Lekplats

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En lekplats i Rostock.
Vattenlek i Frankfurt am Main.
Anders Franzéns park i Stockholm.

Lekplats, även lekpark, är ett område avsett för barn att leka på och är oftast beläget utomhus. På moderna lekplatser bruker det finnas exempelvis sandlåda, gungställning, klätterställning, rutschbana, gungbräda, gungleksaker, karusell och lekstuga.

Lekplatser kan vara belägna på olika ställen, till exempel i parker, förskolegårdar och skolgårdar. De kan också finnas i anslutning till större affärer för att användas av kundernas barn medan föräldrarna handlar. EU införde 1998 ett program (EN1176 och EN1177) bestående av standarder om säkerheten på lekplatser, som en säkerhetsåtgärd.

Lekplatser i världen[redigera | redigera wikitext]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Redan under tidigt 1800-tal krävde läkaren och arkitekturteoretikern Bernhard Christoph Faust (1755-1842) att lekplatser för barn borde inrättas. Idag föreskriver bygglagstiftningen i de flesta tyska förbundsländer inrättandet av lekplatser. Exempelvis kräver bygglagstiftningen i Bayern att i anslutning till nybyggda bostadshus med över tre lägenheter skall en "tillräcklig stor" lekplats anordnas om det inte redan finns en lekplats i närheten. Offentliga och kommunala lekplatser kontrolleras minst en gång årligen beträffande säkerheten.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sveriges första offentliga lekplats för barn anlades 1899 i Vasaparken i Stockholm.[1] Den moderna Parkleken ("lek i parken"), med kommunalt anställd personal, introducerades i Stockholm av stadsträdgårdsmästaren Osvald Almqvist. Första Parkleken provades 1936 i Observatorielunden och i Björns trädgård med stor framgång och redan två år senare fanns Parkleken i ytterligare 14 parker i Stockholm. Under Almqvists och särskilt Holger Bloms och Erik Glemmes tid tillkom allt fler bemannade lekplatser, alltså lek under uppsikt av skolad personal, som inte skulle bevaka barnen utan stimulera dem. Ordet lekplats förekommer i Sverige från 1950-talet.[2] I Stockholms parker och i andra parker i Sverige anlades även plaskdammar avsedda för barnens vattenlek och bad.

Bland moderna lekplatser i Sverige märks Anders Franzéns park i Stockholm och Mulle Meckparken i Solna. Båda är utformade av konstnären och scenografen Tor Svae och har rönt stor uppmärksamhet för sina realistiska och inspirerande miljöer i barnvänligt miniformat.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 22 april 2015.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Populär historia”. 20 december 2011. http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-leken-blev-allvar-om-svensk-idrotts-historia/. Läst 4 september 2011. 
  2. ^ Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal, [Tredje upplagan, första tryckningen], red. Lillemor Swedenborg, Svenska språknämnden, Norstedts Ordbok, Stockholm 2001 ISBN91-7227-283-X, s. 148

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]