Khalil Gibran

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Khalil Gibran 1912
Khalil Gibran omkring 1898.

Khalil eller Kahlil Gibran (egentligen: Jibran Khalil Jibran), född 6 januari 1883 i Bsharri i Libanon, död 10 april 1931 i New York i New York, var en libanesisk-amerikansk konstnär och författare. Han är mest känd för de två andliga poetisk-prosaiska verken The Prophet (Profeten, 1923)[1],[2] och Jesus, the Son of Man (Jesus människoson, 1928).[3]

Gibran emigrerade 1895 med sin mor och sina systrar till Boston i USA. Han återvände några år senare för att studera arabisk litteratur i Beirut 1897-99. Hans första dikter publicerades i The Spectator. Den första konstutställningen med hans verk hölls 1904 i Boston. Sedan följde konststudier i Paris 1908-10. Under de åtta månader år 1912 som bahá'í-trons dåvarande överhuvud, 'Abdu'l-Bahá, befann sig i USA, kom han och Khalil Gibran att bli goda vänner trots att den karismatiske bahá'í-ledaren var närmare 40 år äldre. Båda var emellertid från Mellanöstern, båda talade arabiska, båda hade djupare insikter och kunskaper om tro och andlighet än de flesta. Vänskapen och samtalen resulterade i att Gibrans senare produktion präglades av en universell livssyn snarare än en uttalat kristen sådan.[4],

Från 1912 var världsstaden New York hans fasta punkt. År 1920 blev han ledare för den litterära exilföreningen ar-Rabita-al-qalamiyya.

Gibrans tidiga litterära verk skrevs på arabiska men från omkring 1918 övergick han i princip helt till engelskan. Han finns översatt till mer än 20 språk. Hans mest kända verk är The prophet, 1923 (Profeten, 1933) - ett verk som är uppdelat i 26 poetiska essäer och rymmer betraktelser över livets mysterier. I konstnärlig dräkt förmedlar boken en universell livssyn, med tidlösa budskap som ligger nära flera av de stora religiösa förkunnarnas. Här återfinns samma höghet i tanke och språk som i exempelvis Bergspredikan, vilket gör visdomsorden lättillgängliga för många människor och tillämpbara i deras egna liv. Boken har legat på den internationella bestsellerlistan i mer än femtio år. Den används även ibland i predikningar i samband med bröllop, barndop och begravningar.

Högt har vi älskat dig. Men ordlös var vår kärlek, och bakom slöjor har den varit dold. Men nu ropar den högt till dig och står avklädd framför dig. Och alltid är det så att kärleken inte känner sitt eget djup förrän skilsmässans stund är inne.
(Ur Profeten)

Gibran avled i New York 1931. Han begravdes i sin hemstad Bsharri och hundratals präster och religiösa ledare: katoliker, protestanter, ortodoxa, judar, bahá'íer och muslimer vandrade sida vid sida i begravningsprocessionen. I Bsharri finns numera även ett Gibran-museum.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1906 Ara'is Al Murudj
  • 1907 Stonefolds
  • 1907 On The Threshold
  • 1908 Spirits Rebellious - Al Arwah Al Mutamarrida
  • 1910 Daily Bread
  • 1912 The Broken Wing - Al Ajniha Al Mutakassirah
  • 1912 Fires
  • 1914 A Tear And A Smile - Dam'ah Wa Ibtisamah
  • 1918 The procession - Al Mawakib
  • 1918 The Madman
  • 1920 The Forerunner
  • 1923 The Prophet
  • 1926 Sand And Foam
  • 1928 Jesus The Son of Man Postumt
  • 1931 The Earth Gods
  • 1932 The Wanderer
  • 1933 The Garden Of The Prophet
  • 1933 The Death Of The Prophet
  • 1947 Tears And Laughter
  • 1948 Nymphs Of The Valley
  •  ? Prose Poems
  •  ? Lazarus And His Beloved

Skrifter i svensk översättning:

  • Profeten (1933, 1977, 1993, 1999)
  • Jesus, människoson: hans ord och gärningar enligt dem som känt honom, Alhambra, Lund, 1995

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gibran, Kahlil (1923) (I översättning av Carl-Gustaf Rosén och Johan Vretman (1977). Femte tryckningen 2008). Profeten. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 978-7118-902-8 
  2. ^ Gibran, Kahlil (1923) (I översättning av Hans-Jacob Nilsson (2006). Andra tryckningen 2006). Profeten. Bokförlaget Max Ström. ISBN 91-7126-033-1 
  3. ^ Gibran, Kahlil (1928) (Översättning från engelskan av Carl G. Liungman (1995)). Jesus människoson. Alhambra förlag. ISBN 91-87680-92-0 
  4. ^ Det finns några uppteckningar om vänskapen mellan Gibran och 'Abdu'l-Bahá, den mest utförliga är Thompson, Juliet (1978) Juliet Remembers Gibran As told to Marzieh Gail. World Order 12:4, ss 29 - 31.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]