- Denna artikel handlar om herrarnas turnering. Se även världsmästerskapet i ishockey för damer.
Världsmästerskapet i ishockey, IIHF World Championships, är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som numera spelas årligen i april-maj, deltar 16 lag. I 2004 års världsmästerskap var 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998-2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.
Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924-1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Under och strax efter andra världskriget (1940-1946) spelades inga världsmästerskap i ishockey. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag, se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.
Kanada deltog inte i turneringen åren 1970-1976 på grund av förbundsmotsättningar.
[redigera] Världsmästerskapet i ishockey 1920-2016
| Årtal |
Värdnation (-er) |
Värdort (-er) |
Guldmedalj |
Silvermedalj |
Bronsmedalj |
Anmärkningar |
| 2016 |
Ryssland |
Moskva, Sankt Petersburg |
? |
? |
? |
|
| 2015 |
Tjeckien |
Prag, Ostrava |
? |
? |
? |
|
| 2014 |
Vitryssland |
Minsk |
? |
? |
? |
|
| 2013 |
Sverige
Finland |
Stockholm, Malmö, Åbo |
? |
? |
? |
|
| 2012 |
Finland
Sverige |
Helsingfors, Stockholm |
? |
? |
? |
|
| 2011 |
Slovakien |
Bratislava, Kosice |
Finland |
Sverige |
Tjeckien |
|
| 2010 |
Tyskland |
Köln, Mannheim |
Tjeckien |
Ryssland |
Sverige |
|
| 2009 |
Schweiz |
Zürich, Bern |
Ryssland |
Kanada |
Sverige |
|
| 2008 |
Kanada |
Québec, Halifax |
Ryssland |
Kanada |
Finland |
Första gången herrarnas separata VM spelades i Kanada. |
| 2007 |
Ryssland |
Moskva |
Kanada |
Finland |
Ryssland |
|
| 2006 |
Lettland |
Riga |
Sverige |
Tjeckien |
Finland |
Sverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar). |
| 2005 |
Österrike |
Innsbruck, Wien |
Tjeckien |
Kanada |
Ryssland |
|
| 2004 |
Tjeckien |
Prag, Ostrava |
Kanada |
Sverige |
USA |
|
| 2003 |
Finland |
Åbo, Tammerfors, Helsingfors |
Kanada |
Sverige |
Slovakien |
|
| 2002 |
Sverige |
Göteborg, Karlstad, Jönköping |
Slovakien |
Ryssland |
Sverige |
Slovakiens första guld. |
| 2001 |
Tyskland |
Nürnberg, Köln, Hannover |
Tjeckien |
Finland |
Sverige |
|
| 2000 |
Ryssland |
St Petersburg |
Tjeckien |
Slovakien |
Finland |
Slovakiens första medalj. |
| 1999 |
Norge |
Oslo, Hamar, Lillehammer |
Tjeckien |
Finland |
Sverige |
|
| 1998 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Sverige |
Finland |
Tjeckien |
|
| 1997 |
Finland |
Åbo, Tammerfors, Helsingfors |
Kanada |
Sverige |
Tjeckien |
|
| 1996 |
Österrike |
Wien |
Tjeckien |
Kanada |
USA |
Tjeckiens första guld och USA:s första medalj på 34 år. |
| 1995 |
Sverige |
Stockholm, Gävle |
Finland |
Sverige |
Kanada |
Finlands första guld. |
| 1994 |
Italien |
Bolzano, Milano, Canazei |
Kanada |
Finland |
Sverige |
Kanadas första guld sedan 1961 |
| 1993 |
Tyskland |
München, Dortmund |
Ryssland |
Sverige |
Tjeckien |
Rysslands och Tjeckiens första medalj. |
| 1992 |
Tjeckoslovakien |
Prag, Bratislava |
Sverige |
Finland |
Tjeckoslovakien |
Tjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj. |
| 1991 |
Finland |
Helsingfors, Åbo, Tammerfors |
Sverige |
Kanada |
Sovjetunionen |
Sovjetunionens sista medalj. |
| 1990 |
Schweiz |
Bern, Fribourg |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionens sista guld. |
| 1989 |
Sverige |
Stockholm, Södertälje |
Sovjetunionen |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
|
| 1987 |
Österrike |
Wien |
Sverige |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sveriges första guld sedan 1962 |
| 1986 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada |
|
| 1985 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
Sovjetunionen |
|
| 1983 |
Västtyskland |
Dortmund, Düsseldorf, München |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1982 |
Finland |
Helsingfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1981 |
Sverige |
Stockholm, Göteborg |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1979 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
|
| 1978 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1977 |
Österrike |
Wien |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Sovjetunionen |
|
| 1976 |
Polen |
Katowice |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1975 |
Västtyskland |
München, Düsseldorf |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1974 |
Finland |
Helsingfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1973 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
Kanada deltog inte. |
| 1972 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1971 |
Schweiz |
Bern, Genève |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1970 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
Kanada deltog inte. |
| 1969 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1968 |
Frankrike |
Grenoble (OS) |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1967 |
Österrike |
Wien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada |
|
| 1966 |
Jugoslavien |
Ljubljana |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1965 |
Finland |
Tammerfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
|
| 1964 |
Österrike |
Innsbruck (OS) |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1963 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1962 |
USA |
Colorado Springs, Denver |
Sverige |
Kanada |
USA |
Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte. |
| 1961 |
Schweiz |
Genève, Lausanne |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
|
| 1960 |
USA |
Squaw Valley (OS) |
USA |
Kanada |
Sovjetunionen |
USA:s senaste guld. |
| 1959 |
Tjeckoslovakien |
Prag, Bratislava |
Kanada |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
|
| 1958 |
Norge |
Oslo |
Kanada |
Sovjetunionen |
Sverige |
|
| 1957 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sverige |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada och USA deltog inte. |
| 1956 |
Italien |
Cortina d'Ampezzo (OS) |
Sovjetunionen |
USA |
Kanada |
|
| 1955 |
Västtyskland |
Krefeld, Dortmund, Köln |
Kanada |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
|
| 1954 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Kanada |
Sverige |
Sovjetunionens första guld
(Det var även Sovjetunionens första deltagande).
|
| 1953 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Sverige |
Västtyskland |
Schweiz |
Sveriges första guld.
Kanada och USA deltog inte.
|
| 1952 |
Norge |
Oslo (OS) |
Kanada |
USA |
Sverige |
|
| 1951 |
Frankrike |
Paris |
Kanada |
Sverige |
Schweiz |
|
| 1950 |
Storbritannien |
London |
Kanada |
USA |
Schweiz |
|
| 1949 |
Sverige |
Stockholm |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
USA |
Första gången som ishockey-VM spelades i Sverige. |
| 1948 |
Schweiz |
S:t Moritz (OS) |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Schweiz |
|
| 1947 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Österrike |
Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte. |
| 1939 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Kanada |
USA |
Schweiz |
|
| 1938 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Kanada |
Storbritannien |
Tjeckoslovakien |
|
| 1937 |
Storbritannien |
London |
Kanada |
Storbritannien |
Schweiz |
|
| 1936 |
Tyskland |
Garmisch-Partenkirchen (OS) |
Storbritannien |
Kanada |
USA |
Första gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM |
| 1935 |
Schweiz |
Davos |
Kanada |
Schweiz |
Storbritannien |
|
| 1934 |
Italien |
Milano |
Kanada |
USA |
Tyskland |
|
| 1933 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
USA |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Första gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM |
| 1932 |
USA |
Lake Placid (OS) |
Kanada |
USA |
Tyskland |
|
| 1931 |
Polen |
Krynica |
Kanada |
USA |
Österrike |
Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch |
| 1930 |
Frankrike
Österrike
Tyskland |
Chamonix
Wien
Berlin |
Kanada |
Tyskland |
Schweiz |
|
| 1928 |
Schweiz |
S:t Moritz (OS) |
Kanada |
Sverige |
Schweiz |
Sveriges första medalj |
| 1924 |
Frankrike |
Chamonix (OS) |
Kanada |
USA |
Storbritannien |
|
| 1920 |
Belgien |
Antwerpen (OS¹) |
Kanada |
USA |
Tjeckoslovakien |
|
- 1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.
Enligt dekret från det internationella ishockeyförbundet ska Sovjetunionens, Västtysklands och Tjeckoslovakiens medaljer efter dessa staters upplösning räknas till Ryssland, Tyskland respektive Tjeckien. Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.
[redigera] Medaljligan för värdnationer
[redigera] Individuell spelarstatistik
[redigera] Spelare med flest VM-deltaganden
Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.
[1]
[redigera] Spelare med flest VM-matcher
I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.
[1]
[redigera] Spelare med flest gjorda VM-poäng
I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en passning ger ett poäng var.
[1]
- ^ [a b c] http://www.iihf.com/iihf-home/history/all-medallists/men/record-book.html IIHF:s rekord bok
|
Världsmästerskapet i ishockey för herrar |
|
|
|
|