3]

I kyrkligt hänseende hörde Katrineholm före 1961 till Stora Malms församling sedan mellan 1961 och 2002 till Katrineholms församling, därefter till 2010 till Katrineholm-Stora Malms församling. Orten tillhör sedan 2010 Katrineholmsbygdens församling.[4]

Katrineholm ingick till 1948 i Oppunda tingslag, därefter till 1971 i Oppunda och Villåttinge tingslag. Från 1971 till 2009 ingick orten i Katrineholms tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2009 i Nyköpings tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Katrineholm 1900–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
2 828
1960
  
19 134
1965
  
21 934
1970
  
22 616
1975
  
22 884
1980
  
21 876
1990
  
21 664 1 081
1995
  
21 746 1 102
2000
  
21 329 1 102
2005
  
21 386 1 109
2010
  
21 993 1 146

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Erlaskolan är en friskola som startade sin verksamhet i Katrineholm hösten 2012.
  • Floda Friskola är en friskola som har lokaler i centrala Katrineholm och i Flodafors. Fick lokalerna i Katrineholm hösten 2012.
  • Kunskapsskolan är den största friskolan i Katrineholm och öppnades hösten 2012.
  • Nyhemskolan som ligger närmare Värmbol är en grundskola för årskurserna 1-9.
  • Sandbäcksskolan är en skola för förskoleklass och årskurserna 1-6, och där går ca 350 elever går på skolan.
  • Skogsborgsskolan ligger strax söder om Södra skolan och Tallåsskolan. Skogsborg har två små förskolor och en skola för årskurserna 1-5, och i hela Skogsborg så går det ca 350 elever.
  • Södra skolan byggdes 1921 och var då den enda skolan söder om järnvägen. Södra skolan är en 7-9-skola och har för närvarande drygt 450 elever och c:a 50 anställda. Skolan har olika profiler, man kan välja mellan NO-profil, idrottsprofil, matematikprofil eller musikklass.[8]. Södra skolans niondeklasser anordnar varje år en musikal för övriga elever samt föräldrar, som även får bevistas av allmänheten.
  • Tallåsskolan är sedan 2007 en 6-9-skola. Namnet kommer av att skolan ligger bredvid den stora åsen i Katrineholm (som också Södra skolan ligger vid), på vilken det växer en stor mängd tallar. Skolan har cirka 450 elever och har funnits sedan 1946, då den var ett så kallat "högre läroverk". År 1974 blev det en högstadieskola. Även Tallåsskolan har flera olika specialinriktningar: musikklasser, friskvårdsklasser och naturvetenskapsprofilen. Precis som södra skolan anordnas en musikal av skolans niondeklassare. Höstterminen 2009 flyttades Nävertorpsskolans årskurser 7-9 till Tallåsskolan på grund av ekonomin.
  • Västra skolan ligger i nordvästra delen av staden och har en förskoleklass samt årskurserna 1-6. På skolgården ligger Katrineholms gamla vattentorn som invigdes 1907.
  • Östra skolan ligger belägen på Norr och är en grundskola för elever i årskurs 1-6. 2007 firade skolan 100-årsjubileum.

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Duveholmsgymnasiet (tidigare Duveholmsskolan) är Katrineholms största gymnasieskola med drygt 600 elever.[9] Den stod klar 1972 och ligger vid Duveholmssjön i anslutning till Duveholmshallen. I sporthallen finns två gym, en simhall, en bowlinghall, en tennisplan samt ett antal hallar som nyttjas av ortens skolelever. På skolan finns de nationella gymnasieprogrammen Barn- och fritid, Bygg, Estetisk, Media, Natur och Samhäll.
  • KTC - Katrineholms Tekniska College. Startad 2011 och erbjuder programmen Teknik, Energi, Natur, Fordon och Industri. El-programmet kommer under 2012 att flytta från Lindengymnasiet till KTC. Skolan ligger i Duveholmsskolans gamla lokaler och geografiskt är det ingen skillnad på skolorna.
  • Ellwynska skolan som har vård- och omsorgsutbildningar.
  • Lindengymnasiet är en liten skola med cirka 500 elever och har utbildningar som Hotell och restaurang, Handel, Hantverk och Ekonomi. Skolan har fått sitt namn från den stora mängd lindar som finns i Katrineholm, som även har kallats "Lindarnas stad".

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Trots Katrineholms storlek så finns det ändå ett flertal kulturmöjligheter. För de konstintresserade finns först och främst kulturhuset Ängeln, som innehåller ett bibliotek, konsthall, hörsal och kafé.[10] Här har olika kända konstnärer ställt ut sin konst, bland annat Ragna Berlin. Kerstin Ekman, känd författare, har skrivit om sin uppväxt i Katrineholm. Det finns även ett flertal offentliga utsmyckningar runt om i Katrineholm, bland annat "Blåklockan", skapad av Niclas Mulari.[11]

I Stadsparken finns många olika konstverk, till exempel skulpturerna "Morgon" gjord av Axel Wallenberg och "Fru Krokodil" av Eric Langert. Det finns också en scen som ger möjlighet till olika framträdanden.[12]

Kulturföreningen DUD[13] (drag utan drog) erbjuder dans-, teater- och musiklektioner för ungdomar. Det finns också en kulturskola som erbjuder en tvåårig musikallinje och dans-, drama-, musik-, bild- och formkurser

För att utöva sitt musikaliska intresse ytterligare finns också möjlighet att sjunga i kör hos pingstkyrkan. Körintresset har också ökat i samband med Gabriel Forss kör som fick en andraplacering i "Körslaget".[14]

BYMIC - Baltic Young Musicians in an International Context är ett EU-projekt drivet av Katrineholms kommun. Det går i huvudsak ut på att ungdomar, ålder 8-18 år, från Lettland och Sverige träffas för att utveckla sin musikaliska talang.[15]

I Katrineholms gamla lokstallar hittar du ungkulturhuset perrongen. Där får ungdomarna hjälp att skapa olika aktiviteter och arrangemang.[16]

Katrineholm har en enda biograf kallad "Cinema 2" och den innehåller två biosalonger. Möjligheten att visa 3D-filmer finns. Det visas också opera ibland.[17]

Det finns även ett VVS-museum att besöka, det är det enda i Europa. Det finns även två andra museer, en utomhusutställning runt om i centrala Katrineholm. Den handlar om industrins kulturarv. Sveriges landsbruksmuseum hittar du i Julita, cirka 2,5 mil utanför Katrineholm.[18]

Friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Jättorps Golf är hemmabana förr Katrineholms Golfklubb, där det finns tillgång till 18+9hål. Spökbacken är Katrineholms enda stora slalombacke. Backen ligger vid Forssjö drygt en mil öster om Katrinholm.

Katrineholms grönområden[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapnets för Katrineholm ros är en symbol för trädgårdsstaden Katrineholm. Det finns inte mindre 30 parker. En av de största parkerna är Stadsparken som har en friluftsscen, restaurang och en härlig trädgård

Katrineholms kommun äger 1 129 hektar skog. Det mesta av den kommunägda skogen ligger runt centralorten. Sammanhängande områden finns även i Björkvik och i Bie. Kommunens mål som skogsägare är att sköta skogen på ett sätt som gör att den biologiska mångfalden bevaras. Utrotningshotade arter inom flora och fauna ska få en möjlighet att överleva. Katrineholms kommun vill också skapa förutsättningar för ett rikt friluftsliv och trivsamma miljöer för kommunens invånare och deras besökare. Samt så vill kommunen lämna över en bra miljö till kommande generationer.

På 1930-talet fanns det 1 200 lindar i Katrineholm. Det var då helt naturligt att katrineholmsborna kallade sin stad för "Lindarnas stad", En benämning som levt kvar länge än idag.

Badplatser[redigera | redigera wikitext]

De två största badplatserna är Duveholmsbadet och Djulöbadet. Duveholmsbadet ligger i västra stadsdelen Nävertorp. Här finns det bryggor, trampolin och tillgång till toaletter och grillplats.Djulöbadet ligger i riktning mot Norrköping från Katrineholm cirka tre kilometer från centrum. Här finns det flera olika bryggor och i anslutning till badet finns en camping och en bangolfbana.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Katrineholms så kallade sportcentrum ingår anläggningar som Duveholmshallen, Backavallen, Woodyhallen, Gymnastikhallen och Tennishallen. I den största inomhusanläggningen Duveholmshallen erbjuds det bland annat simning, bowling, golfsimulator, gymträning, handboll, fotboll, volleyboll, basket, pingis, jiu-jutsi, karate, gymnasiernas idrott, badminton, bågskytte, boxning och innebandy.

Kaik handboll är Katrineholms stolthet, i varje fall på 80-talet när klubben spelade i Elitserien med många lokala stjärnor. En av sporterna på orten är bandy. Katrineholms bandyklubb heter KVBS (Katrineholm Värmbol Bandysällskap) Men det är viktigt att veta att det är gamla KSK och Värmbol. Bandyplanen finns på Backavallen där det också finns mycket läktarutrymme.

Katrineholm är även känt för damlaget i volleyboll, som tog SM-guld år 2010 samt 2011. Laget har även placerat sig högt upp i serien ett antal gånger och gör så i nuläget också.

I nuläget finns det tre fotbollsklubbar, KAIK, KSK samt Värmbol. Dessa spelar 2012 i division 6, division 4 respektive 2.

Katrineholms golfbana, Jättorp, har 27 hål och erbjuder mängder av fin natur. Klubben har gott om medlemmar och tack vara en Jättrop är en golfbana med bra skick gör att fler och fler medlemmar går med. En känd golfspelare från orten är Robert Karlsson, som spelar på Europa touren samt den amerikanska touren.

Turism och evenemang[redigera | redigera wikitext]

I staden finns hotellen Hotell Gillet, Hotell Kungsbacken och Hotell Statt. Därutöver finns vandrarhem, herrgårdar och ett antal Bed and Breakfast. Katrineholm har även Djulöbadets Camping och Stugby där man bl.a. kan spela minigolf och hyra kanoter.

Bland nöjesställen i staden kan Harrys, San Marino, Lilla Krog, Riva Steak House, Nöjespalatset Palladium och Statt nämnas.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Katrineholmsveckan infaller i början av augusti, vecka 32 med ca 130 olika evenemang. Under denna vecka inträffar KK-joggen då man springer ett antal olika banlängder mellan 1,2-10,5 km. Ett annat evenemang är utomhusbio i stadsparken med ett antal olika filmer för olika åldrar.

Ett av Katrineholms populäraste evenemang är Kajrocken, som också infaller i början av augusti. Dit kan man gå gratis för att lyssna på olika rockband som uppträder på en stor scen.

Kända katrineholmare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 168 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ ”Katrineholms kommun - Södra skolans profiler”. http://www.katrineholm.se/Sodra-skolan/Startsida/Profil/. Läst 8 oktober 2012. 
  9. ^ ”Skolverket – Personalstatistik Duveholmsgymnasiet”. http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&p_verksamhetsar=2011&p_hm_kod=&report=personal&lankod=04&kommunkod=0483&p_skolid=484306&verksform=21&p_rapport=personal&p_verksform_kod=21&p_info_omrade=personal. Läst 4 oktober 2012. 
  10. ^ ”Katrinehom.se Kultur - Kulturhuset Ängeln”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Kulturhuset-Angeln/. Läst 4 oktober 2012. 
  11. ^ ”Katrineholm.se Kultus - Blåklockan”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Offentlig-utsmyckning/Blaklockan/. Läst 4 oktober 2012. 
  12. ^ ”Katrineholm.se Kultur - Offentlig utsmyckning”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Offentlig-utsmyckning/. Läst 4 oktober 2012. 
  13. ^ ”DuD”. http://www.dud.se/. Läst 4 oktober 2012. 
  14. ^ ”Katrineholm.se Kultur - Körslaget”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Korslaget-/. Läst 4 oktober 2012. 
  15. ^ ”Katrineholm.se Kultur - BYMIC”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/BYMIC/. Läst 4 oktober 2012. 
  16. ^ ”Katrineholm.se Ungkultur - Perrongen i Lokstallarna”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Ung-Kultur/Lokstallarna/. Läst 4 oktober 2012. 
  17. ^ ”Katrineholm.se Kultur - Biograf”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Biograf/. Läst 4 oktober 2012. 
  18. ^ ”Katrinhom.se Kultur - Museer”. http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Kultur/Museer-och-gallerier/. Läst 4 oktober 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]