Köpenhamns S-tåg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
S-tog Köpenhamns S-tog
4th generation S-train at Copenhagen Central Station.jpg
Allmänt
Plats Köpenhamn, Danmark Danmark
Antal linjer 7
Antal hållplatser 84
Turtäthet 10 min
Anslutande järnvägslinjer Köpenhamns metro Köpenhamns Re-tåg
Antal passagerare 357 000/dag
Organisation
Invigd 1934
Banoperatör Banedanmark
Trafikoperatör DSB
Tekniska fakta
Banlängd 170  kilometer
Spårvidd 1,435 mm millimeter
Hastighet max 120 km/h
Elektrifierad ja
Matning Luftledning

Köpenhamns S-tåg (danska: S-tog) är ett lokalt tågsystem i Köpenhamn som tillsammans med Köpenhamns Re-tåg, Köpenhamns metro och dieseldrivna lokaltåg trafikerar storstadsområdet medelst spårdrift. I kontrast till Re-tågen som sköter den yttergående trafiken används S-tog främst för Köpenhamns stadsområde och förorter och utgör ryggraden i Köpenhamns kollektivtrafik. Av de 84 stationerna ligger 66 inom Köpenhamns stad (tätort) och 32 inom det centrala området (zon 1 + 2) motsvarande Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner. Det genomsnittliga avståndet mellan stationerna är 2,0 km, och varierar från 350 meter till 5-6 km. På S-tågen görs 357 000 resor per dag.[1]

Skalenlig S-tågskarta. Med "Köpenhamns stad" avses här tätorten, inklusive flera kommuner.

Sammanlagd banlängd är 170 km elektrifierade dubbelspår. Bansystemet, som kallas S-banen, är helt separerat från både alla andra typer av tåg samt från gatutrafik. I innerstadsområdet (City, "brokvarteren" och Frederiksberg) ligger banorna aldrig i gatuplanet, men det finns endast tre egentliga tunnlar - den 1,8 km långa Boulevardtunnelen, vilken stundom benämns som røret, samt en sträcka på omkring 350 meter längre söderut på samma bandel. Dessa tunnlar är åtskilda av en kort bit av bana i öppet tråg vid Vesterport station. Den tredje på 300 meter ligger vid Svanemøllen lite längre norrut. Istället för tunnlar går huvuddelen av spåren i de centrala delarna av staden istället i öppna tråg eller som högbana. Längre ut från centrum ligger banorna delvis i markplanet, men stationerna ligger antingen en trappa ner eller upp.

Huvuddelen av bansystemet härstammar från äldre lokala järnvägar som rustats upp och elektrifierats, men det finns numera ganska många undantag från detta. Främst den i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet helt nybyggda Køgebugtbanen. De övriga bannätet håller numera hög standard på alla sträckor (maximal hastighet på delar av nätet ligger på över 100 km/h).

Tågen betjänar en stor del av Köpenhamns kollektivtrafikområde, (tidigare kallat HT-området och under några år HUR-området). Vilket efter de danska regionernas införande och kommunsammanslagningarna 2007 motsvarar Region Hovedstaden (förutom Bornholm) samt f.d. Roskilde amt.

Sedan oktober 2002 har tunnelbanan Köpenhamns metro blivit ett komplement till S-tågen, och bland annat har före detta S-tågsträckan Vanløse - Frederiksberg byggts om till tunnelbana. Annan kollektivtrafik inom lokaltrafikområdet, liksom Metron, vilka ingår i det gemensamma biljettsystemet är bussar, de s.k. havnebusserne (hamnbussarna, som ej skall förväxlas med sommarens guidade rundturer i hamnen), lantliga lokalbanor (ej inom innerstaden) samt Re-tågen, dit även Öresundstågen räknas (på danska sidan). Fjärrtåg inom Danmark samt till Tyskland, Nederländerna, och Sverige ingår inte i det för lokaltrafikområdet gemensamma biljettsystemet.

"S:et" i S-tåg[redigera | redigera wikitext]

"S:et" betyder station, ett stort "S" sattes upp i god tid före invigningen 1934 för att markera de kommande stationerna. När så tidningen Politiken utlyste en tävling om tågens namn vann förslaget "S-tog". De första sträckorna invigdes 1934 (Klampenborg - Vanløse var allra först).

Bansystem[redigera | redigera wikitext]

Tågen går på ett eget bansystem, vilket är avskilt från annan spårtrafik (dieseldrivna tåg för underhåll och reparationer kan dock kopplas in). Däremot är de enskilda S-tåglinjerna inte avskiljda från varandra, där dessa sammanfaller. Sex banor går radiellt in/ut från city till/från Klampenborg, Hillerød, Farum, Frederikssund, Høje-Tåstrup och Køge. Dessutom finns det en gemensam, mycket tättrafikerad, sträcka genom City (år 2012 trettio tåg per timme i varje riktning), där spåren delvis går i tunnlar. Utöver detta finns den 2007 utbyggda Ringbanen. Den norra delen av Ringbanen utgör en del av den först invigda S-banan från 1934. Den mellersta delen mellan bytesstationerna Flintholms station och Danshøj station är ett nybygge som till stor del går där en tidigare godsbana har funnits. Längst i syd är Ringbanen den nyaste delen av hela S-tågssystemet.

En del av S-banan går parallellt med Re-tågen, som bara stannar på de större stationerna på sträckor där också S-Tog kör. Öresundstågen räknas på danska sidan som Re-tåg. (och har 1:a och 2:a klass samt toaletter, vilket S-tågen saknar) Re-tågen har en egen symbol, en grön kvadrat med de vita bokstäverna "Re") Men S-tågen har tätare mellan sina stationer särskilt inom det område där båda tågtyperna förekommer. S-tågen har i snitt 1,85 km mellan sina stationer (kortaste avstånd c:a 400 m Huvudbangården - Vesterport) Re-tågen har avsevärt större avstånd, uppemot 15 km mellan Valby och Høje-Tåstrup (varvid sju S-tågsstationer hoppas över). Efter Høje Tåstrup station, där S-tågen slutar, stannar Re-pendeltågen på alla stationer vilket Re-regionaltågen dock inte gör.

Förutom på banan mot Høje-Tåstrup är det endast på den kortaste banan, till Klampenborg, som denna "parallelltrafik" finns. I övrigt kör Re-tågen istället bland annat till Kastrups flygplats, till Roskilde, Køge via Roskilde samt till Helsingör. Re-tåg kör på andra spår och har andra perronger än S-tågen.

De områden av centrala Köpenhamn som har stora avstånd till S-tågsstationer, har börjat täckas upp av Metron, en tunnelbana som går i tunnlar i centrum.

För närvarande (2011) täcker varken Re-tåg, S-tåg eller Metron alla "hål".

Ungefärligt avstånd till närmaste S-tåg- eller Metrostation från några välbesökta anläggningar:

  • Parken (fotbollsarenan) - 1,5 km (S: Østerport)
  • Rigshospitalet - 1,5 km (S: Østerport/Nørreport)
  • Zoo - 1,2 km (S: Valby)
  • Operahuset - 1,7 km (M: Christianshavn)
  • Eksperimentarium - 1,3 km (S: Svanemøllen)
  • Brøndby Stadion - 2,5 km (S: Glostrup), ligger dock ej centralt.

När Cityringen etappvis öppnar 2015-2018 kommer dock en stor förbättring inträffa. Passagerarna får klara sig med buss tills dess.

Tekniska detaljer[redigera | redigera wikitext]

S-tågen har ett eget elsystem med 1650 V likström. Strömmen tillförs via luftdragna kablar, alltså kontaktledning, i motsats till de flesta tunnelbanor. Systemet har likheter med en tunnelbana (eget spårsystem, egna fordon, ingen sammanblandning, inom tätbebyggt område, delvis tunnel i innerstaden, golv i höjd med perronger, anpassning för stående passagerare), men räknas som järnvägstrafik och körs av DSB, den danska motsvarigheten till SJ, och spåren ägs av Banedanmark som äger stambanorna. [2] Den tunnelbaneliknande signaltekniken och det faktum att inga fjärrtåg finns, gör att man kan få en turtäthet som mer liknar en tunnelbana än en järnväg. Genom centrum (på Boulevardbanen) går 30 tåg per timme och riktning som mest.

Linjenät[redigera | redigera wikitext]

Efter en omläggning av linjenätet januari 2009 så består linjenätet av följande linjer

  1. linje A Solrød strand/Hundige-Farum
  2. linje B Høje Taastrup - Holte
  3. linje C Frederikssund/Ballerup - Klampenborg
  4. linje E Køge - Hillerød
  5. linje F Ny Ellebjerg - Hellerup
  6. linje H Frederikssund - Østerport/Farum
  7. (linje Bx Høje Taastrup - Østerport)

Linje A, B och E har 10-minuterstrafik Linje C har 10-minuterstrafik Ballerup - Klampenborg och 20-minuterstrafik från Frederikssund Linje F har 5-minuterstrafik linje H har 20-minuterstrafik Linje Bx kör endast ett fåtal turer under rusningstrafik Linje E hoppar över ett 10 tal stationer, där annan linje finns. Innanför Ringbanen, Linje F, hoppas inga stationer över. Dock går linje H endast till Østerport. Detta innebar att den gemensamma sträckan för fem av ovanstående linjer ger en mycket hög turtäthet på sträckan Dybbølsbro - Østerport (5 tåg på 10 min) och nästan lika hög Østerport - Svanemøllen. (4 tåg på 10 min). Även Linje F (Ringbanen) får med 5 minuter mellan tågen anses ha hög turtäthet.

Det finns tre bytesmöjligheter till metron, nämligen vid Vanløse station, den stora bytesstationen Flintholm station, där tre S-tågslinjer och metron möts, samt Nørreport station. Byte till Re-tåg kan ske vid den stora Høje Tåstrup station, Valby, Klampenborg, Hovedbanegården, Nørreport, Østerport, Hellerup. Vid de fyra sistnämnda stationerna kan man även byta till Öresundståg. På Klampenborg station kan man endast byta till en intern dansk Re-Linje (Nivå-Kastrup), så att besöka nöjesparken Bakken från Sverige kräver minst ett tågbyte.

Byte till IC-tåg, IC-Lyn (expresståg) samt till de internationella fjärr- och nattågen (mot Sverige, Tyskland och Holland) sker vid Hovedbanegården eller för tågen mot kontinenten vid även vid Høje Tåstrup station.

Linjer[redigera | redigera wikitext]

Linje Järnväg Sträcka
A Køge Bugt-banen
Hareskovbanen
(Solrød strand -) Hundige - Ny Ellebjerg - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Ryparken - Farum
B Vestbanen
Nordbanen
Høje-Tåstrup - Danshøj - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Hellerup - Jægersborg (med byte till Nærumbanen)- Lyngby - Holte
Bx Vestbanen
Hareskovbanen (express S-tåg)
Høje-Tåstrup - Danshøj - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport
C Frederikssundbanen
Kystbanen
(Frederikssund -) Ballerup - Flintholm - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Hellerup - Klampenborg
E Køge Bugt-banen
Nordbanen (express S-tåg)
Køge - Hundige - Ny Ellebjerg - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Hellerup - Lyngby - Holte - Hillerød
F Ringbanen Hellerup - Nørrebro - Flintholm - Danshøj - Ny Ellebjerg
H Frederikssundbanen (express S-tåg) Frederikssund - Ballerup - Flintholm - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Ryparken - Buddinge - Farum

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Ett S-tåg av tredje generationen på Danshøjs station.
S-tåg på Valby station

Framtida utbyggnader diskuteras men ingen utbyggnad av S-tågen är trolig. För närvarande (2009) bygger man istället ut metron med en cirkellinje kallad Cityringen. Det finns dock en plan på en helt ny spårväg, som skall gå längre ut än dagens Ringbanen och förbinda utkanterna av Köpenhamnsområdet med varandra (dansk artikel Ring 3 Letbane). Ett beslut om att bygga den fattades av regeringen i juli 2011[3] Det finns inte någon järnväg eller utrymme för det där, och troligen inte så högt passagerarunderlag (på grund av mindre folktäthet där), så spårväg i gatuspår blir lämpligare och mycket billigare.

Biljettsystem[redigera | redigera wikitext]

Biljettsystemet är gemensamt med övrig lokaltrafik i Köpenhamn, bussar, A-bussar (vilka kör "kontinuerligt" utan tidtabell), hamnbussarna, metron, Re-tåg/Öresundståg samt lokaltåg.

Kollektivtrafikområdet för Köpenhamn inklusive förstäder (HT-området) omfattar nordöstra Själland (från Gilleleje i norr till Lille Linde i syd och Hvalsø i väst, samt hela Amager. Detta område är i sin tur indelat i närmare 100 zoner.[4] För enkelbiljett måste vuxen köpa biljett för minst två zoner. Köper man nio zoner gäller detta för hur många zoner som helst. Nio zoner är således högsta pris inom kollektivtrafikområdet (hösten 2012 var zonpriset 12 DKK, innebärande att resor inom kollektivtrafikområdet kostar från 24 till 108 DKK [5]. För resor mellan Köpenhamns kollektivtrafikområde och utanför gäller inte detta system överhuvudtaget, t.ex. finns en särskild tariff (indelad i helt andra zoner) för resor till och från Skåne. (Enda undantaget utgör lokaltågen från Köge söderut till Faxe Ladeplads eller Rødvig, som delvis ligger utanför kollektivtrafikområdet. Där finns ett samarbetsavtal som gör kollektivtrafikens biljetter giltiga mot tillägg) Vidare gäller att resorna måste påbörjas (dvs sista byte) senast 1 timme (2-4 zoner), 1½ timme (5-6 zoner) eller 2 timmar (7 zoner eller fler) efter biljettens tidsstämpel. Detta innebär också att man kan resa tur och retur på samma biljett så länge sista påstigning sker inom stipulerad tid. [6]

Biljetter köps i automater eller biljettlucka eller biljettkontor (om sådant finns på stationen). Före stationen Bispjebergs öppnande (1989) var samtliga stationer i centrala Köpenhamn manuellt betjänade. Sedan dess har allt fler stationer stängt sina biljettluckor.

Stationerna av öppen typ (inga spärrar eller grindar) - biljettkontroll sker av kontrollanter.

Vagnpark[redigera | redigera wikitext]

Dagens tåg (2009) är av typ SA (dansk artikel, "fjärde generationen") som är 83,7 m långt och är uppdelat i 8 vagnar med leder mellan. Man kan gå genom hela tåget. Max effekt är 3900 kW och max hastighet 120 km/h. Antal fasta sittplatser är 312 och med fällbara säten 340.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första S-tågslinjen öppnades 3 april 1934, Frederiksberg-Vanløse-Hellerup-Klampenborg, i dag är Vanløse-Hellerup en del av nuvarande Ringbanan. Detta var den första elektrifierade järnvägen i Danmark. Fram till 80-talet var S-tågen de enda elektriska tågen i Danmark. Utbyggnaden har gått tämligen sakta - men ändå säkert fram. De flesta banor fanns som dieseldrivna enkelspår innan de byggdes om för elektrifierad dubbelspårstrafik till S-tåg. Ombyggnaderna innebar elektrifiering och nya eller ombyggda stationer. (Bandelen Ballerup - Frederikssund fick dock inte dubbelspår förrän långt efter banan öppnats). Køgebugtbanan är dock tillsammans med Ringbanans nya del helt nybyggda banor. Även om gamla godsspår fanns i vid dagens Ringbana, var dessa spår och banvallar oanvändbara för modern passagerartrafik. Gamla klinkersspår har också byts ut efter hand på de flesta andra håll.

I internationella sammanhang är detta[förtydliga] inte en ovanlig utveckling. Till exempel har Londons Underground till exempel sitt ursprung i Metropolitan railway, som transporterade passagerare från norra Middlesex och Watford till City. Och i Stockholm öppnades den äldsta delen av dagens gröna tunnelbanelinje ursprungligen som en spårvagnstunnel under Götgatan på Södermalm.

  1. 1934: Frederiksberg-Vanløse-Hellerup-Klampenborg, København H-Hellerup og København H-Valby öppnas i tre etapper.
  2. 1936: Hellerup-Lyngby-Holte öppnas
  3. 1941: Valby-Vanløse öppnas (mitt under den tyska ockupationen)
  4. 1949: Vanløse-Ballerup öppnas
  5. 1953: Valby-Glostrup öppnas
  6. 1963: Glostrup-Taastrup öppnas
  7. 1968: Holte-Hillerød öppnas
  8. 1972: København H-Vallensbæk öppnas
  9. 1976: Vallensbæk-Hundige öppnas
  10. 1977: Svanemøllen-Farum öppnas
  11. 1979: Hundige-Solrød Strand öppnas
  12. 1983: Solrød Strand-Køge öppnas
  13. 1986: Taastrup-Høje Taastrup öppnas (Høje Taastrup är ett storbygge där ALLA tåg stannar)
  14. 1989: Ballerup-Frederikssund öppnas
  15. 1993: Bispjeberg station öppnas (mellan Ryparken och Nørrebro på nuv. Ringbanan)
  16. 1998: Frederiksberg-Solbjerg stängs (för ombyggnad till metro).
  17. 2000: Solbjerg-Vanløse stängs (för ombyggnad till metro).
  18. 2001: Ryparken-Grøndal stängs tillf., Grøndal-Vanløse stängs, Flintholm börjar byggas
  19. 2002: Ryparken-C.F. Richs Vej (N. delen av bliv. Ringbanan öppnar igen)
  20. 2004: C.F. Richs Vej ersätts med jättebygget Flintholm , där 2 linjer och metron möts
  21. 2004: Flintholm-Danshøj-Gl. Køge Landevej (både den första och den sista är fullt fungerande stationer)
  22. 2005/06: Ny Ellebjerg ersätter Gl. Køge Landevej (Ringbanan) och Ellebjerg (Kögebuktbanan)

Den senaste utbyggnaden blev således klar 2006 då Ringbanens sista del Danshøj - Ny Elleberg färdigställdes i och med öppnandet av bytesstationen Ny Ellebjerg. Linje F förtjänar extra kommentarer: Dels var delen (Klampenborg -) Hellerup - Vanløse (-Frederiksberg) den första sträcka som öppnades. Södra delen har bytt riktning[förtydliga] och den gamla delen Vanløse - Frederiksberg är nu en del av metron. Det är dessutom den enda linje som inte passerar Hovedbanegården, och det är troligen den sista nya banan med S-tåg på länge.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Østtællingen 2007 (Östräkningen 2007)
  2. ^ Källa om spänningsnätet för S-tog http://www.bane.dk/visArtikel.asp?artikelID=572
  3. ^ Aftale om Ring 3 letbanen
  4. ^ http://www.dsb.dk/global/pdf/zonekort/dsb%20zoner%20neutralt%2012.pdf
  5. ^ http://www.dsb.dk/find-og-kob/indland/priser-og-zoner/priser-og-zoner-i-hovedstadsomradet/zoner-i-kroner-2012/
  6. ^ http://www.dsb.dk/om-billetter-og-kort/indland/billetter/standardbilletter/standardbillet-hovedstadsomraadet/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]