Världsmästerskapet i ishockey för herrar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsmästerskapet i ishockey för herrar
IIHF World Championship Gold Medal.JPG
guldmedalj från 2001 års turnering i Tyskland. Den gången blev det Tjeckien som vann.
Sport(er) ishockey
Plats hela världen
Tidpunkt aprilmaj
År 1920-
Geografisk omfattning hela världen
Arrangör IIHF
Den här artikeln handlar om herrarnas turnering. För damernas turnering, se Världsmästerskapet i ishockey för damer.
Sveriges landslag firar VM-trofén på scen i Kungsträdgården efter att ha vunnit 2013 års turnering i Sverige.
Ryska landslaget med president Dmitrij Medvedev som håller i VM-pokalen efter vinsten 2008] i Kanada.

Världsmästerskapet i ishockey (engelska: Ice Hockey World Championships, franska: Championnat du monde de hockey sur glace) är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som spelas årligen och ursprungligen brukade spelas i januarifebruari men brukar avgöras i aprilmaj, deltar 16 lag. Tävlingen har endast vunnits av nationer från Nordamerika och Europa, om Sovjetunionen ses som europeiskt i sammanhanget. I 2004 års världsmästerskap kom 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998–2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.

Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924–1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Under och strax efter andra världskriget (1940–1946) spelades inga världsmästerskap i ishockey. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag – se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.

Kanada deltog inte i turneringen åren 1970–1976 på grund av förbundsmotsättningar.

Världsmästerskapet i ishockey 1920–2018[redigera | redigera wikitext]

Årtal Värdnation (-er) Värdort (-er) Guldmedalj Silvermedalj Bronsmedalj Anmärkningar
1920  Belgien Antwerpen (OS¹)  Kanada  USA  Tjeckoslovakien  
1924  Frankrike Chamonix (OS)  Kanada  USA  Storbritannien Kanada gjorde 85-0 i sina tre gruppspelsmatcher.
1928  Schweiz Sankt Moritz (OS)  Kanada  Sverige  Schweiz Kanada hade förtur till slutgruppspelet och gjorde där 38-0 i sina tre matcher. Sveriges första medalj.
1930  Frankrike
 Österrike
Flag of the German Empire.svg Tyskland
Chamonix
Wien
Berlin
 Kanada  Tyskland  Schweiz Första gången VM arrangerades av mer än ett land. Kanada hade friplats till finalen.
1931  Polen Krynica  Kanada  USA  Österrike Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch efter 0-0 mot Sverige.
1932  USA Lake Placid (OS)  Kanada  USA  Tyskland Endast fyra lag deltog, förutom medaljörerna deltog Polen som fjärde lag.
1933  Tjeckoslovakien Prag  USA  Kanada  Tjeckoslovakien Första gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM.
1934  Italien Milano  Kanada  USA  Tyskland  
1935  Schweiz Davos  Kanada  Schweiz  Storbritannien  
1936 Flag of German Reich (1935–1945).svg Tyskland Garmisch-Partenkirchen (OS)  Storbritannien  Kanada  USA Första gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM.
1937  Storbritannien London  Kanada  Storbritannien  Schweiz  
1938  Tjeckoslovakien Prag  Kanada  Storbritannien  Tjeckoslovakien Första gången Sverige spelade med Tre Kronor som symbol på tröjorna, gula kronor på blå tröja.
1939  Schweiz Zürich, Basel  Kanada  USA  Schweiz  
1947  Tjeckoslovakien Prag  Tjeckoslovakien  Sverige  Österrike Första gången mästerskapet avgjordes i ren serieform där alla mötte alla. Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte.
1948  Schweiz Sankt Moritz (OS)  Kanada  Tjeckoslovakien  Schweiz På grund av en dispyt anlände två lag från USA till turneringen vilket till slut ledde till att USA blev fyra i VM men diskvalificerade i OS.
1949  Sverige Stockholm  Tjeckoslovakien  Kanada  USA Första gången som ishockey-VM spelades i Sverige. Största segern i A-VM efter Kanadas seger mot Danmark med 47-0.
1950  Storbritannien London  Kanada  USA  Schweiz  
1951  Frankrike Paris  Kanada  Sverige  Schweiz  
1952  Norge Oslo (OS)  Kanada  USA  Sverige  
1953  Schweiz Zürich, Basel  Sverige  Västtyskland  Schweiz Sveriges första guld. Endast fyra lag deltog i turneringen. Kanada och USA var inte välkomna till Schweiz efter en skandalmatch i Basel 1952.
1954  Sverige Stockholm  Sovjetunionen  Kanada  Sverige Sovjetunionens första guld. (Det var även Sovjetunionens första deltagande.)
1955  Västtyskland Krefeld, Dortmund, Köln  Kanada  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  
1956  Italien Cortina d'Ampezzo (OS)  Sovjetunionen  USA  Kanada  
1957  Sovjetunionen Moskva  Sverige  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien Kanada och USA med flera bojkottade mästerskapen.
1958  Norge Oslo  Kanada  Sovjetunionen  Sverige  
1959  Tjeckoslovakien Prag, Bratislava  Kanada  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  
1960  USA Squaw Valley (OS)  USA  Kanada  Sovjetunionen USA:s andra guld.
1961  Schweiz Genève, Lausanne  Kanada  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen  
1962  USA Colorado Springs, Denver  Sverige  Kanada  USA Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte.
1963  Sverige Stockholm  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien  
1964  Österrike Innsbruck (OS)  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien  
1965  Finland Tammerfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige  
1966  Jugoslavien Ljubljana  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1967  Österrike Wien  Sovjetunionen  Sverige  Kanada  
1968  Frankrike Grenoble (OS)  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1969  Sverige Stockholm  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien  
1970  Sverige Stockholm  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien Sverige blev först att arrangera VM två år i rad. Kanada deltog inte.
1971  Schweiz Bern, Genève  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige Kanada deltog inte.
1972  Tjeckoslovakien Prag  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen  Sverige Kanada deltog inte.
1973  Sovjetunionen Moskva  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien Kanada deltog inte.
1974  Finland Helsingfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige Kanada deltog inte.
1975  Västtyskland München, Düsseldorf  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige Kanada deltog inte.
1976  Polen Katowice  Tjeckoslovakien  Sovjetunionen  Sverige Kanada deltog inte.
1977  Österrike Wien  Tjeckoslovakien  Sverige  Sovjetunionen  
1978  Tjeckoslovakien Prag  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1979  Sovjetunionen Moskva  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Sverige  
1981  Sverige Stockholm, Göteborg  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien  
1982  Finland Helsingfors  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1983  Västtyskland Dortmund, Düsseldorf, München  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien  Kanada  
1985  Tjeckoslovakien Prag  Tjeckoslovakien  Kanada  Sovjetunionen  
1986  Sovjetunionen Moskva  Sovjetunionen  Sverige  Kanada  
1987  Österrike Wien  Sverige  Sovjetunionen  Tjeckoslovakien Sveriges första guld sedan 1962.
1989  Sverige Stockholm, Södertälje  Sovjetunionen  Kanada  Tjeckoslovakien  
1990  Schweiz Bern, Fribourg  Sovjetunionen  Sverige  Tjeckoslovakien Sovjetunionens sista guld.
1991  Finland Helsingfors, Åbo, Tammerfors  Sverige  Kanada  Sovjetunionen Sovjetunionens sista medalj.
1992  Tjeckoslovakien Prag, Bratislava  Sverige  Finland  Tjeckoslovakien Tjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj.
1993  Tyskland München, Dortmund  Ryssland  Sverige  Tjeckien Rysslands och Tjeckiens första medalj.
1994  Italien Bolzano, Milano, Canazei  Kanada  Finland  Sverige Kanadas första guld sedan 1961.
1995  Sverige Stockholm, Gävle  Finland  Sverige  Kanada Finlands första guld.
1996  Österrike Wien  Tjeckien  Kanada  USA Tjeckiens första guld och USA:s första medalj på 34 år.
1997  Finland Åbo, Tammerfors, Helsingfors  Kanada  Sverige  Tjeckien  
1998  Schweiz Zürich, Basel  Sverige  Finland  Tjeckien  
1999  Norge Oslo, Hamar, Lillehammer  Tjeckien  Finland  Sverige  
2000  Ryssland St Petersburg  Tjeckien  Slovakien  Finland Slovakiens första medalj.
2001  Tyskland Nürnberg, Köln, Hannover  Tjeckien  Finland  Sverige  
2002  Sverige Göteborg, Karlstad, Jönköping  Slovakien  Ryssland  Sverige Slovakiens första guld.
2003  Finland Åbo, Tammerfors, Helsingfors  Kanada  Sverige  Slovakien  
2004  Tjeckien Prag, Ostrava  Kanada  Sverige  USA  
2005  Österrike Innsbruck, Wien  Tjeckien  Kanada  Ryssland  
2006  Lettland Riga  Sverige  Tjeckien  Finland Sverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2007  Ryssland Moskva  Kanada  Finland  Ryssland
2008  Kanada Québec, Halifax  Ryssland  Kanada  Finland Första gången herrarnas separata VM spelades i Kanada.
2009  Schweiz Zürich, Bern  Ryssland  Kanada  Sverige
2010  Tyskland Köln, Mannheim  Tjeckien  Ryssland  Sverige
2011  Slovakien Bratislava, Košice  Finland  Sverige  Tjeckien
2012  Finland
 Sverige
Helsingfors, Stockholm  Ryssland  Slovakien  Tjeckien Andra gången (första gången var 1930) som ett VM arrangerades av mer än ett land.
2013  Sverige
 Finland
Stockholm, Helsingfors  Sverige  Schweiz  USA Schweiz andra silvermedalj (och första på 78 år); man vann under turneringen matcher mot fyra av de fem högst placerade lagen i VM:s medaljliga.[1]

Sveriges första guld på hemmaplan någonsin. Första guldet till en värdnation sedan 1986.

2014  Vitryssland Minsk  Ryssland  Finland  Sverige
2015  Tjeckien Prag, Ostrava ? ? ? ? ? ?
2016  Ryssland Moskva, Sankt Petersburg ? ? ? ? ? ?
2017  Tyskland
 Frankrike
Köln, Paris ? ? ? ? ? ?
2018  Danmark Köpenhamn, Herning ? ? ? ? ? ?
1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.

Medaljligan[redigera | redigera wikitext]

Enligt dekret från det internationella ishockeyförbundet ska Sovjetunionens, Västtysklands och Tjeckoslovakiens medaljer efter dessa staters upplösning räknas till Ryssland, Tyskland respektive Tjeckien. Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.

# Nation Guld Silver Brons Totalt
1  Ryssland
 Sovjetunionen
 
5
22
27
2
7
9
2
5
7
9
34
43
2  Kanada 24 13 9 46
3  Tjeckien
 Tjeckoslovakien
 
6
6
12
1
12
13
5
16
21
12
34
46
4  Sverige 9 19 17 45
5  USA 2 9 6 17
6  Finland 2 7 3 12
7  Storbritannien 1 2 2 5
8  Slovakien 1 2 1 4
9  Schweiz 0 2 8 10
10  Tyskland
 Västtyskland
 
0
0
0
1
1
2
2
0
2
3
1
4
11  Österrike 0 0 2 2

Medaljligan för värdnationer[redigera | redigera wikitext]

# Nation Guld Silver Brons Totalt
1  Tjeckoslovakien 3 1 4 8
2  Sovjetunionen 3 1 0 4
3  Sverige 1 5 2 8
4  USA 1 1 1 3
5  Schweiz 0 1 4 5
6  Tyskland 0 1 0 1
7  Storbritannien 0 1 0 1
 Kanada 0 1 0 1
9  Ryssland 0 0 1 1

Individuell spelarstatistik[redigera | redigera wikitext]

Spelare med flest VM-deltaganden[redigera | redigera wikitext]

Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.

# Spelare Nation Antal VM Mellan år
1 Mathias Seger  Schweiz 16 1998–2014
2 Petteri Nummelin  Finland 15 1995–2010
3 Sven Tumba  Sverige 14 1952–1966
Jiří Holík  Tjeckoslovakien 1964–1977
5 Lasse Oksanen  Finland 13 1964–1977
Vladislav Tretjak  Sovjetunionen 1970–1983
Udo Kiessling  Västtyskland 1973–1991 + BVM 1974–1975
Dieter Hegen  Västtyskland 1982–1998

[2]

Spelare med flest VM-matcher[redigera | redigera wikitext]

I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.

# Spelare Nation Antal
matcher
1 Jiří Holík  Tjeckoslovakien 123
2 Lasse Oksanen  Finland 117
Vladislav Tretjak  Sovjetunionen
Dieter Hegen  Västtyskland
Vjatjeslav Fetisov  Sovjetunionen
6 Oldřich Macháč  Tjeckoslovakien 113
7 Boris Michajlov  Sovjetunionen 105
Valerij Charlamov  Sovjetunionen
9 Petteri Nummelin  Finland 104
10 Udo Kiessling  Västtyskland 103
11 Vladimir Petrov  Sovjetunionen 102
Vladimír Martinec  Tjeckoslovakien
Frantisek Pospisíl  Tjeckoslovakien
14 Alexander Maltsev  Sovjetunionen 101
Sergei Makarov  Sovjetunionen
Valerij Vasiljev  Sovjetunionen

[2]

Spelare med flest gjorda VM-poäng[redigera | redigera wikitext]

I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en assist ger ett poäng var.

# Spelare Nation Antal
poäng
1 Boris Michajlov  Sovjetunionen 169
2 Valerij Charlamov  Sovjetunionen 159
Alexander Maltsev  Sovjetunionen
4 Vladimir Petrov  Sovjetunionen 154
5 Sven Tumba  Sverige 127
6 Sergei Makarov  Sovjetunionen 118
7 Vladimír Martinec  Tjeckoslovakien 110
8 Vanjamin Alexandrov  Sovjetunionen 104
Jiří Holík  Tjeckoslovakien
10 Anatolij Firsov  Sovjetunionen 101

[2]

VM-placeringar[redigera | redigera wikitext]

1920-1939[redigera | redigera wikitext]

Tjugoen skilda länder deltog i VM-turneringarna under perioden från det första VM:et i 1920, som blev spelat som en del av OS 1920 i Antwerpen, till VM 1939 i Schweiz – det sista VM-turnering innan andra världskriget.

Land 1920 1924 1928 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939
Kanada Kanada 1 1 1 1 1 1 2 1 1 2 1 1 1
USA USA 2 2 2 2 1 2 3 8 2
Schweiz  Schweiz 5 8 3 3 5 4 2 IR 3 6 3
Tjeckien Tjeckoslovakien 3 5 IR 6 5 3 5 4 4 6 3 4
Tyskland Tyskland IR 2 3 5 3 9 5 4 4 5
Storbritannien Storbritannien 3 4 10 8 8 3 1 2 2 8
Sverige Sverige 4 4 2 6 5 6 10 5 -
Österrike Österrike IR 4 3 4 7 6 7 7 12 -
Polen Polen IR 5 4 4 7 10 IR 8 9 6
Ungern Ungern IR 6 7 7 6 12 8 5 7 7
Frankrike Frankrike 6 6 IR 6 9 11 7 IR -
Japan Japan 6 IR -
Kungariket Italien Italien 10 11 9 7 IR 9
Belgien Belgien 7 7 IR 10 12 11 14 IR 12
Lettland Lettland 10 13 IR 10 10
Rumänien Rumänien 10 9 10 11 11 13 -
Litauen Litauen 11 -
Norge Norge 9 14 -
Nederländerna Nederländerna 15 11
Kungariket Jugoslavien Jugoslavien 13
Finland Finland 14
IR: Utslaget i den inledande omgången utan efterföljande placeringsmatcher.

1947-1967[redigera | redigera wikitext]

Tjugofem skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1947-1967.

           Land            1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
Sovjetunionen Sovjetunionen 1 2 1 2 2 2 3 3 1 1 1 1 1
Kanada Kanada 1 2 1 1 1 2 1 3 1 1 2 1 2 4 4 4 3 3
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien 1 2 1 4 4 4 3 5 3 4 3 4 2 3 3 2 2 4
Sverige Sverige 2 5 4 5 2 3 1 3 5 4 1 3 5 5 4 1 2 2 3 4 2
USA USA 5 4 3 2 6 2 4 2 5 4 1 6 3 7 5 6 6 5
Östtyskland Östtyskland 5 9 5 6 5 5 7
Finland Finland 7 7 7 6 9 4 6 6 7 7 4 5 6 7 7 6
Tyskland Västtyskland 8 2 5 6 6 7 6 8 6 8 7 11 9 8
Polen Polen 6 7 6 7 8 6 8 11 13 12 9 9 8 9
Schweiz  Schweiz 4 3 5 3 3 5 3 7 8 9 12 11 7 10 8 10 14 15
Norge Norge 8 6 4 9 8 7 8 9 5 9 10 8 12 11
Italien Italien 9 8 12 5 10 7 10 12 15 16 17 13
           Land            1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
Jugoslavien Jugoslavien 13 13 17 13 14 15 11 12
Japan Japan 8 8 9 11 17
Österrike Österrike 3 8 6 12 11 7 11 10 7 15 14 10 16 13 13 13 14
Rumänien Rumänien 7 13 15 11 12 10 10
Storbritannien Storbritannien 6 4 5 10 6 10 8 15 14 16 -
Ungern Ungern 14 17 16 12 15 16
Frankrike Frankrike 9 9 15 9 16 11 14 17 20
Nederländerna Nederländerna 8 10 13 8 12 18 12 21 21
Danmark Danmark 10 14 18 18 18
Bulgarien Bulgarien 19 19
Belgien Belgien 8 9 7 11 14 14 20 22 -
Australien Australien 9 13 -
Sydafrika Sydafrika 19 19 -

1968-1992[redigera | redigera wikitext]

Trettio skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1968-1992 - från Ishockey vid olympiska vinterspelen 1968 i Grenoble till de nya östeuropeiska länderna gjorde intåg vid Vm i ishockey. Kanada bojkottade VM-turneringarna 1970-1976 i protest mot den så kallade amatörproblematiken, kanadabråket, vilken medförde att de bästa kanadensiska spelarna inte kunde ställa upp i VM.

           Land            1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1981 1982 1983 1985 1986 1987 1989 1990 1991
Sovjetunionen Sovjetunionen 1 1 1 1 2 1 1 1 2 3 1 1 1 1 1 3 1 2 1 1 3
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien 2 3 3 2 1 3 2 2 1 1 2 2 3 2 2 1 5 3 3 3 6
Sverige Sverige 4 2 2 3 3 2 3 3 3 2 4 3 2 4 4 6 2 1 4 2 1
Kanada Kanada 3 4 4 3 4 4 3 3 2 3 4 2 4 2
Finland Finland 6 5 4 4 4 4 4 4 5 5 7 5 6 5 7 5 4 5 5 6 5
USA USA 5 6 7 6 8 8 7 6 4 6 6 7 5 8 9 4 6 7 6 5 4
Tyskland Västtyskland (a) 7 10 8 5 5 6 9 8 6 7 5 6 7 6 5 7 7 6 7 7 8
Östtyskland Östtyskland 8 7 5 9 9 7 6 7 8 9 8 10 12 9 6 8 11 13 13 13 -
Polen Polen 8 6 8 7 5 5 5 7 10 9 8 10 11 10 9 8 9 8 14 12
Schweiz  Schweiz 16 12 7 6 13 15 9 12 13 11 13 11 14 14 10 9 8 12 9 7
Norge Norge 11 11 9 10 13 15 13 15 11 12 14 12 14 12 12 15 17 10 9 8 10
Italien Italien 14 16 14 15 14 16 13 15 18 15 20 9 7 8 11 10 14 10 10 9
Jugoslavien Jugoslavien 9 9 10 11 12 9 8 10 13 15 16 19 15 18 16 18 15 20 18 17 14
Japan Japan 10 15 11 12 11 12 10 12 10 11 10 14 16 17 13 13 16 17 15 15 16
Österrike Österrike 13 13 15 13 14 11 14 17 17 17 18 15 17 10 11 12 14 11 14 11 13
Rumänien Rumänien 12 12 13 15 10 10 12 11 9 8 12 11 13 13 15 20 20 19 26 20 19
Land 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1981 1982 1983 1985 1986 1987 1989 1990 1991
Nederländerna Nederländerna 18 20 20 20 16 11 14 14 16 17 9 8 16 17 14 13 15 17 16 15
Ungern Ungern 17 18 17 18 17 18 18 18 14 13 17 19 21 18 16 22 21 20 23 22
Frankrike Frankrike 14 17 16 20 19 19 19 21 22 21 21 20 21 17 12 12 11 12 11
Danmark Danmark 20 19 21 19 21 20 20 19 19 16 20 19 20 21 21 18 16 18 17
Bulgarien Bulgarien 19 14 19 17 18 17 16 16 20 21 22 22 22 22 22 19 23 21 22 20
Kina Kina 16 19 20 20 18 18 15 19 19 18 16 19 19 18
Storbritannien Storbritannien 18 22 21 24 23 24 27 26 21
Belgien Belgien 21 22 21 23 24 24 25 24 25
Australien Australien 21 26 26 25 24 27 -
Nordkorea Nordkorea 22 23 24 23 23 22 22 21 23
Sydkorea Sydkorea 25 24 25 26 23 25 24
Spanien Spanien 22 23 24 23 23 24 24 28 28 -
Nya Zeeland Nya Zeeland 27 29 -
Hongkong Hongkong 28 -
(a) I 1991: Tyskland.

1992-2014[redigera | redigera wikitext]

I begynnelsen av 1990-talet blev kretsen av deltagande länder kraftigt utvidgat, bland annat på grund av Sovjetunionens, Jugoslaviens och Tjeckoslovakiens upplösning samt sportens intåg i de östliga medelhavsländerna. 1993 debuterade Estland, Vitryssland, Ukraina, Kazakstan, Slovenien och Kroatien, samtidig med att Lettland och Litauen deltog for första gången sidan 1939 respektive 1938. Slutligen deltog Slovakien for förste gången i VM 1994 – redan åtta år senare var de världsmästare.

Nedanstående tabell över uppnådda placeringar är sorterad efter placeringen vid senaste VM.

Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Ryssland Ryssland[3] 5 1 5 5 4 4 5 5 11 6 2 6 10 3 5 3 1 1 2 4 1 6 1
Finland Finland 2 7 2 1 5 5 2 2 3 2 4 5 6 7 3 2 3 5 6 1 4 4 2
Sverige Sverige 1 2 3 2 6 2 1 3 7 3 3 2 2 4 1 4 4 3 3 2 6 1 3
Tjeckien Tjeckien[4] 3 3 7 4 1 3 3 1 1 1 5 4 5 1 2 7 5 6 1 3 3 7 4
Kanada Kanada 8 4 1 3 2 1 6 4 4 5 6 1 1 2 4 1 2 2 7 5 5 5 5
USA USA 7 6 4 6 3 6 12 6 5 4 7 13 3 6 7 5 6 4 13 8 7 3 6
Vitryssland Vitryssland [5] 22 21 15 13 8 9 9 14 17 14 18 10 6 11 9 8 10 14 14 14 7
Frankrike Frankrike 11 10 10 8 11 10 13 15 15 20 19 18 16 20 20 18 14 12 14 12 9 13 8
Slovakien Slovakien 21 13 10 9 7 7 2 7 1 3 4 5 8 6 13 10 12 10 2 8 9
Schweiz Schweiz 4 12 13 12 14 15 4 8 6 9 10 8 8 8 9 8 7 9 5 9 11 2 10
Lettland Lettland 21 14 14 13 7 9 11 8 13 11 9 7 9 10 13 11 7 11 13 10 11 11
Norge Norge 10 11 11 10 9 12 21 12 10 15 22 20 20 17 11 14 8 11 9 6 8 10 12
Danmark Danmark 16 16 17 17 18 20 20 17 21 22 18 11 12 14 13 10 12 13 8 11 13 12 13
Tyskland Tyskland 6 5 9 9 8 11 11 20 17 8 8 7 9 15 17 9 10 15 4 7 12 9 14
Italien Italien 9 8 6 7 7 8 10 13 12 12 15 23 19 18 14 12 16 18 15 18 15 18 15
Kazakstan Kazakstan 23 24 22 21 14 15 19 18 21 21 17 13 12 15 21 20 17 16 17 16 17 16
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Slovenien Slovenien 24 25 27 23 22 18 21 23 17 13 15 17 13 16 17 15 19 18 16 17 16 17
Österrike Österrike 13 9 8 11 12 16 14 10 13 11 12 10 11 16 18 15 17 14 17 15 18 15 18
Japan Japan 15 17 16 18 20 24 16 16 16 16 16 16 15 24 22 22 21 21 21 28[6] 20 20 19
Ukraina Ukraina 22 23 23 22 21 17 14 14 10 9 12 14 11 12 16 19 20 19 21 22 23 20
Ungern Ungern 24 25 26 26 24 26 25 24 25 23 20 21 24 21 23 19 18 16 20 19 19 19 21
Sydkorea Sydkorea 26 29 30 33 33 30 31 30 29 30 27 29 27 34 31 30 28 29 25 22 23 21 22
Polen Polen 12 14 15 15 17 17 23 23 20 18 14 19 21 19 21 20 22 23 22 23 24 24 23
Kroatien Kroatien [5] 31 30 28 29 29 29 27 24 26 27 32 29 27 29 25 26 28 31 31 29 24
Litauen Litauen [5] [7] 31 29 28 27 27 28 28 30 28 29 26 19 26 24 24 26 25 27 27 25
Storbritannien Storbritannien 21 13 12 19 16 18 22 18 19 19 23 25 25 25 26 24 23 22 23 20 21 22 26
Nederländerna Nederländerna 14 15 18 16 19 19 24 25 24 24 24 24 22 22 25 25 26 25 24 24 25 25 26
Rumänien Rumänien 18 18 19 20 26 25 26 26 30 29 25 26 26 27 29 27 29 28 31 29 26 26 27
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Estland Estland [5] 28 24 25 23 19 22 22 27 29 22 23 23 24 23 27 31 29 27 29 28 29
Island Island 40 38 38 38 39 41 39 41 36 37 35 34 34 32 31 30
Serbien Serbien[8] 20 28 30 32 30 32 34 32 31 31 32 35 35 33 30 27 33 33 33 31
Australien Australien 23 27 33 36 36 34 34 34 36 33 36 36 33 31 33 31 30 27 32 30 28 32 32
Belgien Belgien 25 28 32 34 32 36 36 35 35 37 31 30 28 36 34 32 31 32 33 35 35 30 33
Israel Israel 30 31 34 35 35 33 35 33 34 32 34 37 38 30 28 34 36 38 39 40 39 35 34
Spanien Spanien 27 30 29 32 31 31 32 32 31 31 33 33 35 38 37 33 34 33 30 26 30 34 35
Mexiko Mexiko 40 40 42 40 43 41 38 37 35 37 37 37 38 37 36
Nya Zeeland Nya Zeeland 39 [9] 38 38 37 39 39 43 41 37 37 39 40 39 41 36 32 34 36 37
Kina Kina 19 19 20 25 27 27 28 28 26 25 28 32 30 28 30 28 32 34 38 36 36 38 38
Sydafrika Sydafrika 28 32 35 37 37 37 36 37 36 37 38 40 42 40 43 42 40 45 41 40 41 39
Turkiet Turkiet 32 [5] [7] [9] 39 39 38 42 39 43 42 40 42 39 44 42 40 42 41 39 40
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Bulgarien Bulgarien 17 20 27 29 34 35 33 31 33 35 35 34 36 35 32 38 38 36 35 38 37 40 41
Nordkorea Nordkorea 22 26 41 35 34 33 36 41 39 41 42 42 42
Luxemburg Luxemburg 31 41 40 42 39 43 45 42 43 43 45 43 43 43 43
Hongkong Hongkong - - 44
Förenade Arabemiraten Förenade Arabemiraten 47 46 45
Georgien Georgien 48 46
Irland Irland 44 44 44 41 40 45 41 39 44 44 -
Grekland Grekland 29 [5] 38 [9] 40 39 45 44 43 44 45 45 -
Mongoliet Mongoliet 44 46 47 46 47 -
Bosnien och Hercegovina Bosnien-Herc. 47 -
Armenien Armenien 45 45 43 48 -

TV[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har turneringen visats på Sveriges Televisions kanaler, 1989–2011 visades turneringen på Modern Times Groups kanaler TV 3, TV 6, Viasat Sport och Viasat Hockey. Sedan 2012 sänds turneringen på TV4, TV4 Sport och TV12.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. (engelska) Se även IIHF:s världsranking. (engelska)
  2. ^ [a b c] IIHF:s rekordbok
  3. ^ I 1992: Sovjetunionen. Därefter övertog Ryssland Sovjetunionens plats i A-gruppen.
  4. ^ I 1992-93: Tjeckoslovakien. Därefter övertog Tjeckien Tjeckoslovakiens plats i A-gruppen.
  5. ^ [a b c d e f] Utslaget vid kvalifikationen till C-VM 1993.
  6. ^ Japan deltog inte i Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2011 på grund af katastrofsituationen i landet efter Jordbävningen vid Tohoku. IIHF betraktade avbudet som en force majeure-situation och placerade Japan på sistapladsen i division I.
  7. ^ [a b] Utslaget vid kvalifikationen till C2-VM 1994.
  8. ^ Till 2002: Jugoslavien. I 2003-2006: Serbien och Montenegro. Därefter övertog Serbien lagets plats i VM-hierarkien.
  9. ^ [a b c] Utslaget vid Kvalifikationen till D-VM 1996.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]