Kirurgi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kirurg)
Hoppa till: navigering, sök
Opererande kirurger.

Kirurgi (från grek. cheir, χείρ, hand och ergon, έργον, verk) betecknar en metod inom medicinen där man botar eller lindrar sjukdomar genom att manuellt öppna kroppen på en människa eller djur. Kirurgiska ingrepp brukar kallas operation och kan ha som syfte att laga invärtes delar av kroppen, avlägsna sjuk vävnad eller att sätta in något, exempelvis en pacemaker.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Operationer gjordes redan under stenåldern, då man funnit bevis på trepanering. Den moderna kirurgins rötter finns hos fältskärerna, som främst var verksamma inom militären; kirurgie magister var en examen för fältläkare.

Den moderna kirurgen började växa fram för drygt hundra år sedan, när man började kunna använda sövningsmedel. Ett tidigt sådant var eter, som användes första gången år 1842.

Under 1800-talet, innan man visste något om bakterier och hygienens betydelse, dog drygt hälften av patienterna. Inte förrän den franske kemisten Louis Pasteur i slutet av 1800-talet lyckades påvisa att mikroorganismer spred sjukdomar kunde dödstalet minskas till en bråkdel jämfört med tidigare. Innan dess använde man samma utrustning på olika patienter, utan att bry sig om att tvätta dem.

Under 1900-talet skedde en enorm utveckling och numera kan operationer utföras med sådan precision att man tom kan byta ut människors organ, såsom hornhinnor och hjärtklaffar.

Kirurgiska specialiteter[redigera | redigera wikitext]

En läkare som är utbildad inom kirurgi kallas kirurg. Ett flertal olika specialiteter inom läkaryrket sysslar med kirurgi och utför operationer på kroppens organ. De specialister som vanligtvis kallas kirurger, är ofta allmänkirurger och sysslar framför allt med sjukdomar i buken. Det finns dock ett flertal undergrupperingar inom allmänkirurgin, bland annat endokrinkirurgi, traumatologi, bröstkirurgi och kolorektalkirugi. Andra kirurgiska specialiteter är ortopedi, gynekologi, urologi, neurokirurgi, thoraxkirurgi, kärlkirurgi, barnkirurgi, hand och plastikkirurgi, öron-näsa-hals, anestesiologi och ögonkirurgi.

Sövning och bedövning[redigera | redigera wikitext]

Under operationen erhåller patienten någon typ av anestesi, såsom sövning/narkos, alternativt eller kompletterat med regional anestesi såsom ryggbedövning eller lokalbedövning. Om narkos är nödvändigt eller ej varierar på hur omfattande ingreppet är. Till exempel om något strax under hudytan ska avlägsnas krävs oftast endast lokalbedövning medan vid omfattande ingrepp som avlägsnande av blindtarm, organtransplantationer etc. krävs det att patienten är sövd med narkos under ingreppet. Så kallad ryggbedövning används ofta för större ingrepp på nedre delen av kroppen, tex kejsarsnitt, höftprotesoperationer eller frakturkirurgi på nedre extremitet. Inhalationsanestesi utförs i dagens Sverige ofta med exempelvis anestesigasen sevoflurane i kombination med starka opioider intravenöst, alternativt så kallad totalintravenös anestesi, utan gas. Vanliga medel är då sömnmedlet propofol och opioiden remifentanil.

Operationer är noggrant övervakade av anestesipersonal och de särskilda operationssalarna är mycket tekniskt utrustade och städas mellan varje ingrepp. Vid omfattande operationer är patienten kopplad till utrustning som mäter blodtryck, hjärtverksamhet/puls mm. eftersom patienten själv ej är vid medvetande och dessa verksamheter är mycket viktiga för narkosläkarna att hålla koll på under en operation för att operationen ska få önskat resultat och för att patienten ska kunna bibehålla livet.

Olika skalpeller, som används för att skära.

Lista över olika rötter för kirurgiska ingrepp[redigera | redigera wikitext]

För att kunna förstå vad kirurgerna pratar om för ingrepp så hjälper det att kunna de vanligaste latinska rötterna till orden. En splenektomi är till exempel borttagande av splen (= mjälten).

Prefix[redigera | redigera wikitext]

  • angio- : har med blodkärlen att göra
  • apend- : relaterat till blindtarmen
  • arthr- : relaterat till led(er)
  • bi- : två
  • colpo- : har med vagina att göra
  • encephal- : relaterad till hjärna
  • hepat- : har med levern att göra
  • hyster- : relaterad till livmodern
  • lapar- : relaterad till bukhålan
  • lobo- : relaterad till en lob (i hjärna eller lunga)
  • mammo- och masto-: relaterad till brösten
  • myo- : relaterad till muskelvävnad
  • nephro- : relaterad till njurarna
  • oophor- : relaterad till äggstockarna
  • orchid- : relaterad till testiklarna
  • vas- : relaterad till vas deferens

Suffix[redigera | redigera wikitext]

  • -centes: kirurgiskt punktur/dränage
  • -desis : sammanfogning av två delar, stabilisering
  • -ektomi: kirurgiskt borttagande
  • -oid : liknande
  • -opsi : se på
  • -ostomi eller -stomi: kirurgiskt skapande av ett hål (en ny mun eller "stoma")
  • -otomi eller -tomi: kirurgiskt snitt
  • -plasti : utbyte
  • -rrhapi: sutur

Referenser[redigera | redigera wikitext]