Klätt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Klätt
Illustration Agrostemma githago0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Nejlikordningen
Caryophyllales
Familj Nejlikväxter
Caryophyllaceae
Släkte Klättsläktet
Agrostemma
Art Klätt
A. githago
Vetenskapligt namn
§ Agrostemma githago
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med
Klättblomma

Klätt eller åkerklätt (Agrostemma githago) är en art i familjen nejlikväxter.

Åkerklätt förekommer i Eurasien och norra Afrika och finns även sällsynt i Sverige. Förr var arten vanligt förekommande på åkrar. Klätten är en av Sveriges mest sällsynta arter och finns bara kvar som relikt i enstaka exemplar på ett par ställen på Öland. Växten är lättodlad och relativt vanlig som sommarblomma. Verkar trivas i allehanda jordtyper. Den var förr vanligt förekommande på åkrar som ogräs. När man på 1930-talet började få fram effektiva metoder att rensa utsädet från ogräsfrön gick klätten starkt tillbaka.[1]

Åkerklätt är en ettårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Den är styvhårig. Stjälkarna är upprätta och ogrenade eller sparsamt greniga upptill. Bladen är smalt lansettlika och mer eller mindre grågröna. Blommorna är toppställda, 3-5 cm vida, femtaliga. Kronbladen är rödvioletta med mörkare strimmor och vitaktig bas, de är hela eller grunt urnupna i spetsen, bikrona saknas. Fodret är sambladigt med stjärnlikt utbredda flikar. Flikarnas mittnerv är svagt upphöjd, kantnerverna är otydliga, fodertuben är tätt hårig av korta hår, dessutom med många långa hår. Frukten är en kapsel, som är innesluten i fodret. Den öppnar sig vid mognaden med fem kapseltänder. Fröna är kantigt njurformade, omkring 3 mm långa, svarta och spetsigt vårtiga. Fröna är giftiga och bör ej ätas[2], vilket var ett problem när klätten var ett vanligt åkerogräs. Rådjur ses dock äta frökapslarna. Arten blommar i juni-juli i Sverige.

Två underarter kan urskiljas:

  • subsp. githago - vars foderpip är tydligt tjockare vid mitten, nerverna är smalare än mellanrummen.
  • subsp. thessalum, grekisk klätt - vars foderpip är nästan jämnbred (även i frukt), dess nerver lika breda som de hinnaktiga mellanrummen. Grekland. Förekommer tillfälligt förvildad i Sverige.

En liknande art är sommarklätt (A. bachylobum) som skiljer sig genom att foderflikarnas mittnerv och kantnerver är upphöjda, samt tätt ställda, med tydliga fåror emellan. Foderpipen är svagt hårig, de flesta hår mycket korta.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

[3] subsp. githago

  • Agrostemma githago var. linicolum (Terech.) K.Hammer
  • Agrostemma githago var. macrospermum (Levina) K.Hammer
  • Agrostemma githago var. nanum Hartm.
  • Agrostemma githago var. nicaeensis (Pers.) Rouy & Foucaud
  • Agrostemma hirsuta Gilib.
  • Agrostemma hirsuta Stokes, nom. illeg.
  • Agrostemma infesta Salisbury nom. illeg.
  • Agrostemma linicola Terech.
  • Agrostemma macrospermum Levina
  • Agrostemma nicaeensis Pers.
  • Githago nicaeensis Link
  • Githago segetalis St.Lag.
  • Githago segetum Link
  • Githago segetum var. nanum Lunell
  • Lychnis agrostemma Ledebour
  • Lychnis githago (L.) Scop.
  • Lychnis segetalis St.Lager nom. illeg.
  • Lychnis segetum Lam. nom. illeg.
  • Silene githago (L.) E.H.L.Krause

subsp. thessalum (Bornm.) Greuter

  • Githago thessala (Bornm.) Formánek
  • Agrostemma gracile var. thessalum Bornm.
  • Agrostemma thessalum (Bornm.) Hayek


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Europeiska kulturlandskap - Hur människan format Europas natur, Urban Emauelsson., 2009. s. 301
  2. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 72. ISBN 91-20-04445-3 
  3. ^ Wikispecies

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]