Lumbalpunktion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En patient genomgår en lumbalpunktion. Det rödbruna runtom är desinfektionsmedel.

Lumbalpunktion är ett prov som tas i ryggmärgsvätskan som cirkulerar i hjärnan och ryggmärgskanalen. Detta kan vara till hjälp för att diagnostisera ett flertal sjukdomar i nervsystemet. Det kan gälla exempelvis infektioner, sjukdomar som MS och vissa typer av hjärnblödning. Även i diagnostiken av demenssjukdomar så har lumbalpunktionen fått en viktig betydelse.

Provet går till så att en läkare för in en smal nål mellan två ryggkotor i ländryggen (L3-L4), ibland efter lokalbedövning, och tappar ut en liten mängd ryggmärgsvätska. Genom att sticka i ländryggen kan man sticka in i det vätskeförande utrymmet innanför hjärn- och ryggmärgshinnorna utan att riskera skador på ryggmärgen som slutar i höjd med de översta ländkotorna. På grund av förlusten av ryggmärgsvätska kan en del av patienterna (15-20%) drabbas av huvudvärk, som oftast är lindrig och snabbt övergående.

Källor [redigera]

  • Fagius, Jan (red.): Neurologi, s 93-95. Liber 2006