Kopparkis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kopparkis
Kopparkis
Kategori Sulfidmineral
Strunz klassificering 02.CB.10a
Kemisk formel CuFeS2
Färg Mässingsgul med matt lila skimmer
Kristallsystem Tetragonalt
Tvillingbildning Penetrerande
Spaltning Otydlig, tydlig utefter (201)
Brott Oregelbundet, ojämnt
Hållbarhet Skör
Hårdhet (Mohs) 3,5
Glans Metallisk
Streckfärg Grönsvart
Specifik vikt 4,1 – 4,3

Kopparkis, kallas även kalkopyrit, CuFeS2 , är ett mineral som består av koppar (34,5 %), järn (30,5 %) och svavel. Mineralet kristalliserar tetragonalt och smälter ganska lätt under utveckling av svavelsyrlighet och blir då magnetiskt. Det sönderdelas av kungsvatten och, om än med svårighet, av salpetersyra, varvid svavel skiljs ut.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Kopparkis förekommer vanligen i lager eller gångar, ofta tillsammans med svavelkis, som till viss del liknar kopparkis, men kopparkis är mjukare och har en grön färgton. Den vanligaste förekomsten är dock i hydrotermala och metasomatiska mineraliseringar tillsammans med zinkblände, blyglans, magnetkis, magnetit och eventuellt baryt.

Mineralet förekommer i hela Sverige, speciellt i Bergslagen och utanför Skellefteå.

Förekomster finns även allmänt i Mellaneuropa, Spanien, Portugal och på många håll i övriga världsdelar.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kopparkis finns i naturen och är den vanligaste av alla kopparmalmer, trots att kopparhalten ibland är så låg som en halv procent. Man bryter, eller har brutit, kopparkis i Falu koppargruva, Saxberget, Riddarhyttan, Ljusnarsberg och Aitik koppargruva för framställning av koppar och kopparvitriol.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Erich Spicar, Mineral och bergarter, ICA Bokförlag, 1995


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Se även[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Kopparkis.