Kurfurstendömet Köln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ärkestiftet och kurfurstendömet Köln
Tyska: Erzstift und Kurfürstentum Köln

953–1803
Flagge Herzogtum Nassau (1806-1866).svg
Wied-Runkel1698.svg
Flagga Vapen
Kurfurstendömet Kölns utbredning 1560.
Kurfurstendömet Kölns utbredning 1560.
Huvudstad Köln



Bildades 953


Upphörde 1803


Kurfurstendömet Köln (tyska: Kurfürstentum Köln eller Kurköln) var ett kyrkligt furstendöme i det tysk-romerska riket, som fanns från 900 e.Kr. till tidigt 1800-tal. Furstendömet styrdes av ärkebiskopen men sekulariserades år 1803.

Köln ärkebiskopsstift (kurfurstendöme) i Kurrhenska kretsen, bestod av två områden på vänstra Rhenstranden – mellan hertigdömena Jülich och Berg samt ärkebiskopsstiftet Trier, jämte grevskapet Recklinghausen och hertigdömet Westfalen, med en sammanlagd areal av omkring 6 600 km2.

Ärkebiskopen var den tredje andlige kurfursten i Tysk-romerska riket och Heliga romerska rikets ärkekansler uti Italien, från 1200-talet även påvlig legat. Som förste biskop i Köln nämns en Maternus, i början av 300-talet. Genom Karl den store upphöjdes K. 785 till ärkebiskopsstift, som omfattade biskopsstiften Bremen (till 864), Münster, Minden (till 1648), Osnabrück, Utrecht (till 1559) och Liège.

Till de förnämste ärkebiskoparna av Köln hörde Bruno (953-965), Anno den helige (1056-75), Rainald von Dassel (1159-67) samt Filip von Heinsberg (1167-91), vilken 1180, då Henrik Lejonet förklarades i akt, förvärvade en del av Westfalen och Engern med titeln hertig av dessa länder.

De långa striderna med staden hade, som ovan nämnts, till följd biskopsresidensets förläggande till Bonn (1288). Herman av Wied (1515-46) var en anhängare av reformationen och avsattes därför, liksom senare Gebhard Truchsess von Waldburg (1577-83) av samma skäl. Därefter besattes biskopsstolen med bajerska prinsar till 1761 och 1785 med en österrikisk ärkehertig, varpå stiftet 1801 genom freden i Lunéville sekulariserades, och dess område på vänstra Rhenstranden avträddes till Frankrike, besittningarna på flodens högra strand till större delen till Nassau-Usingen, hertigdömet Westfalen till Hessen-Darmstadt och grevskapet Recklinghausen till hertigen av Arenberg (1811 till storhertigen av Berg). I första Parisfreden (1814) och på Wienkongressen förvärvade Preussen hela det forna ärkestiftets område. Ett nytt ärkebiskopsstift upprättades 1821 vf större delen av det gamlas besittningar, och under detsamma lyda biskopsstiften Trier, Münster och Paderborn.

Källa[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Köln, 1904–1926.