Kommuner i Norrbottens län.
Arvidsjaur och Arjeplog tillhörde Västerbottens län till 1837, därefter Norrbottens län.
Malå var tidigare del av Arvidsjaurs socken.
Nordmaling och Bjurholm överfördes från Västernorrlands län till Västerbottens 1810.
Kommunindelningen i Norrbottens län 1952. Länsgränsen är densamma idag.
Norrbottens län, beläget i Övre Norrland, är Sveriges nordligaste län. Residensstad är sedan 1856 Luleå; innan dess (1810–1855) var Piteå länets huvudstad.
Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal. Norrbottens län består av landskapet Norrbotten (den tidigare norra delen av Västerbotten) samt den nordliga delen av landskapet Lappland.
Länet har 14 kommuner: Störst till ytan är Kiruna kommun, minst är Haparanda kommun. Största folkmängden har Luleå kommun och den minsta har Arjeplogs kommun.
Norrbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Norrbottens län är kontrasternas län. Här finns landets högsta fjäll, Kebnekaise, och djupaste insjö, Hornavan (232 meter). Samtidigt som det är permafrost i fjällområden strömmar turister till havsbaden vid Bottenvikskusten.
Norrbottens län skapades den 21 maj 1810 av den norra delen av Västerbottens län.[2] Pite lappmark (Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner) ingick till en början inte i det nya länet, utan överfördes från Västerbotten först 1837. Malå kommun bildades 1862 genom en utbrytning från Arvidsjaur, och fördes tillbaka till Västerbottens län 1869. Sedan dess har Norrbottens länsgränser varit oförändrade.
Blasonering: Kvadrerad sköld: i fält I och IV Västerbottens vapen, i fält II och III Lapplands vapen.
Länsstyrelsen i Norrbottens län använde till att börja med Västerbottens landskapsvapen i den utformning det då hade.[3] Länsvapen fastställdes inte officiellt förrän med början under 1930-talet och en viss konflikt utbröt med länsstyrelsen i Västerbottens län. Detta vapen kom inte att fastställas förrän 1949. Landskapet Norrbotten har senare (1995) fått ett eget landskapsvapen, men någon förändring av länsvapnet i enlighet med detta har inte skett. Ända sedan början av 1990-talet har en förändring av länsindelningen varit uppe för diskussion, nu senast av den så kallade Ansvarskommittén. Därför får troligen en sådan förändring anstå.
Följande tätorter var 2010 de fem största i länet enligt Statistiska centralbyrån,
Residensstaden är i fet stil
-
| Befolkningsutvecklingen i Norrbottens län 1970–2012 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
255 360 |
| 1975 |
|
264 386 |
| 1980 |
|
267 054 |
| 1985 |
|
262 300 |
| 1990 |
|
263 735 |
| 1995 |
|
266 011 |
| 2000 |
|
256 238 |
| 2005 |
|
251 740 |
| 2010 |
|
248 609 |
| 2012 |
|
248 637 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Politiska majoriteter i Norrbottens län [redigera]
-
För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Däremot ansvarar kommunerna för stadsbussar med separata biljettsystem. Persontågtrafiken inom länet sköts av SJ AB, men från 2011 har länstrafikbolaget Norrtåg hand om dagtågtrafiken (Luleå–Narvik och Luleå–Umeå), medan SJ fortsätter med nattåg till södra Sverige.
Det finns fem flygplatser i länet: Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Norrbottens län är det enda länet i Sverige med flyglinjer inom länet (Luleå–Kiruna och Luleå–Pajala).
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. 13 maj 2013. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ World Statesmen
- ^ Nevéus, de Wærn: Ny svensk vapenbok, 1992
Externa länkar [redigera]
Sverige
