Lapplands landskapsvapen (Sverige)
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
staty i Storuman.
Lapplands landskapsvapen är: I fält av silver en stående röd vildman med grön björklövskrans på huvudet och kring länderna, hållande i höger hand en på axeln vilande klubba av guld. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.
Enligt en inofficiell vapenrulla från 1580-talet representerades Lappland vid Gustav Vasas liktåg 1560 av ett vapen innehållande "två gula skidor i vitt fält". Detta motiv återkom inte mer. Vildmannen uppträder tidigast på ett par mynt, utgivna vid tiden för Karl IX:s kröning 1607 och finns även med vid dennes begravning 1612. Vildmannens färg uppges då vara svart. Sedan kom en period då vildmannen uppträdde naturfärgad. Vid fastställandet 1949 fick vapnet den nuvarande beskrivningen och vildmannen blev röd. Vapnet ingår tillsammans med Västerbottens och Ångermanlands landskapsvapen i Västerbottens läns vapen, och med enbart Västerbottens i Norrbottens läns vapen. Vildmannen finns också som en stor staty utmed E45:an, mitt i Storuman.
Vapnet är väldigt likt finska Lapplands vapen, den enda skillnaden ligger i tinkturerna (färgerna). Medan svenska Lappland har en röd vildman i fält av silver, har finska Lappland en naturfärgad vildman i rött fält. Före riksdelningen 1809 var de båda Lappland ett och samma landskap. Tinkturförändringarna beror från början förmodligen på att man i gamla tider ibland använde fel tinkturer när man framställde bilder av vapen. Eftersom Finland och Sverige numera är skilda länder, har man låtit tinkturskillnaden bestå för att på ett praktiskt sätt kunna skilja de båda Lappland åt heraldiskt även om de språkligt har samma namn.