Bayern
| Den wittelsbachska och bayerska delstatsflaggan | |
|---|---|
.svg) .svg) |
|
| Snabbfakta | |
| Huvudstad: | München |
| Yta: | 70 549 km² (1:a) |
| Folkmängd: | 12 492 658 (31 december 2006) |
| Folktäthet: | 164 invånare/km² |
| Hymn: | Gott mit dir du Land der Bayern! |
| Offentliga skulder relativt: | 2 732 €/invånare (2002) |
| Offentliga skulder totalt: | 33,8 miljarder € (2002) |
| ISO 3166-2: | DE-BY |
| Webbplats: | www.bayern.de |
| Politik | |
| Ministerpresident: | Horst Seehofer (CSU) (sedan 2008) |
| Styrande parti: | CSU och FDP |
| Mandatfördelning i Lantdagen (187 ledamöter): |
CSU 92 SPD 39 Fria väljare 21 GRÜNE 19 FDP 16 |
| Senaste val till Lantdagen: | 28 september 2008 |
| Nästa val: | 2013 |
| Representation i förbundsrepubliken | |
| Röster i Förbundsrådet (Bundesrat): |
6 |
| Karta | |
 |
|
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland. Huvudstad är München. Bayern har cirka 12,4 miljoner invånare (2006). Bayern är Tysklands största förbundsland till ytan och den näst folkrikaste efter Nordrhein-Westfalen. Bayern gränsar till Baden-Württemberg, Hessen, Thüringen och Sachsen. Bayern gränsar i söder till Österrike och Schweiz och i öster till Tjeckien.
Bayern delas traditionellt in i tre landsdelar: Franken, Schwaben och Altbayern.
Innehåll |
[redigera] Historia
Skrivregeln med y i Bayern går tillbaka till en förordning från 20 oktober 1825 av kung Ludvig I och ersatte det ursprungliga skrivsättet Baiern. Denna förordning och föreskriften att skriva med grekiskans y (ypsilon) var i sammanhang med valet av hans son Otto till kung av Grekland. Under kejsar Augustus tid blev området Altbayern söder om Donau, som befolkades av kelter, en del av Romerska provinsen Raetien. Efter det romerska rikets sammanbrott bildade kelter, germaner från norr och kvarvarande romare bairarnas stamm (Bajuwarer).
Sedan år 555 kan man belägga existensen av ett bayerskt stamhertigdöme under agilofingerna, som under merovingerna blev del av det frankiska härskarskapet. Karl den Stores seger över den bayerske hertigen Tassilo III markerar slutet för det äldre stamhertigdömet. Karolingernas nedgång möjliggjorde ett återupplevande av de bayerska hertigarnas självständighet under det så kallade yngre stamhertigdömet. Efter slutet av karolingernas härskarperiod kom det på nytt till ett starkare styre hos de enskilda områdena. Detta stöddes av hoten utifrån av Ungernkrigen från omkring år 862. Markgreven Luitpold av Bayern led ett nederlag mot ungrarna i slaget i Pressburg i juli 907, men det blev samtidigt starten för det yngre bayerska stamhertigdömet genom hans son Arnulf I tillträdde som hertig av Bayern.
Efter segern i slaget på Lechfeld följer en andra våg av bayerska besättningar österut med områden i dagens Niederösterreich, Istrien och Krain. Striden med ottoerna för dock tillbaka till ett starkt beroende av det tyska kungadömet. År 976 blir sydöstra Bayern skilt då det blir en del av det nyskapade Hertigdömet Kärnten. Samtidigt regerade huset Babenberg allt mer självständigt i Marcha Orientalis (Ostarrichi) gentemot den bayerska hertigen. Från år 1070 förstärktes åter de bayerska hertigarnas makt under welferna. Striden mellan stauferna och welferna tog slutligen slut år 1180, efter staufern Fredrik I Barbarossas seger över welfen Henrik Lejonet, då Steiermark och markgrevskapet Istrien förlorades och slutet kom för det yngre stamhertigdömet.
[redigera] Bayern under Wittelsbach
Från år 1180 till 1918 regerades Bayern som territorialhertigdöme av huset Wittelsbach. Bayern genomlevde från år 1255 till 1503 en period av ett flertal delningar i mindre enskilda hertigdömen. Under en kort tid av återförenande nådde Bayern under Ludvig IV en ny höjdpunkt av makt då denne som förste Wittelsbachare blev upphöjd till kejsare år 1328. I husfördraget i Pavia år 1329 delades Ludvig IV:s besittningar i en pfalzisk linje med Rheinpfalz och den senare så kallade Oberpfalz och i en gammalbayersk (Altbayerisch). De av Ludvig I nyvunna områdena Brandenburg, Tyrolen, de nederländska provinserna Holland, Seeland och Friesland och Hennegau kom dock att förloras under hans efterföljare. Tyrolen hamnade år 1363 hos habsburgarna, Brandenburg år 1373 hos luxemburgarna. Den gyllene bullan år 1356 gjorde att den gammalbayerska linjen i Pfalz kurfurstestatus gick förlorad. År 1429 delades hertigdömet Bayern-Straubing in i linjerna München, Ingolstadt och Landshut efter utdöendet av linjen Straubing-Holland. 1447 hamnade Bayern-Ingolstadt hos Bayern-Landshut som i sin tur vanns av Bayern-München i landshutska tronföljdskriget år 1503–1505. Primogeniturgesetz, en lag från 1506 som fastställde den förstföddes rätt till tronen, gjorde slut på landsdelningarna, och enade Bayern under hertig Albrekt IV.
Efter hans död i mars 1508 regerades landet av hans söner Ludvig X och Vilhelm IV. Båda var ivriga motståndare till reformationen och gjorde, och sedan påven Clemens VII 1524 erkänt furstarnas överhöghet över biskopsdömmena gjordes Bayern till en högborg för motreformationen.
[redigera] Kurfurstendömet Bayern
Maximilian I av Bayern blev den katolska ligans ledare under trettioåriga kriget. Genom hans politik steg Bayern till höjden av sin makt. 1623 överfördes kurfurstevärdigheten från Pfalz till Bayern. 1620 besegrerade trupper ur den katolska ligan under ledning av den bayerska fältherren Johann Tserclaes Tilly protestanterna i slaget vid Vita berget utanför Prag. Tilly lät i anslutning till detta ockupera Pfalz. Maximilan I fick som tack status som kurfurste och det av honom 1628 ockuperade Oberpfalz som krigsskadestånd. I Westfaliska freden 1648 tillerkändes Bayern, efter förnyande av den pfalziska kurfurstevärdigheten, en särskild åttonde kurfurstevärdighet. Maximilians son och efterträdare, Ferdinand Maria gynnade kyrkan i kurfurstendömdet, och dennes son Maximilian II Emanuel blev ståthållare över Spanska Nederländerna.
Det absolutistiska Bayern under Maximilian II och hans son Karl Albrekts ledning och storpolitik kom under det spanska och det österrikiska tronföljdskriget att tillfälligt ockuperas. 1777 förenades Kurpfalz med Bayern sedan huset Wittelsbachs bayerska linje dött ut.
[redigera] Kungariket Bayern
Under Napoleontiden stod Bayern till en början på Frankrikes sida och kunde genom sekularisering och mediatisering inteckna stor landvinningar, Salzburg och Tyrolen hamnade tillfälligt hos Bayern. I freden i Pressburg i december 1805 upphöjde Napoleon Bayern till kungadöme med start från och med den 1 januari 1806. Kurfurst Maximilian IV Joseph blev så istället kung Maximilian I Josef. Efter att i rätt tid växlat sida till Napoleons motståndare kunde Bayern som segrarmakt behålla en stor del av landvinningarna vid Wienkongressen 1814–1815. Förlusten av Tyrolen och de östra delarna av Pfalz gjorde att Bayern som skadestånd istället fick frankiska områden.
Ludvig I utvecklade München till en konst- och universitetsstad. I samband med marsoroligheterna 1848 var han tvungen att abdikera delvis på grund av en affär med dansösen Lola Montez. Hans son, Maximilian II, var sedan kung mellan 1848 och 1864. Maximilians son, Ludvig II, gick genom byggandet av Neuschwanstein och andra slott in i historien som sagokung (Märchenkönig). I det tyska enhetskriget 1866 led Bayern vid Österrikes sida nederlag mot Preussen. 1871 blev Bayern en del av det nygrundande tyska kejsardömet, men behöll så kallade reservaträttigheter (Reservatrechte) det vill säga eget post-, järnvägs- och arméväsen.
[redigera] Fristaten Bayern
1918 föll den wittelbachska monarkin samman inom ramen för novemberoroligheterna i Tyskland och den siste kungen, Ludvig III av huset Wittelsbach avsattes. 8 november 1918 utropades Bayern som fristat – Freistaat Bayern. Socialistiska grupper kunde under en kort tid installera en rådsrepublik – Bayerska rådsrepubliken. Under Weimarrepubliken blev Bayern i november 1923 skådeplats för ett kuppförsök lett av Hitler. 1933–1945 var Bayern som förvaltningsenhet i stora drag betydelselös, då nazisterna istället delade in riket i Gaue. Under andra världskriget förstördes i stor omfattning bayerska städer som Würzburg, München och Nürnberg. Efter amerikanska truppers ockupation blev Bayern 1949 en av delstaterna i Förbundsrepubliken Tyskland efter att ha avträtt Rheinpfalz, som istället blev en del av förbundslandet Rheinland-Pfalz. Bayern upplevde ett ekonomiskt uppsving och går från en agrarstat till en modern industristat. Ockupationsmakterna förde fördrivna från de tyska områden som avträddes till Tjeckoslovakien, Polen och Sovjetunionen till Bayern då delstaten hade en relativt låg befolkningstäthet. Huvudsakligen kom kvalificerade arbetare från Schlesien och Sudetlandet. Mellan krigsslutet och 1949 växte Bayerns befolkning därför med cirka en fjärdedel.
[redigera] Statsvapen och flagga
Det bayerska statsvapnet består av sex heraldiska komponenter:
- Det gyllene lejonet, ursprungligen sammankopplat med det wittelsbachska Pfalz am Rhein står idag för Oberpfalz
- "fränkische Rechen"s för de tre frankiska områdena
- den blå pantern för Altbayern
- de tre svarta lejonen för Schwaben
- Det vitblå vapnet i mitten står för hela staten Bayern
- Kronan står för folkets suveränitet efter borttagandet av kungakronan.
Bayern har två statsflaggor med likvärdig status: den i rutat mönster, "Rautenflagge", och den med ett övre vit fält och ett nedre blått, "Streifenflagge". De bayerska färgerna tas idag anspråk av delstaten Bayern men kommer ursprungligen från Huset Wittelsbach och kommer från Huset Wittelsbachs vapensköld.
 |
 |
|
|
| Det stora statsvapnet | Det lilla statsvapnet | Statsflagga ("Rautenflagge") | Statsflagga ("Streifenflagge") |
[redigera] Politik
CSU har styrt Bayern oavbrutet sedan 1962.
[redigera] Ministerpresidenter
- 1946-1954: Hans Ehard (CSU)
- 1954-1957: Wilhelm Hoegner (SPD)
- 1957-1960: Hanns Seidel (CSU)
- 1960-1962: Hans Ehard (CSU)
- 1962-1978: Alfons Goppel (CSU)
- 1978-1988: Franz Josef Strauß (CSU)
- 1988-1993: Max Streibl (CSU)
- 1993-2007: Edmund Stoiber (CSU)
- 2007-2008: Günther Beckstein (CSU)
- sedan 2008: Horst Seehofer (CSU)
[redigera] Regioner
Historiskt betydelsefulla regioner i Bayern.
[redigera] Regeringsområden
| Regeringsområde | Huvudstad | Invånare |
| Oberbayern | München | 4.232.962 |
| Niederbayern | Landshut | 1.197.631 |
| Oberpfalz | Regensburg | 1.090.318 |
| Oberfranken | Bayreuth | 1.103.239 |
| Mittelfranken | Ansbach | 1.708.841 |
| Unterfranken | Würzburg | 1.342.308 |
| Schwaben | Augsburg | 1.789.698 |
I Oberbayern ingår staden München, vilken i kartbilden till höger märkts ut separat.
[redigera] Distrikt och distriktfria städer
(med bokstäver på registreringsskylten)
Bayern är indelat i 71 distrikt (Landkreis) och 25 distriktfria städer.
|
|
[redigera] Geografi
Donau är Bayerns huvudflod och den flyter in i Österrike vid Passau. Donau har fyra större bifloder, som flyter in i huvudfåran från höger (högerbifloder). De kommer samtliga från alpområdet. De är Iller, Isar, Lech och Inn. Vid sammanflödet nära Passau medför Inn oftast mera vatten än huvudfloden. Vänsterbifloder är Altmühl, Wörnitz, Naab och Regen.
Bayern tar i söder del av Alperna där Tysklands högsta punkt, Zugspitze, ligger. Längre norrut sänker sig landskapet mot Donauflodens dalgång och övergår i mellanhögt bergslandskap. I dalgångarna flyter de redan nämnda floderna. Här ligger bl. a naturparkerna Frankenwald, Bayerischer Wald och Schwäbisch Hall.
[redigera] Större städer i Bayern
- Aschaffenburg
- Augsburg
- Bamberg
- Bayreuth
- Donauwörth
- Erlangen
- Fürth
- Ingolstadt
- Lindau
- München
- Nürnberg
- Oettingen
- Passau
- Regensburg
- Würzburg
[redigera] Språk
[redigera] Näringsliv
Bayern är ett av Tysklands stora tillväxtområden med en rad olika industrier inom industri- och tjänstesektorerna. Bayern har flera av Tysklands stora verkstadsindustrier, bland annat har MAN AG, Siemens, MTU Aero Engines och BMW tillverkning och sina huvudkontor i München. BMW och MAN har även tillverkningi andra delar av Bayern. Audi har sitt huvudkontor och sin huvudfabrik i Ingolstadt. München är ett centrum för media och förlag (bl.a. Hubert Burda Media).
Grundig var tidigare en viktig elektronikindustri i Nürnberg. Loewe AG tillverkar exklusiv hemelektronik.
Inom sportutrustning har Bayern två av världens ledande märken i Adidas och Puma AG.
Bayern är ett mycket populärt resemål och turismen spelar en viktig roll både sommar och vinter.
I Bayern finns flera stora ölbryggerier som Paulaner, Erdinger och Löwenbräu.
[redigera] Sevärdheter
Bayern kan blicka tillbaka på en över 1000-årig kulturhistoria.
-
Steinerne Brücke och Regensburger Dom i Regensburg
-
Walhalla, Donaustauf vid Regensburg
-
Augsburger Augsburger Rathaus och Perlachturm
-
Wieskirche vid Steingaden
[redigera] Sport
Inom fotbollen tillhör Bayern giganterna med de tyska rekordmästarna FC Bayern München som stormakt. I München återfinns också det klassiska laget TSV 1860 München. I Nürnberg återfinns de niofaldiga tyska mästarna 1. FC Nürnberg. Från Bayern kommer också en rad tyska landslagsspelare, bland dem Franz Beckenbauer och Gerd Müller. Inom vintersporten är Bayern känt för den stora vintersportorten Garmisch-Partenkirchen.
Bayern har varit värd för olympiska spelen två gånger: vinterspelen 1936 i Garmisch-Partenkirchen och sommarspelen 1972 i München. Vid spelen 1972 ägde flera grenar runt på andra håll runt om i Bayern: Augsburg, Ingolstadt, Nürnberg, Passau och Regensburg. Vid VM i fotboll 1974 spelades finalen i München.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Bayern
- Bayerns delstatsregering
- Haus der Bayerischen Geschichte
|
|||||||
