Malmbanan

Malmbanan
Ett IORE-draget malmtåg vid Torneträsk.
Allmänt
Plats	Sverige Norge
Sträcka	Luleå– Narvik
Anslutande järnvägslinjer	Ofotbanen Svappavaarabanan Inlandsbanan Haparandabanan Stambanan genom övre Norrland
Organisation
Invigd	14 juli 1903
Ägare	Svenska staten
Banoperatör	Trafikverket
Trafikoperatör	SJ, MTAB, Green Cargo
Biljettoperatör	SJ
Tekniska fakta
Längd	473 kilometer
Antal spår	enkelspår med mötesspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	30 ton
Största tillåtna vikt per meter	12 ton/m
Största lutning	10 - 15 ‰
Minsta kurvradie	300 meter
ATC	Ja
Fjärrblockering	System H
Hastighet	135 km/h
Elektrifierad	hela sträckan sedan 1915
Tekniska fakta hämtade från [2]
Linjekarta km 473 Narvik Straumsnes Langstrand Rombak Katterat Søsterbekk Bjørnfjell ▲Norge ▼Sverige 433 Riksgränsen 430 Katterjåkk 426 Vassijaure585 m  Vassijauretunneln 165 m 423 Låktatjåkka 415 Kopparåsen675 m  Tornehamnstunneln 586 m Tornehamn 406 Björkliden915 m  Nuoljatunneln 1 430 m Abiskojåkka 399 Abisko turiststation 397 Abisko Östra545 m 388 Stordalen774 m 375 Kaisepakte547 m 365 Stenbacken853 m 355 Torneträsk768 m 345 Bergfors760 m 336 Rensjön512 m 325 Rautas802 m 315 Krokvik904 m 309 Pahtajoki◄ Råtsi 2012- 307 Luossajärvi◄ Råtsi 2012- Kiruna lokbangård 305 Kiruna malmbangård Sjöbangården (Kiirunavaara, LKAB) 304 Kiruna Tuolluvaara  1958- Västra industriområdet Kirunavaara  2013- Råtsi◄Kiruna/Narvik 2012- Råtsi►Svappavaara 290 Kalixfors544 m 283 Gäddmyr537 m 276 Sjisjka 272 Lappberg683 m 265 Kaitum 262 Fjällåsen539 m 249 Harrå766 m 237 Håmojåkk539 m 227 Linaälv5 50? m 214 Sikträsk545 m Inlandsbanan Gällivare-Koskullskulle►Malmberget 204 Gällivare540? Koijuvaara-Aitik2010 193 Koijuvaara 191 Harrträsk531 m 184 Ripats602 m 173 Nuortikon519 m 166 Kilvo1097 m 156 Nattavaara553 m 144 Koskivaara566 m 134 Polcirkeln770 m Nuorttagievlle 123 Murjek609 m 114 Tolikberget900 m 107 Näsberg500 m 95 Lakaträsk589 m 85 Gullträsk550 m 75 Sandträsk773 m 67 Gransjö650 m 54 Ljuså271 m 44 Holmfors769 m 42 Haparandabanan 40 Buddbyn862 m ►Malmspåret Boden godsbangård 36 Boden C Stambanan genom övre Norrland ►Malmspåret 31 Sävastklinten2000 m 2012- 28 Sävast505 m 19 Norra Sunderbyn650 m 14 Sunderby sjukhus560 m 9 Gammelstad600 m Gammelstadkombiterminal Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg KarlsvikMalmbanans Vänner 5 Notviken575 m 0 Luleå C växlingsbangården Svartön SSAB Luleå malmhamn Teckenförklaring Källor

Karta över Malmbanans sträckning

Malmbanan är en cirka 500 kilometer lång järnvägslinje som går från Narvik i norr till Luleå i söder och är världens nordligaste elektrifierade järnväg. Den del som går i Norge mellan Riksgränsen och Narvik heter officiellt inte Malmbanan utan Ofotbanen. Gruvbolaget LKAB transporterar sin järnmalm från gruvorna i Kiruna och Malmberget till hamnarna i Narvik och Luleå för export längs banan. Järnvägen tillåter en tågvikt på upp till 8 600 ton samt 30 tons axeltryck. Båda siffrorna är högre än någon annan järnväg i Skandinavien. På sträckan mellan Kiruna och Narvik körs 15,9 milj. ton gods per år (mer än alla andra banor i Norge tillsammans och 25 % av godsmängden i Sverige). Banan har max 10 ‰ uppförslutning i västlig riktning och max 15 ‰ i östlig riktning (endast väster om Kiruna).

Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har valts till Sveriges vackraste järnvägssträcka.

Historik

Sträckan mellan Gällivare och Luleå invigdes 1888, och den sista delen mellan Kiruna och Narvik öppnades för trafik 15 november 1902. Den invigdes 14 juli 1903 av Oscar II (kungen ville inte resa dit under den mörka vintern).

Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen var den första längre järnväg i Sverige som elektrifierades, vilket skedde redan 1915. Den sträckan kallas även Riksgränsbanan. Elektrifieringen blev klar ända till Narvik 1923.

Malmbanan hade en avgörande betydelse under andra världskriget, eftersom Nazityskland var beroende av svensk järnmalm, och ockuperade Norge. Se vidare svensk järnmalm under andra världskriget.

Före 1984 fanns ingen genomgående väg mellan Kiruna och Narvik, endast järnväg. Biltrafiken åkte då på biltåg över gränsen och det förekom kuriösa spårfordon som spårambulans.^{[källa behövs]} Det behövdes många hållplatser när ingen väg fanns, och de finns kvar ännu idag.

Framtid

Flera projekt pågår för fullt utmed Malmbanan:

• Förlängning av mötesstationer. Godstrafiken körs uteslutande med 750 meter långa godståg men avsaknaden av tillräckligt många mötesspår som kan ta emot så långa tåg gör att förseningar sker rätt så ofta. Därför håller trafikverket på med förlängning av ett flertal mötesstationer.
• Ombyggnation av Abisko Östra station. Trafikverket bygger om bangården för att klara 750 meter långa malmtåg med 30 tons största tillåtna axellast där bland annat en ny mellanplattform ingår. Utöver detta stängs befintliga plankorsningar och ersätts med en vägport vid stationshuset för bil-, gång- och cykeltrafik.
• Notviken bangårdsombyggnad. En ny mötesstation med resandeutbyte anläggs i Notviken, ca 1 km från Luleå tekniska universitet. Blev klart i oktober 2010.
• Godsspår har byggts till Aitikgruvan, Järnvägen Koijuvaara-Aitik, klart i slutet av 2010.
• Förlängning av mötesstationerna i Rensjön, Kaisepakte och Kopparåsen. Mötesstationen i Kopparåsen beräknas vara klar år 2011, och i Rensjön planeras för genomförande år 2016-2021. Mötesstationen i Kaisepakte är för närvarande ej tidsplanerad då den inte finns med i nationella transportplanen.
• Anläggande av mötesstation vid Sunderby sjukhus. Kapacitetsutnyttjandet är högt och därför byggs stationen om så att två persontåg ska kunna mötas. Blev klart våren 2011.
• Förlängning av mötesspåret i Gammelstad (förstudie).
• Ny sträcka förbi Kiruna. En ny sträcka har byggts förbi Kiruna, eftersom malmbrytningen orsakar svåra sättningar i marken. Den nya sträckan är cirka 15 km lång och går väster om Kirunavaara. Det blev klart 2012.

På längre sikt, men ännu inte beslutat planeras:

• Det finns förslag på att förlänga Svappavaarabanan 140 km till gruvan vid Kaunisvaara i Pajala kommun.
• Enligt vissa bedömningar kan framtida transportvolymer kräva dubbelspår mellan Kiruna och Narvik.

Lok

För att klara av de mycket tunga malmtransporterna fick man först införskaffa Sveriges starkaste ånglok och sedan mycket starka ellok, varav det mest kända är det tredelade koppelstångsloket Dm+Dm3+Dm, numera betecknat Dm3. Då dessa trotjänare idag är runt fyrtio år gamla, så har nya tvådelade malmtågslok, IORE, tagits fram i Tyskland åt LKAB:s transportbolag MTAB, och dessa lok ska successivt efterträda Dm3. Även en variant på det vanliga Rc-loket har använts på Malmbanan. Varianten, som hade högre dragkraft och i övrigt var anpassad till Malmbanan fick littera Rm, byggdes i sex exemplar och kördes tre och tre, men lösningen blev inte långvarig. Man behövde färre lok och Rc-loken kunde användas på andra håll. Malmbanan är populär bland järnvägs- och lokfantaster, och de mäktiga Dm3-loken, som länge var den starkaste permanent sammansatta dragenheten i världen, lockar fotografer från hela världen. De nya IORE-loken är starkare (effekten är 10 800 kW för ett par).

Loktyper

Lokomotiv

	Namn	Tjänstgöring	Effekt	Antal
	SJ litt Ma/Mb (ånga)	1902-?		34
	SJ litt R (ånga)	1908-?	18 ton dragkraft	8
	SJ O	1914-?
	NSB El 3	1925-67	2x 2,134 kW	10
	NSB El 4	1925-63	2x 2,088 kW	5
	SJ Dm3	1953-	7,200 kW 95 ton dragkraft	19
	NSB El 12	1954-92	2x 2,398 kW	8
	NSB El 15	1967-2004	2x 5,400 kW	6
	SJ Rm	1977-85	3x 3,600 kW	6
	IORE	2000-	2x 5,400 kW 2x70 ton dragkraft	18 (+8 beställda)

Järnvägen har även passagerartrafik samt vanliga godståg med varor till och från Norge, de dras av vanliga lok som RC

Galleri

• 

  Abisko Östra, station längs Malmbanan

• 

  Dm3 närmar sig Kiruna med tomt malmtåg

• 

  Krokvik station

• 

  Malmvagn

• 

  Polcirkeln

• 

  Malmlok (IORE)

Vidare läsning

• Barck, Åke (1996). 104 år på Malmbanan: en historisk sammanfattning. Kiruna: Mediafolket. Libris 7797805. ISBN 91-972651-0-1 
• Bergman, Erik (1996). "De som gjorde det"- byggde Malmbanan. Skellefteå: Artemis. Libris 7766725. ISBN 91-87763-30-3 
• Didring, Ernst (1914). Malm: skildringar nordanfrån. 1, Männen som gjorde det. Stockholm: Bonnier. Libris 37575. http://runeberg.org/edmalm/1/ 
• Engström, Curt W.; Bergsten, Jan (2007). Järnvägsminnen. 4. [Minnen från Malmbanan]. TNF bok ; 48. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 10414778. ISBN 978-91-85305-42-1 
• Johansson, Jan-Erik (1997). Rallarkockan Svarta Björn: legend och verklighet : Rallarkyrkogården. Kiruna: Rallarfesten. Libris 7452439. ISBN 91-630-6073-6 
• Karlsson, Mikael (1993). Riksgränsen - Narvik: en sammanställning av de dramatiska händelserna utmed malmbanan krigsvåren 1940. [Stockholm]. Libris 10005122 
• Lindqvist, Karl; Lundgren, Lars; Windoff, Bo-Göran (2010). Livet längs Linjen: minnen och människoöden längs Malmbanan 1930-1970. [Umeå]: Linjen förlaget. Libris 11901515. ISBN 978-91-633-6483-9 
• Malmbanan: Sveriges vackraste järnvägssträcka : en resa i tiden. Stockholm: Banverket. 2007. Libris 10896907 
• Malmbanan 100 år. Norrbotten, 0546-3467 ; 1988. Luleå: Norrbottens hembygdsförb.. 1988. Libris 7748077. ISBN 91-85336-56-4 
• Malmborg, Boo von (1927). Bidrag till Luleå-Ofotenbanans historia. Gävle. Libris 376894 
• Tobiasson, Tore; Karlsson, Roger; Jönsson, Martin (1990). Längs malmbanan. Libris 2888103 
• Tornehamn: ett minne från Malmbanans byggnadstid. Stockholm: SJ. 1981. Libris 898582 
• Årbok: fra Ofotbanens historie 1998. Narvik: Ofoten museum. 1998. Libris 9392295. ISBN 82-91340-05-6 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Malmbanan
  Bilder & media
• Trafikverket - Malmbanan
• Aktuella tidtabeller, se tabell nr 30