Ludvig Stoud Platou

Från Wikipedia
Ludvig Stoud Platou
Född28 mars 1778[1]
Slagelse, Danmark
Död30 november 1833[2] (55 år)
Christiania
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
Köpenhamns universitet
SysselsättningPolitiker, statistiker, poet, historiker, geograf
Befattning
Suppleant till Stortinget
Stortingets mandatperiod 1815–1817, Kristiania (1815–1817)[3]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1824–1826, Akershus amt (1824–1826)[4]
Statsrådssekreterare (1825–1833)[5]
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
BarnCarl Nicolai Stoud Platou (f. 1809)
Fredrik Christian Stoud Platou (f. 1811)
Utmärkelser
Riddare av Dannebrogorden
Riddare av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Ludvig Stoud Platou, född den 28 mars 1778 i SlagelseSjälland, död den 30 november 1833, var en norsk pedagog och ämbetsman. Han var far till Carl Nicolai Stoud och Fredrik Christian Stoud Platou.

Platou avlade lärarexamen i Köpenhamn 1803, kom i april samma år till Norge som adjunkt, sedan 1806 lektor vid Kristiania katedralskola. År 1809 hade han huvudandel i upprättandet av Selskabet for Norges vel, för vars utveckling han även senare var mycket verksam som sekreterare, 1822 var han dess vice preses och redigerade många år dess publikationer "Historisk-filosofiske Samlinger" och "Budstikken". År 1813 utnämndes Platou till professor i historia och statistik vid Kristianias nya universitet, vars ekonomiska förvaltning han även övertog som kvestor. Dessutom blev han 1815 expeditionssekreterare i inrikesdepartementet och 1817 statssekreterare. Grundläggande betydelse på geografiundervisningens område fick han genom åtskilliga läroböcker.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 691, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 692, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 31, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 110, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Det norske statsråd 1814–1945, Statsministerens kontor, 1996, s. 185, läs online.[källa från Wikidata]