Lennart Uller

Från Wikipedia

Lennart B:son (Bengtsson) Uller, född 7 februari 1944 i Oscars församling i Stockholm,[1] är svensk militär (överste).[2]

Biografi

Uller är son till översten av 1. graden Bengt Uller (1906-1991).[3] Han tog studenten 1961 i Borås och blev officer vid Svea artilleriregemente (A 1) 1965. Efter språkstudier i Tyskland och Schweiz 1970-1971 genomgick Uller Militärhögskolans Högre Kurs 1973-1975, blev major vid generalstabskåren och chef för arméstabens informationsdetalj 1977 och överstelöjtnant 1982. Han var taktiklärare vid Militärhögskolan 1978-1980 och strategilärare 1983-1987, däremellan kompanichef vid Svea artilleriregemente 1980-1981 samt avdelningschef och administrativt sammanhållande för utlandssamarbetet vid armédelen av Försvarets materielverk 1981-1983. Han var bataljonschef vid Wendes artilleriregemente (A 3) 1987 - 1989. 1989-1990 var han armélärare vid Försvarshögskolan. År 1990 befordrades han till överste och blev chef för Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS), dess siste myndighetschef innan skolan lades ner 1992 och verksamheten infogades i andra militära utbildningsenheter. Därefter var han regementschef för Norrlands artilleriregemente (A 4) 1992-1994, innan han återvände till Försvarshögskolan som chef för militärhistoriska avdelningen och ställföreträdande institutionschef vid Strategiska Institutionen. Han lämnade aktiv tjänst i förtid 1999.[3]

I samband med Kuwaitkriget 1991 var Uller en av de militära expertkommentatorer som förekom i svensk television, i Ullers fall Rapport i Sveriges Television. Han var personlig medlem i Internationella Institutet för Strategiska Studier i London 1988-2002 och säkerhetspolitisk medarbetare i Officerstidningen 1990-2002 samt gav på Regeringskansliets uppdrag kurser i Bryssel 1995-1996 rörande EU:s beslutsfattningsprocess. År 1992 var Uller en av tre grundare till bokklubben, bokförlaget och stiftelsen Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, vilket skedde i samband med utgivandet av en bok om regementet A 4:s historia. Han var ordförande i Jämtlands läns Livräddningssällskap 1992-1994 och medlem av styrelsen för FBU i Jämtland 1992-1999. Uller var medlem av Sydafrikanska Wagner-sällskapets kommitté för "Flygande Holländaren" 2009-2011. Han är en av grundarna av och ordförande i Tilas stiftelse (1998 -) respektive Swedish African Welfare Alliance (SAWA: sjukhus och skolor, 2002 - 2013, Nairobi).

Uller var adjutant hos konungen 1977-1987 och utsågs till överadjutant 1995. Han är ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien sedan 1987.[4] och Svenska Militärhistoriska Kommissionen. Han vann H.M. KONUNGENS skjutpris för artilleriofficerare 1972, tillägnades 1993 "Regementschefens marsch" (Badman) och fick Norrlands Artilleriregementes hedersplakett 1994.

Utmärkelser

  • Sverige Konung Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken med anledning av 50-årsdagen 1996
  • Sverige H M Konungens medalj i 8. storleken med serafimerordens band
  • Sverige Medaljen i guld för Nit och Redlighet i rikets tjänst
  • Sverige Svea Artilleriregementes guldmedalj för livräddande insats 1969
  • Island Kommendör av Isländska Falkorden
  • Estland Kommendör av Estniska Vita stjärnans orden
  • Luxemburg Kommendör av Luxemburgska Militära förtjänstorden med krona
  • Österrike Österrikiska stora förtjänstmedaljen i guld

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  2. ^ ”Lennart Uller”. Vi på SMB: Styrelsen. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701190345/http://www.smb.nu/index.php/medarbetare/styrelsen/lennart-uller. Läst 5 april 2009. 
  3. ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien: Svenska krigsmanna sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien : biografisk matrikel med porträttgalleri 1796-1995. Stockholm: Akad. sid. 199. Libris 7451162. ISBN 91-630-4181-2 (inb.) 
  4. ^ ”Akademiens ledamöter”. Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111018182651/http://www.brunnberg.nu/kkrva/matrikel.php?typ=avd. Läst 5 april 2009.