Bil

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Uppslagsordet ”Automobil” leder hit. För tidningen, se Automobil (tidning).
För andra betydelser, se Bil (olika betydelser).
Volkswagen Typ 1, en av världens genom tiderna mest tillverkade bilmodeller.
Benz Patent Motorwagen 1885, som är en tysk bil.
Antal bilar per tusen invånare i olika länder (2009):
  601+
  501-600
  301-500
  151-300
  101-150
  61-100
  41-60
  21-40
  11-20
  0-10
Sidokrockkudde.
Avgaser.

En bil är ett motorfordon som är försett med åtminstone tre hjul, och som inte kan anses vara en motorcykel eller en moped. Bilar delas in i personbilar (vilket ordet "bil" vanligtvis syftar på), lastbilar och bussar. Från början användes benämningen automobil, från grekiskans αὐτός, autós, "själv" och latinets móbilis, "rörlig". Förkortningen "bil" skapades i den danska tidningen Politiken, 1902.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bilens historia
Cugnots "Fardier a vapeur" från år 1769.
Daimlers ombyggda hästdroska från år 1886.
Tillverkning av Lotusbilar.

Bilens ursprung går att spåra i de självgående vagnar drivna med ångmotorer som konstruerades först av fransmannen Nicolas-Joseph Cugnot. Denne utvecklade en självgående artillerivagn kallad "Fardier à vapeur" år 1772. År 1801 konstruerades den första vagnen för persontrafik av engelsmannen Richard Trevithick. Under 1800-talets första hälft konstruerades sedan ett antal liknande vagnar både i Frankrike, England och Sverige.

Den första eldrivna vagnen byggdes 1832-1839 av den skotske affärsmannen Robert Anderson. Den första vagnen med förbränningsmotor byggdes av fransk-belgaren Étienne Lenoir år 1862. Den första med bensinmotor kom år 1870 och var konstruerad av tysk-österrikaren Siegfried Marcus men så långt var det ganska experimentellt. Senare byggde även Siegfried Marcus tillsammans med Heinrich Walch den allra första bilen med både förbränningsmotor och egen styranordning. Denna kom att kallas "den första bilen" (1874) och kom att bli den modell Carl Benz senare baserade sin konstruktion på.

Det var först år 1886 som två praktiskt användbara bilar byggdes. Oberoende av varandra konstruerade de två tyska ingenjörerna Carl Benz och Gottlieb Daimler varsin bensindriven bil. Daimlers var baserad på en hästdroska där han monterat en motor mitt i vagnen och en styranordning vid framsätet som gick genom golvet ned till framaxeln.

I Sverige inköptes den första militära bilen till Kungl Jämtlands fältjägarregemente 1911.[1]

De första bilarna var dock alldeles för dyra och underhållskrävande för att bilen skulle slå igenom som fortskaffningsmedel. Amerikanen Henry Ford gjorde, i och med den masstillverkning på löpande band som 1913 inleddes av T-Forden, bilen till var mans egendom.

Andra mycket betydelsefulla bilmodeller är:

Biltyper[redigera | redigera wikitext]

Juridiskt delas bilar i Sverige in i personbilar, bussar och lastbilar. Några fordonstyper som starkt påminner om bilar är mopedbilar, som enligt lagen är mopeder, och EPA-traktorer, som enligt lagen är traktorer.

Personbilar kan delas in i olika kategorier efter sin karossform. De vanligaste formerna är:

Några typer av bilar för speciell yrkesverksamhet är polisbilar, brandbilar, ambulanser, bärgningsbilar och taxibilar.

Lastprofil[redigera | redigera wikitext]

Ett fordon i Sverige tillåts inneha en höjd på 4,5 m[2], längd på 25,25 m[2] och en bredd på 3,2 m.[2] Maximala mått för att kallas personbil är en höjd på 1,47 m, längd 4,96 m och en bredd på 1,78 m. Samt en vändradie6,4 m.[2]

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Successivt har kraven skärpts när det gäller utsläpp eller så inte av miljö- och hälsofarliga avgaser (emissioner). Moderna bilar är därför försedda med avgasrening.

För bensindrivna motorer består avgaserna huvudsakligen av:

Genom att utnyttja katalysatorer (av trevägs-typ) i avgassystemet, samt reglera bränsleblandningen i motorn så att förbränningen blir optimal (lambda=1) kan halterna av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider reduceras avsevärt. Införandet av denna teknik har, jämte övergång till blyfri bensin, inneburit ett stort utvecklingssteg ur miljösynpunkt. De kvarstående problemen är huvudsakligen utsläpp av koldioxid, vid utnyttjande av fossila bränslen och biobränslen, men även kallstartegenskaper (den tid som behövs innan katalysatorn uppnått driftstemperatur och därmed renar avgaserna) samt utsläpp av partiklar och ozon.

Genom att utnyttja biobränslen kan nettotillskottet av koldioxid till atmosfären teoretiskt sett bli reducerat. Huruvida biobränslen verkligen ger en minskning av växthusgaser är dock omstritt. Till exempel innebär omvandling av tidigare ej uppodlad mark för att odla biobränslen stora utsläpp av växthusgaser under lång tid. Det är även stor skillnad mellan olika typer av biobränslen.

Dieselmotorer har bättre verkningsgrad jämfört med otto-motorer (särskilt vid låg last) vilket gör att bränsleförbrukningen, och därmed koldioxidutsläppen, är lägre - typiskt 20 procent lägre jämfört med motsvarande bensinmotor. Även utsläpp av kolväten och kolmonoxid blir låga, men de mest svårbemästrade komponenterna i avgaserna är:

  • Kväveoxider (NOX)
  • Partiklar

Med katalysatorer, förfinad bränsleinsprutning (med högt tryck) och avancerade styrsystem för sekvensstyrning av bränsleinsprutningen kan emissionerna reduceras. Partikelfilter används för att komma ned till acceptabla nivåer av partikelutsläpp.

Fordonsgasen har under 2012 ersatt bensin och diesel, vilket motsvarar en minskning av utsläpp med ca 260 000 ton mindre koldioxid. Dessutom minskar utsläpp av kväveoxider och partiklar. I slutet av 2012 fanns det drygt 44 000 gasfordon i Sverige. Av dessa var drygt 1800 bussar, drygt 600 tunga lastbilar och resten personbilar och skåpbilar. Jämfört med slutet av 2011 har antalet gasfordon ökat med drygt 14 procent.

Motorer som drivs med vätgas släpper enbart ut vattenånga. Mängden miljöfarliga utsläpp beror då istället på hur vätgasen produceras. För närvarande återstår en del problem att lösa för att tekniken skall bli praktiskt användbar och ekonomisk, inte minst när det gäller produktion och distribution av vätgas.

Definition av bil enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner[redigera | redigera wikitext]

  • Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.faltjagarna.se/noframes/kamrat/dokument/pdf/armensforstabil.pdf
  2. ^ [a b c d] archileaks.se - GRUNDVÄRDEN 2 Motorfordon, VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05
  3. ^ https://lagen.nu/2001:559

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]