- Den här artikeln handlar om herrarnas turnering. För damernas turnering, se Världsmästerskapet i ishockey för damer.
Världsmästerskapet i ishockey, IIHF World Championships, är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som numera spelas årligen i april–maj, deltar 16 lag. I 2004 års världsmästerskap var 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998–2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.
Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924–1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Under och strax efter andra världskriget (1940–1946) spelades inga världsmästerskap i ishockey. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag – se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.
Kanada deltog inte i turneringen åren 1970–1976 på grund av förbundsmotsättningar.
Världsmästerskapet i ishockey 1920–2017 [redigera]
| Årtal |
Värdnation (-er) |
Värdort (-er) |
Guldmedalj |
Silvermedalj |
Bronsmedalj |
Anmärkningar |
| 2017 |
Tyskland
Frankrike |
Köln, Paris |
? |
? |
? |
|
| 2016 |
Ryssland |
Moskva, Sankt Petersburg |
? |
? |
? |
|
| 2015 |
Tjeckien |
Prag, Ostrava |
? |
? |
? |
|
| 2014 |
Vitryssland |
Minsk |
? |
? |
? |
|
| 2013 |
Sverige
Finland |
Stockholm, Helsingfors |
Sverige |
Schweiz |
USA |
Schweiz andra silvermedalj (och första på 78 år); man vann under turneringen matcher mot fyra av de fem högst placerade lagen i VM:s medaljliga.[1]
Sveriges första guld på hemmaplan någonsin. Första guldet till en värdnation sedan 1986.
|
| 2012 |
Finland
Sverige |
Helsingfors, Stockholm |
Ryssland |
Slovakien |
Tjeckien |
Andra gången (första gången var 1930) som ett VM arrangerades av mer än ett land. |
| 2011 |
Slovakien |
Bratislava, Košice |
Finland |
Sverige |
Tjeckien |
|
| 2010 |
Tyskland |
Köln, Mannheim |
Tjeckien |
Ryssland |
Sverige |
|
| 2009 |
Schweiz |
Zürich, Bern |
Ryssland |
Kanada |
Sverige |
|
| 2008 |
Kanada |
Québec, Halifax |
Ryssland |
Kanada |
Finland |
Första gången herrarnas separata VM spelades i Kanada. |
| 2007 |
Ryssland |
Moskva |
Kanada |
Finland |
Ryssland |
|
| 2006 |
Lettland |
Riga |
Sverige |
Tjeckien |
Finland |
Sverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar). |
| 2005 |
Österrike |
Innsbruck, Wien |
Tjeckien |
Kanada |
Ryssland |
|
| 2004 |
Tjeckien |
Prag, Ostrava |
Kanada |
Sverige |
USA |
|
| 2003 |
Finland |
Åbo, Tammerfors, Helsingfors |
Kanada |
Sverige |
Slovakien |
|
| 2002 |
Sverige |
Göteborg, Karlstad, Jönköping |
Slovakien |
Ryssland |
Sverige |
Slovakiens första guld. |
| 2001 |
Tyskland |
Nürnberg, Köln, Hannover |
Tjeckien |
Finland |
Sverige |
|
| 2000 |
Ryssland |
St Petersburg |
Tjeckien |
Slovakien |
Finland |
Slovakiens första medalj. |
| 1999 |
Norge |
Oslo, Hamar, Lillehammer |
Tjeckien |
Finland |
Sverige |
|
| 1998 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Sverige |
Finland |
Tjeckien |
|
| 1997 |
Finland |
Åbo, Tammerfors, Helsingfors |
Kanada |
Sverige |
Tjeckien |
|
| 1996 |
Österrike |
Wien |
Tjeckien |
Kanada |
USA |
Tjeckiens första guld och USA:s första medalj på 34 år. |
| 1995 |
Sverige |
Stockholm, Gävle |
Finland |
Sverige |
Kanada |
Finlands första guld. |
| 1994 |
Italien |
Bolzano, Milano, Canazei |
Kanada |
Finland |
Sverige |
Kanadas första guld sedan 1961. |
| 1993 |
Tyskland |
München, Dortmund |
Ryssland |
Sverige |
Tjeckien |
Rysslands och Tjeckiens första medalj. |
| 1992 |
Tjeckoslovakien |
Prag, Bratislava |
Sverige |
Finland |
Tjeckoslovakien |
Tjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj. |
| 1991 |
Finland |
Helsingfors, Åbo, Tammerfors |
Sverige |
Kanada |
Sovjetunionen |
Sovjetunionens sista medalj. |
| 1990 |
Schweiz |
Bern, Fribourg |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionens sista guld. |
| 1989 |
Sverige |
Stockholm, Södertälje |
Sovjetunionen |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
|
| 1987 |
Österrike |
Wien |
Sverige |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sveriges första guld sedan 1962. |
| 1986 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada |
|
| 1985 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
Sovjetunionen |
|
| 1983 |
Västtyskland |
Dortmund, Düsseldorf, München |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1982 |
Finland |
Helsingfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1981 |
Sverige |
Stockholm, Göteborg |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1979 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
|
| 1978 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1977 |
Österrike |
Wien |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Sovjetunionen |
|
| 1976 |
Polen |
Katowice |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1975 |
Västtyskland |
München, Düsseldorf |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1974 |
Finland |
Helsingfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1973 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
Kanada deltog inte. |
| 1972 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1971 |
Schweiz |
Bern, Genève |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1970 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
Sverige blev först att arrangera VM två år i rad. Kanada deltog inte. |
| 1969 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1968 |
Frankrike |
Grenoble (OS) |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1967 |
Österrike |
Wien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada |
|
| 1966 |
Jugoslavien |
Ljubljana |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1965 |
Finland |
Tammerfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
|
| 1964 |
Österrike |
Innsbruck (OS) |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1963 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1962 |
USA |
Colorado Springs, Denver |
Sverige |
Kanada |
USA |
Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte. |
| 1961 |
Schweiz |
Genève, Lausanne |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
|
| 1960 |
USA |
Squaw Valley (OS) |
USA |
Kanada |
Sovjetunionen |
USA:s andra guld. |
| 1959 |
Tjeckoslovakien |
Prag, Bratislava |
Kanada |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
|
| 1958 |
Norge |
Oslo |
Kanada |
Sovjetunionen |
Sverige |
|
| 1957 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sverige |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada och USA med flera bojkottade mästerskapen. |
| 1956 |
Italien |
Cortina d'Ampezzo (OS) |
Sovjetunionen |
USA |
Kanada |
|
| 1955 |
Västtyskland |
Krefeld, Dortmund, Köln |
Kanada |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
|
| 1954 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Kanada |
Sverige |
Sovjetunionens första guld. (Det var även Sovjetunionens första deltagande.) |
| 1953 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Sverige |
Västtyskland |
Schweiz |
Sveriges första guld. Endast fyra lag deltog i turneringen. Kanada och USA var inte välkomna till Schweiz efter en skandalmatch i Basel 1952. |
| 1952 |
Norge |
Oslo (OS) |
Kanada |
USA |
Sverige |
|
| 1951 |
Frankrike |
Paris |
Kanada |
Sverige |
Schweiz |
|
| 1950 |
Storbritannien |
London |
Kanada |
USA |
Schweiz |
|
| 1949 |
Sverige |
Stockholm |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
USA |
Första gången som ishockey-VM spelades i Sverige. Största segern i A-VM efter Kanadas seger mot Danmark med 47-0. |
| 1948 |
Schweiz |
Sankt Moritz (OS) |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Schweiz |
På grund av en dispyt anlände två lag från USA till turneringen vilket till slut ledde till att USA blev fyra i VM men diskvalificerade i OS. |
| 1947 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Österrike |
Första gången mästerskapet avgjordes i ren serieform där alla mötte alla. Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte. |
| 1939 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Kanada |
USA |
Schweiz |
|
| 1938 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Kanada |
Storbritannien |
Tjeckoslovakien |
Första gången Sverige spelade med Tre Kronor som symbol på tröjorna, gula kronor på blå tröja. |
| 1937 |
Storbritannien |
London |
Kanada |
Storbritannien |
Schweiz |
|
| 1936 |
Tyskland |
Garmisch-Partenkirchen (OS) |
Storbritannien |
Kanada |
USA |
Första gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM. |
| 1935 |
Schweiz |
Davos |
Kanada |
Schweiz |
Storbritannien |
|
| 1934 |
Italien |
Milano |
Kanada |
USA |
Tyskland |
|
| 1933 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
USA |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Första gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM. |
| 1932 |
USA |
Lake Placid (OS) |
Kanada |
USA |
Tyskland |
Endast fyra lag deltog, förutom medaljörerna deltog Polen som fjärde lag. |
| 1931 |
Polen |
Krynica |
Kanada |
USA |
Österrike |
Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch efter 0-0 mot Sverige. |
| 1930 |
Frankrike
Österrike
Tyskland |
Chamonix
Wien
Berlin |
Kanada |
Tyskland |
Schweiz |
Första gången VM arrangerades av mer än ett land. Kanada hade friplats till finalen. |
| 1928 |
Schweiz |
Sankt Moritz (OS) |
Kanada |
Sverige |
Schweiz |
Kanada hade förtur till slutgruppspelet och gjorde där 38-0 i sina tre matcher. Sveriges första medalj. |
| 1924 |
Frankrike |
Chamonix (OS) |
Kanada |
USA |
Storbritannien |
Kanada gjorde 85-0 i sina tre gruppspelsmatcher. |
| 1920 |
Belgien |
Antwerpen (OS¹) |
Kanada |
USA |
Tjeckoslovakien |
|
- 1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.
Enligt dekret från det internationella ishockeyförbundet ska Sovjetunionens, Västtysklands och Tjeckoslovakiens medaljer efter dessa staters upplösning räknas till Ryssland, Tyskland respektive Tjeckien. Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.
Medaljligan för värdnationer [redigera]
Individuell spelarstatistik [redigera]
Spelare med flest VM-deltaganden [redigera]
Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.
[2]
Spelare med flest VM-matcher [redigera]
I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.
[2]
Spelare med flest gjorda VM-poäng [redigera]
I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en assist ger ett poäng var.
[2]
I Sverige har turneringen visats på Sveriges Televisions kanaler, 1989–2011 visades turneringen på Modern Times Groups kanaler TV 3, TV 6, Viasat Sport och Viasat Hockey. Sedan 2012 sänds turneringen på TV4, TV4 Sport och TV4 Sport Xtra.
- ^ "All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. (engelska) Se även IIHF:s världsranking. (engelska)
- ^ [a b c] IIHF:s rekordbok
|
Världsmästerskapet i ishockey för herrar |
|
|
|
|