Kryolit

Kryolit
Kryolit från Ivigtut, Grönland
Kategori	Halidmineral
Dana klassificering	11.6.1.1
Strunz klassificering	03.CB.15
Kemisk formel	Na3AlF6
Färg	Vit, ibland brunaktig/rödaktig
Förekomstsätt	Vanligen massiv,grovt granulat
Kristallstruktur	Monoklint
Tvillingbildning	Vanliga
Spaltning	Ingen observerad
Brott	Ojämnt
Hållbarhet	Skör
Hårdhet (Mohs)	2,5 - 3
Glans	Glasglans
Dubbelbrytning	δ=0,001
Transparens	Transparent till genomskinlig
Fluorescens	Vid uppvärmning
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	2,95 – 3,0
Smältpunkt	1012°C

Kryolit är ett mineral med formeln Na₃AlF₆, sammansatt av natrium (32,9 %), aluminium (12,8 %) och fluor (54,3%), som framför allt har använts för att framställa aluminium.

Egenskaper

Kryolit är vanligen vit, halvt genomskinlig. Nedsänkt i vatten har den ett isliknande utseende, varav namnet, men ibland är färgen rödaktig, brunaktig eller nästan svart. I tunna splitter smälter den i lågan av ett stearinljus.

Kryoliten kristalliserar monoklint, nästan i kubform och spaltas i tre riktningar.

Förekomster av kryolit varierar från nästan ren kryolit till järnspat och kvarts och andra mineral sammankittade med kryolit. De vanligast förekommande föroreningarna är järnspat och kvarts samt blyglans, zinkblände, svavel- och kopparkis. Järnspaten förekommer, som den huvudsakliga föroreningen, i mängder upp till 20 %. Dessutom förekommer i förorenad kryolit mindre mängder av ett stort antal andra mineral, av vilka många ej påträffats på andra ställen än tillsammans med eller i närheten av kryolitförekomster.

Kryolit 3D-modell

Förekomst

Den förnämsta fyndorten är Ivigtut på Grönland, där kryolitet utgör en massa med oregelbunden begränsning och där brytning förekommit under lång tid.

I mindre mängder finns den även i Colorado, USA och i Ural.

Användning

Kryolit fick sin första praktiska användning då professor Julius Thomsen år 1852 påvisade att den kunde användas för tillverkning av soda och under 1800-talet var detta den huvudsakliga användningen.

Senare har ren kryolit haft användning som ett hjälpmedel för tillverkning av aluminium. Vidare kan den användas vid emaljering av järnvaror, framställning av mjölkglas samt insektdödande växtskyddsmedel.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.