Kombucha

Från Wikipedia
Version från den 7 januari 2018 kl. 21.37 av 84.55.87.18 (Diskussion) (Tagit bort innehåll med otillräckliga källhänvisningar. Spekulativ mening.)
Kombucha

Kombucha är det namn som i västerlandet används för en jäsningsprocess av avsvalnat sötat te till en syrlig och vinägeraktig dryck. Jäsningen sker med hjälp av bakteriekulturer som Acetobacter, Gluconobacter, Gluconacetobacter och jästkulturer som Saccharomyces, Schizosaccharomyces och Zygosaccharomyces som omvandlar sockret till bl.a. ättiksyra och andra organiska syror[1]. Kombucha anses ingå i kategorin probiotika.

Kombuchakulturen producerar en geléaktig matta av cellulosa på sin yta, som på grund av sitt utseende brukar kallas kombuchasvamp. Den är också känd som Volga-svamp eller tesvamp och de äldsta dokumenterade källorna som talar om dess användning är ca 2200 år gamla. Ursprunget anges oftast till norra Kina.

På grund av det ökande intresset för de hälsosamma effekterna av kombucha och för att identifiera dess huvudkomponenter genomfördes en undersökning av Cornell University i USA. De positiva effekterna av kombucha tillskrivs framför allt förekomsten av ättiksyra men även den generellt höga syranivån.[2]

Kombucha har visat sig ha antimikrobiella, antioxidativa, leverskyddande och cancerförebyggande egenskaper i studier på möss och råttor[3]. Motsvarande studier har ännu inte genomförts med människor. Kombucha innehåller bl.a. ett stort antal organiska syror inklusive ättiksyra, glukonsyra, glukuronsyra, citronsyra, mjölksyra; sockerarter som sackaros, glukos och fruktos; vitaminerna B1, B2, B6, B12 och C; 14 st aminosyror; mineraler; polyfenoler (som är antioxidanter) och DSL (D-sackarinsyra-1,4-lakton).

Kombuchakonsumenter har i vittnesmål uppgett att de fått olika hälsoeffekter av drycken, bl.a. sänkt kolesterolnivå, sänkt blodtryck, minskade inflammatoriska och reumatiska problem, viktminskning, bättre immunförsvar, förbättrad aptitreglering och förbättrad matsmältning[4]. I vissa fall har negativa effekter rapporterats, såsom yrsel och illamående, och gravida och ammande mödrar avråds från att konsumera kombucha, liksom personer med nedsatt immunförsvar. Amerikanska livsmedels- och läkemedelsverket, FDA], har utfört mikrobiologiska och biokemiska tester på kombucha och konstaterat att den är säker att konsumera för människor[5].

Referenser

  1. ^ Jayabalan, R., Malbaša, R. V., Lončar, E. S., Vitas, J. S. and Sathishkumar, M. (2014), A Review on Kombucha Tea—Microbiology, Composition, Fermentation, Beneficial Effects, Toxicity, and Tea Fungus. Comprehensive Reviews in Food Science and Food Safety, 13: 538–550. doi:10.1111/1541-4337.12073
  2. ^ C.J. Greenwalt, R.A. Ledford, and K.H. Steinkraus, Determination and characterization of the anti-microbial activity of the fermented Kombucha. Department of Food Science Cornell University New York
  3. ^ Jayabalan, R., Malbaša, R. V., Lončar, E. S., Vitas, J. S. and Sathishkumar, M. (2014), A Review on Kombucha Tea—Microbiology, Composition, Fermentation, Beneficial Effects, Toxicity, and Tea Fungus. Comprehensive Reviews in Food Science and Food Safety, 13: 538–550. doi:10.1111/1541-4337.12073
  4. ^ Jayabalan, R., Malbaša, R. V., Lončar, E. S., Vitas, J. S. and Sathishkumar, M. (2014), A Review on Kombucha Tea—Microbiology, Composition, Fermentation, Beneficial Effects, Toxicity, and Tea Fungus. Comprehensive Reviews in Food Science and Food Safety, 13: 538–550. doi:10.1111/1541-4337.12073
  5. ^ Jayabalan, R., Malbaša, R. V., Lončar, E. S., Vitas, J. S. and Sathishkumar, M. (2014), A Review on Kombucha Tea—Microbiology, Composition, Fermentation, Beneficial Effects, Toxicity, and Tea Fungus. Comprehensive Reviews in Food Science and Food Safety, 13: 538–550. doi:10.1111/1541-4337.12073

Externa länkar