Khmer (språk)
| Khmer |
|
| Talas i | Kambodja |
|---|---|
| Antal talare | 8 miljoner |
| Klassificering | austroasiatiskt mon-khmer khmer |
| Skriftsystem | khmeriska alfabetet |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Kambodja |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | km |
| ISO 639-2 | khm |
| ISO 639-3 | kxm (nordkhmer) khm kxm (nordkhmer) |
Khmer (även kambodjanska) är ett mon-khmerspråk som talas främst i Kambodja, där det är officiellt språk. Totalt har språket cirka åtta miljoner talare, varav cirka sju miljoner i Kambodja och resterande huvudsakligen i Thailand och södra Vietnam (Khmer Crom). Khmer skrivs med det khmeriska alfabetet som härstammar från brahmi.
Khmer är inte, som så många andra språk som talas i området, ett tonspråk.
Innehåll |
[redigera] Fonologi
Enligt Huffmans beskrivning så har modern standardkhmer följande konsonant- och vokalfonem.[1] Det fonologiska systemet som det beskrivs här avspeglar talad khmer, inte hur detta representeras i skriven khmer.
[redigera] Konsonanter
| Labial | Koronal | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|
| Aspirerad klusil | pʰ | tʰ | cʰ | kʰ | |
| Oaspirerad klusil | p | t | c | k | ʔ |
| Implosiva | ɓ | ɗ | |||
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | |
| Likvida | r l | ||||
| Frikativa | s | h | |||
| Approximant | ʋ | j |
Konsonanterna /f/, /ʃ/, /z/ och /ɡ/ förekommer i undantagsfall i lånord från till exempel franska. Dessa konsonanter listas ej i tabellen ovan eftersom de inte förekommer i khmerord. Dessa ljud används enbart av tvåspråkiga talare och motsvaras ej heller av någon enskild bokstav i khmeralfabetet, utan representeras vid behov av kombinationer av bokstäver. Enspråkiga talare reducerar dessa konsonanter till närmast khmermotsvarighet:
| Främmande ljud (IPA) | Khmer-transkription | Khmer-motsvarighet (IPA) |
|---|---|---|
| /ɡ/ | ហ្គ | /k/ |
| /ʃ/ | ហ្ស | /s/ |
| /f/ | ហ្វ | /h/ eller /pʰ/ |
| /z/ | ហ្ស | /s/ |
[redigera] Vokalkärnor
| Långa vokaler | iː | eː | ɛː | ɨː | əː | aː | uː | oː | ɔː | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Korta vokaler | i | e | ɨ | ə | ɐ | a | u | o | ||
| Långa diftonger | iə | ei | ɐe | ɨə | əɨ | ɐə | ao | uə | ou | ɔə |
| Korta diftonger | eə̆ | uə̆ | oə̆ |
Det exakta antalet och fonetiska värdet hos varje vokalkärna varierar från dialekt till dialekt.[2] Korta och långa vokaler av samma kvalitet skiljs enbart åt genom duration.
[redigera] Stavelsestruktur
Ord i khmer är mestadels en- eller tvåstaviga. Det finns 85 möjliga kombinationer av två konsonanter och två av tre konsonater som kan förekomma i stavelseinitial position:
| p | ɓ | t | ɗ | c | k | ʔ | m | n | ɲ | ŋ | j | l | r | s | h | ʋ | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| p | pʰt- | pɗ- | pʰc | pʰk- | pʔ- | pʰn- | pʰɲ- | pʰŋ- | pʰj- | pʰl- | pr- | ps- | |||||
| t | tʰp- | tɓ | tʰk- | tʔ- | tʰm- | tʰn- | tʰŋ- | tʰj- | tʰl- | tr- | tʰʋ | ||||||
| c | cʰp- | cɓ | cʰk- | cʔ- | cʰm- | cʰn- | cʰŋ- | cʰl- | cr- | cʰʋ- | |||||||
| k | kʰp- | kɓ | kʰt- | kɗ- | kʰc | kʔ- | kʰm- | kʰn- | kʰɲ- | kŋ- | kʰj- | kʰl- | kr- | ks- | kʰʋ- | ||
| s | sp- | sɓ | st- | sɗ- | sk- | sʔ- | sm- | sn- | sɲ- | sŋ- | sl- | sr- | sʋ | ||||
| ʔ | ʔʋ- | ||||||||||||||||
| m | mt- | mɗ- | mc | mʔ- | mʰn- | mʰɲ- | ml- | mr- | ms- | mh- | |||||||
| l | lp- | lɓ | lk- | lʔ- | lm- | lŋ- | lh- | lʋ- |
Stavelser inleds av en av dessa konsonanter eller konsonantkombinationer följt av en vokalkärna. När vokalkärnan är kort, så måste den följas av en finalkonsonant, vilket kan vara en av:/p, t, c, k, ʔ, m, n, ɲ, ŋ, l, h, j, ʋ/. /h/ och /ʋ/ realiseras som [ç] respektive [w]. Den vanligaste strukturen hos ett ord i khmer är en full stavelse som beskriven ovan följd av en obetonad stavelse med strukturen konsonant-vokal av någon av typerna CV-, CrV-, CVN- eller CrVN- (N representerar här valfri nasal). Ord kan också bildas med hjälp av två fulla stavelser. I löpande tal reduceras ofta vokalen i obetonade stavelser till [ə], men i långsamt eller formellt tal uttalas de med sina grundvärden.
Det förekommer ord med tre eller fler stavelser, i synnerhet i terminologi som rör vetenskap, konst och religion. Dessa ord är lånord, vanligen från pali, sanskrit, eller på senare tid franska.
[redigera] Att läsa khmer på dator
För att kunna läsa khmer med en dator måste man som regel ladda ned ett speciellt typsnitt.
[redigera] Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
[redigera] Noter
- ^ Engelska Wikipedia anger följande källa:Huffman, Franklin. 1970. Cambodian System of Writing and Beginning Reader. Yale University Press. ISBN 0-300-01314-0
- ^ Engelska Wikipedia anger följande källa: Mon-Khmer Studies Paul Sidwell. Australian National University. Läst February 23, 2007.