Lasse Granqvist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lasse Granqvist
Lasse Granqvist, 2013
Född 25 oktober 1967 (47 år)
Solna, Sverige
Nationalitet Sverige Svensk
Yrke/uppdrag Sportjournalist
Affärsman

Lars Ivar "Lasse" Granqvist, född 25 oktober 1967 i Solna, är en svensk sportjournalist och affärsman.

Granqvist fick som 20-åring hösten 1987 praktik på Radiosporten och fast anställning två år senare.[1] Karriären tog snabbt fart, mycket beroende på att Radiosporten vid denna tid genomgick en stor generationsväxling när flera kända namn som Lasse Kinch, Tommy Engstrand och Robert Perlskog slutade på Sveriges Radio.

Lasse Granqvists första stora mästerskap som huvudreferent var VM i ishockey 1991 i Finland och därefter bevakade han EM i fotboll 1992 i Sverige tillsammans med sin barndomsidol Ralf Edström. Under de år som följt har han hunnit med de flesta av de stora idrottshändelserna inom ishockey- och fotbollsvärlden, minst tjugo VM i ishockey (sedan 1989), sex EM i fotboll (sedan 1992), och fem VM i fotboll (sedan 1994), och sammanlagt fler än 120 fotbollslandskamper med Sverige. Han har även hunnit med att bevaka minst tolv Olympiska spel, sex sommar-OS (sedan 1992 i Barcelona) och sex vinter-OS (sedan 1992 i Albertville).[1]

Granqvist har med sin okonventionella och eurforiska stil gjort sig älskad bland radiolyssnarna. Inte minst beroende på hans förmåga att prata snabbare än någon annan och ändå blanda det med humor och små roliga iakttagelser i snabbaste referenthastighet. Under en match mellan Sverige och Finland i ishockey-VM 2003 klockades han för 118 ord på 23 sekunder.[2] När Sportextra firade 50 år 2011 hade man en omröstning om de bästa referaten genom tiderna. Fyra av Lasse Granqvists referat röstades fram bland de sju främsta.[3]

Under ishockeymatcherna har han Lars-Gunnar Jansson som en mycket uppskattad bisittare vid sin sida. Granqvist blev efter OS-kvartsfinalen 2002 i Salt Lake City anmäld till radionämnden för sin mycket skarpa sågning av de svenska ishockeyspelarna.[källa behövs] Sedan 2000 arbetar han även i TV för C More Sport där han oftast är programledare. Han anlitades 2012 av TV4 för att kommentera SM-slutspelet i ishockey och ishockey-VM.

Lasse Granqvist är via sin uppväxt och bakgrund starkt knuten till idrottsklubben AIK, vilket han på ett professionellt sätt kopplat bort i tjänsten. Han berättade i tv-programmet Engstrand 45 minuter att detta har medfört att många radiolyssnare reagerat starkt på vissa referat för att Lasse kritiserat AIK så mycket att han blivit tagen för att vara Hammarby eller Djurgårdsvän.

Han var också med och grundade innebandyklubben Solna IBK och var drivande när klubben 1996 blev AIK. Under nästan hela 1990-talet var han ordförande i Stockholms Innebandyförbund och medlem i Svenska Innebandyförbundets styrelse mellan åren 1995-2001. I dag är han hedersordförande i Stockholms Innebandyförbund och sitter med i det Internationella Innebandyförbundet i IFF i en av dessas kommittéer. Som klubbledare för AIK har han varit den drivande i värvning av spelare som bland annat Niklas Jihde och Kim Nilsson. Som ledare i AIK har han vunnit SM-guld 2006 och 2009 samt Europacupen 2006, 2007, 2008.

1997 var han programledare för frågesportprogrammet Massor av sport i Sveriges Television, där frågorna handlade om sport.

När han hinner tillbringar han också en del tid med sitt största fritidsintresse - trav. I flera år var han intervjuare på innerplan på Solvalla och han har också refererat Elitloppet för Sveriges Radio.

Affärsverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med Tommy Åström driver Lasse Granqvist bolaget LarsTommy AB.[4]

Lasse Granqvist, tillsammans med C More kollegorna Tommy Åström och Jens Fjellström bildade under 2010 produktionsbolaget JensLasseTommy AB. Detta produktionsbolag har tagit över OTW:s uppdrag om att producera sport på C More.[5]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Som journalist har Lasse Granqvist även mottagit en hel del utmärkelser. I slutet av december 2006 fick han utmärkelsen Sveriges bäste tv-kommentator 2006 av Expressen.[6]. I slutet av december 2007 vann han fyra kategorier i Svenska Fans omröstning om Sveriges bästa sportjournalister, kallad Guldskölden.[7], vilket han upprepade året efter.[8] 2013 belönades han med Lukas Bonniers Stora journalistpris.

  • Ikarospriset tillsammans med Ralf Edström 1994 ("För en lustfylld, kunnig och bildmässig rapportering från VM i fotboll sommaren 1994, som invigde den oinvigde och hänförde den hängivne")
  • Sveriges Radios Språkpris 1999 ("De dramatiska ögonblickens uttolkare, en entusiastisk snabbpratare med mål i mun")
  • Svenska Fans Pris Guldskölden 2007: Årets Kommentator i Radio, Årets Kommentator i TV, Årets Programvärd, Årets Sportjournalist
  • Svenska Fans Pris Guldskölden 2008: Årets Kommentator, Årets Programledare, Årets Sportjournalist
  • Svenska Fans Pris Guldskölden 2009: Årets Kommentator, Årets Programledare
  • Svenska Fans Pris Guldskölden 2010: Årets Kommentator
  • Svenska Fans Pris Guldskölden 2011: Årets Sportkommentator
  • Radioakademins Hederspris 2012
  • Lukas Bonniers Stora Journalistpris 2013

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] LarsTommy.se: Om Lasse, läst 2013-12-03
  2. ^ 118 ord på 23 sek
  3. ^ Lasse Granqvist vann, Radiosporten 17 september 2011
  4. ^ http://www.larstommy.se/Just_nu.asp
  5. ^ http://www.idrottensaffarer.se/kategori/taggar/jlt-production-ab
  6. ^ Sveriges bästa kommentator
  7. ^ Sveriges bäste sportjournalist 2007
  8. ^ http://www.svenskafans.com/fotboll/artikel.asp?id=269339

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]