Långbro gård, Älvsjö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°16′47″N 17°59′27″Ö / 59.27972°N 17.99083°Ö / 59.27972; 17.99083

Långbro gård
Långbro gård, baksidan

Långbro gård har givit namn åt stadsdelen Långbro som ligger i Söderort inom Stockholms kommun. Gården har sina anor från senare delen av 1400-talet och var säteri redan under slutet av 1500-talet. Gården ägs idag av Stockholm kommun och förvaltas genom kommunens fastighetsbolag Stadsholmen. Huvudbyggnaden och den kvarvarande flygelbyggnaden utgör idag allmännyttiga bostäder.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gården omnämndes första gången 1477, då som Longabro[1]. Om namnets ursprung skriver Elers, 1801[2]: "Långbro gård i Brännkyrko-Sochen, skall få sitt namn af den på gamla Landsvägen der förbi, varande långa Kafvelbro, efter vägen legat sänkt, i anseende till de å ömse sidor varande ängar, som höst och vår blifvit öfversvämmade av vatten". Denna tolkning styrks också av senare undersökningar av bland andra Carl Ivar Ståhle.[3]

Kavelbron var utlagd över Brännkyrkasjön och förband gårdens ägor med de norr om sjön liggande prästgårdsägorna. Bron utgjorde en del av Göta landsväg. Långbro gård kan räkna sina anor från 1500-talet. Gården har ursprungligen bestått av två hemman omfattande tillsammans 2¼ mantal[4]. Det ena var ett frälse säteri och det andra var skattehemman. Frälsehemmanet ägdes år 1562 av riksrådet Gabriel Kristiernsson-Oxenstierna, som var farbror till rikskanslern Axel Oxenstierna, vilken var känd som en stor godsägare i framförallt Södermanland.

Stockholms borgmästare, Olof Gregersson ägde gården från 1581 och en tid framåt. Då den efterföljande ägaren, Arnold Grothusen, troligtvis en anhängare till Sigismund, tvingades fly landet, drogs gården in till kronan av Hertig Karl. År 1602 förlänades gården av denne till hovkanslern, Nils Chesnecopherus vilken år 1612 också införskaffade den närbelägna Västberga gård. Donationshemmanet blev under hans tid frälsegods och överfördes sedan till mågen David Stuart.

Under 1660-talet överlät David Stuart gården till sin måg, häradshövdingen Erik Rosenholm vars son med samma namn innehade gården i samband med vådaelden omkring 1680. Vid den efterföljande rannsakningen gjordes säterifriheten betingad av byggnadens eventuella återuppbyggnad.

Via giftermål övergick gården i ätten Staël von Holsteins ägo i början av 1700-talet.

År 1866 köptes Långbro gård av Alfred Söderlund, även kallad Långbrokungen. Dennes avstyckningar av gården låg till grund för såväl Långbro sjukhus som etableringen av villasamhällena Linboda och Långbrodal. Under åren 1898 till 1918 avstyckade och sålde han cirka 500 tomter. 1918 köpte Ericsson återstoden av fastigheten vilken i sin tur köptes av Stockholms Stad 1947.

Gårdens utsträckning[redigera | redigera wikitext]

En karta upprättad år 1685 av Petter Arosander och renoverad 1709 av E. Agner visar omfattningen av ägorna. Det omgives i söder av Långsjön och Fullersta, i öster av Älvsjö ägor och Solberga prästgårds ägor, i norr av Brotäppan, Kämpetorps och Kvarnhagens ägor, Kämpetorp och Kvarnhagen tillhöriga Västberga gård. I väster avslutade Isberga delvis gårdens ägor vidare gränsande mot ägor tillhöriga Västberga gård.

Tillhörande gårdar och lägenheter[redigera | redigera wikitext]

Till Långbro hörde lägenheterna Bergatorp, Ekstugan, Hagstugan, Isberga, Långbronbygge (Långbro nybygge), Långpannan och Långsjön.[5] Ekstugan och Hagstugan utgjorde ursprungligen drängstugor till Långbro gård. Bergatorp, Ekstugan och Långbro nybygge är rivna medan Hagstugan, få likheter med ursprungstorpet bevarade, ligger på Liev. 28[6], Långbro.

Byggnaderna[redigera | redigera wikitext]

Gården eldhärjades omkring 1680, men återuppbyggdes och nuvarande mangårdsbyggnad med sitt valmade säteritak tros därför härröra från början av 1700-talet, medan flygeln anses vara äldre. Alla gårdens ekonomibyggnader är nu borta. Mangårdsbyggnaden härjades delvis av brand år 1993, men restaurerades. Huvudbyggnaden har troligen[7] fått sin breda frontespis omkring mitten av 1800-talet. I samband med detta reveterades fasaderna. Gårdsfasaden är idag panelad och gulmålad.

Byggnadsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ STb - Borgmästare och rådsarkiv före 1636, tänkeböcker, 1474-83, s. 113
  2. ^ Elers, J., Stockholm,I-IV. Stockholm 1800-01.
  3. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (1992) [1986]. Stockholms gatunamn (2:a upplagan). Stockholm: Kommittén för Stockholmsforskning. Libris 7593250. ISBN 91-7031-042-4 
  4. ^ Brännkyrka hembygdsförening, Nr 1-B, 1956. Våra villastäder.
  5. ^ Widegren, J.A. Brännkyrka genom tiderna. Brännkyrka hembygdsförening. Stockholm, 1941.
  6. ^ Harlén, H. Stockholm från A till Ö - Söderort. Brännkyrka hembygdsförening, 1997.
  7. ^ Selling, G. Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten. Bonniers, 1977.