Världsmästerskapet i ishockey för herrar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Plats Jorden sedd från Apollo 17 Hela världen
Tidpunkt April-maj
År 1920
Sport(er) Ishockey
Geografisk omfattning Jorden sedd från Apollo 17 Hela världen
Ryska landslaget med president Dmitrij Medvedev som håller i pokalen.
Denna artikel handlar om herrarnas turnering. Se även världsmästerskapet i ishockey för damer.

Världsmästerskapet i ishockey, IIHF World Championships, är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som numera spelas årligen i april-maj, deltar 16 lag. I 2004 års världsmästerskap var 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998-2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.

Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924-1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Under och strax efter andra världskriget (1940-1946) spelades inga världsmästerskap i ishockey. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag, se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.

Kanada deltog inte i turneringen åren 1970-1976 på grund av förbundsmotsättningar.

Innehåll

[redigera] Världsmästerskapet i ishockey 1920-2016

Årtal Värdnation (-er) Värdort (-er) Guldmedalj Silvermedalj Bronsmedalj Anmärkningar
2016  Ryssland Moskva, Sankt Petersburg ? ? ? ? ? ?  
2015  Tjeckien Prag, Ostrava ? ? ? ? ? ?  
2014  Vitryssland Minsk ? ? ? ? ? ?  
2013  Sverige
 Finland
Stockholm, Malmö, Åbo ? ? ? ? ? ?  
2012  Finland
 Sverige
Helsingfors, Stockholm ? ? ? ? ? ?  
2011  Slovakien Bratislava, Kosice  Finland  Sverige  Tjeckien  
2010  Tyskland Köln, Mannheim  Tjeckien  Ryssland  Sverige  
2009  Schweiz Zürich, Bern  Ryssland  Kanada  Sverige  
2008  Kanada Québec, Halifax  Ryssland  Kanada  Finland Första gången herrarnas separata VM spelades i Kanada.
2007  Ryssland Moskva  Kanada  Finland  Ryssland  
2006  Lettland Riga  Sverige  Tjeckien  Finland Sverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2005  Österrike Innsbruck, Wien  Tjeckien  Kanada  Ryssland  
2004  Tjeckien Prag, Ostrava  Kanada  Sverige  USA  
2003  Finland Åbo, Tammerfors, Helsingfors  Kanada  Sverige  Slovakien  
2002  Sverige Göteborg, Karlstad, Jönköping  Slovakien  Ryssland  Sverige Slovakiens första guld.
2001  Tyskland Nürnberg, Köln, Hannover  Tjeckien  Finland  Sverige  
2000  Ryssland St Petersburg  Tjeckien  Slovakien  Finland Slovakiens första medalj.
1999  Norge Oslo, Hamar, Lillehammer  Tjeckien  Finland  Sverige  
1998  Schweiz Zürich, Basel  Sverige  Finland  Tjeckien  
1997  Finland Åbo, Tammerfors, Helsingfors  Kanada  Sverige  Tjeckien  
1996  Österrike Wien  Tjeckien  Kanada  USA Tjeckiens första guld och USA:s första medalj på 34 år.
1995  Sverige Stockholm, Gävle  Finland  Sverige  Kanada Finlands första guld.
1994  Italien Bolzano, Milano, Canazei  Kanada  Finland  Sverige Kanadas första guld sedan 1961
1993  Tyskland München, Dortmund  Ryssland  Sverige  Tjeckien Rysslands och Tjeckiens första medalj.
1992  Tjeckoslovakien Prag, Bratislava  Sverige  Finland  Tjeckoslovakien Tjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj.
1991  Finland Helsingfors, Åbo, Tammerfors  Sverige  Kanada  Sovjetunionen Sovjetunionens sista medalj.
1990  Schweiz Bern, Fribourg  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien Sovjetunionens sista guld.
1989  Sverige Stockholm, Södertälje  Sovjetunionen  Kanada  Tjeckoslovakien  
1987  Österrike Wien  Sverige  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien Sveriges första guld sedan 1962
1986  Sovjetunionen Moskva  Sovjetunionen  Sverige  Kanada  
1985  Tjeckoslovakien Prag  Tjeckoslovakien  Kanada  Sovjetunionen  
1983  Västtyskland Dortmund, Düsseldorf, München  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1982  Finland Helsingfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1981  Sverige Stockholm, Göteborg  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien  
1979  Sovjetunionen Moskva  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige  
1978  Tjeckoslovakien Prag  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1977  Österrike Wien  Tjeckoslovakien  Sverige  Sovjetunionen  
1976  Polen Katowice  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen  Sverige Kanada deltog inte.
1975  Västtyskland München, Düsseldorf  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige Kanada deltog inte.
1974  Finland Helsingfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige Kanada deltog inte.
1973  Sovjetunionen Moskva  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien Kanada deltog inte.
1972  Tjeckoslovakien Prag  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen  Sverige Kanada deltog inte.
1971  Schweiz Bern, Genève  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige Kanada deltog inte.
1970  Sverige Stockholm  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien Kanada deltog inte.
1969  Sverige Stockholm  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien  
1968  Frankrike Grenoble (OS)  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1967  Österrike Wien  Sovjetunionen  Sverige  Kanada  
1966  Jugoslavien Ljubljana  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1965  Finland Tammerfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige  
1964  Österrike Innsbruck (OS)  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien  
1963  Sverige Stockholm  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien  
1962  USA Colorado Springs, Denver  Sverige  Kanada  USA Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte.
1961  Schweiz Genève, Lausanne  Kanada  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen  
1960  USA Squaw Valley (OS)  USA  Kanada  Sovjetunionen USA:s senaste guld.
1959  Tjeckoslovakien Prag, Bratislava  Kanada  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  
1958  Norge Oslo  Kanada  Sovjetunionen  Sverige  
1957  Sovjetunionen Moskva  Sverige  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien Kanada och USA deltog inte.
1956  Italien Cortina d'Ampezzo (OS)  Sovjetunionen  USA  Kanada  
1955  Västtyskland Krefeld, Dortmund, Köln  Kanada  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  
1954  Sverige Stockholm  Sovjetunionen  Kanada  Sverige Sovjetunionens första guld

(Det var även Sovjetunionens första deltagande).

1953  Schweiz Zürich, Basel  Sverige  Västtyskland  Schweiz Sveriges första guld.

Kanada och USA deltog inte.

1952  Norge Oslo (OS)  Kanada  USA  Sverige  
1951  Frankrike Paris  Kanada  Sverige  Schweiz  
1950  Storbritannien London  Kanada  USA  Schweiz  
1949  Sverige Stockholm  Tjeckoslovakien  Kanada  USA Första gången som ishockey-VM spelades i Sverige.
1948  Schweiz S:t Moritz (OS)  Kanada  Tjeckoslovakien  Schweiz  
1947  Tjeckoslovakien Prag  Tjeckoslovakien  Sverige  Österrike Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte.
1939  Schweiz Zürich, Basel  Kanada  USA  Schweiz  
1938  Tjeckoslovakien Prag  Kanada  Storbritannien  Tjeckoslovakien  
1937  Storbritannien London  Kanada  Storbritannien  Schweiz  
1936 Flag of the NSDAP (1920–1945).svg Tyskland Garmisch-Partenkirchen (OS)  Storbritannien  Kanada  USA Första gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM
1935  Schweiz Davos  Kanada  Schweiz  Storbritannien  
1934  Italien Milano  Kanada  USA  Tyskland  
1933  Tjeckoslovakien Prag  USA  Kanada  Tjeckoslovakien Första gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM
1932  USA Lake Placid (OS)  Kanada  USA  Tyskland  
1931  Polen Krynica  Kanada  USA  Österrike Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch
1930  Frankrike
 Österrike
Flag of the German Empire.svg Tyskland
Chamonix
Wien
Berlin
 Kanada  Tyskland  Schweiz  
1928  Schweiz S:t Moritz (OS)  Kanada  Sverige  Schweiz Sveriges första medalj
1924  Frankrike Chamonix (OS)  Kanada  USA  Storbritannien  
1920  Belgien Antwerpen (OS¹)  Kanada  USA  Tjeckoslovakien  
1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.

[redigera] Medaljligan

Enligt dekret från det internationella ishockeyförbundet ska Sovjetunionens, Västtysklands och Tjeckoslovakiens medaljer efter dessa staters upplösning räknas till Ryssland, Tyskland respektive Tjeckien. Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.

# Nation Guld Silver Brons Totalt
1  Sovjetunionen
 Ryssland
 
22
3
25
7
2
9
5
2
7
34
7
41
2  Kanada 24 13 9 46
3  Sverige 8 19 16 43
4  Tjeckoslovakien 16 12 16 34
5  USA 2 9 5 16
6  Finland 2 6 3 11
7  Tjeckien 6 1 3 10
8  Storbritannien 1 2 2 5
9  Slovakien 1 1 1 3
10  Schweiz 0 1 8 9
11  Västtyskland
 Tyskland
 
0
0
0
1
1
2
0
2
2
1
3
4
12  Österrike 0 0 2 2


[redigera] Medaljligan för värdnationer

# Nation Guld Silver Brons Totalt
1  Tjeckoslovakien 3 1 4 8
2  Sovjetunionen 3 1 0 4
3  USA 1 1 1 3
4  Sverige 0 5 2 7
5  Schweiz 0 1 4 5
6  Tyskland 0 1 0 1
7  Storbritannien 0 1 0 1
 Kanada 0 1 0 1
9  Ryssland 0 0 1 1

[redigera] Individuell spelarstatistik

[redigera] Spelare med flest VM-deltaganden

Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.

# Spelare Nation Antal VM Mellan år
1 Petteri Nummelin  Finland 15 1995-2010
2 Sven Tumba  Sverige 14 1952-1966
Jiří Holík  Tjeckoslovakien 1964-1977
4 Lasse Oksanen  Finland 13 1964-1977
Vladislav Tretjak  Sovjetunionen 1970-1983
Udo Kiessling  Västtyskland 1973-1991 + BVM 1974-1975
Dieter Hegen  Västtyskland 1982-1998

[1]

[redigera] Spelare med flest VM-matcher

I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.

# Spelare Nation Antal
matcher
1 Jiří Holík  Tjeckoslovakien 123
2 Lasse Oksanen  Finland 117
Vladislav Tretjak  Sovjetunionen
Dieter Hegen  Västtyskland
Vjatjeslav Fetisov  Sovjetunionen
6 Oldřich Macháč  Tjeckoslovakien 113
7 Boris Michajlov  Sovjetunionen 105
Valerij Charlamov  Sovjetunionen
9 Petteri Nummelin  Finland 104
10 Udo Kiessling  Västtyskland 103
11 Vladimir Petrov  Sovjetunionen 102
Vladimír Martinec  Tjeckoslovakien
Frantisek Pospisíl  Tjeckoslovakien
14 Alexander Maltsev  Sovjetunionen 101
Sergei Makarov  Sovjetunionen
Valerij Vasiljev  Sovjetunionen

[1]

[redigera] Spelare med flest gjorda VM-poäng

I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en passning ger ett poäng var.

# Spelare Nation Antal
poäng
1 Boris Michajlov  Sovjetunionen 169
2 Valerij Charlamov  Sovjetunionen 159
Alexander Maltsev  Sovjetunionen
4 Vladimir Petrov  Sovjetunionen 154
5 Sven Tumba  Sverige 127
6 Sergei Makarov  Sovjetunionen 118
7 Vladimír Martinec  Tjeckoslovakien 110
8 Vanjamin Alexandrov  Sovjetunionen 104
Jiří Holík  Tjeckoslovakien
10 Anatolij Firsov  Sovjetunionen 101

[1]

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ [a b c] http://www.iihf.com/iihf-home/history/all-medallists/men/record-book.html IIHF:s rekord bok

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk