Märta Måås-Fjetterström

Från Wikipedia
Version från den 7 januari 2018 kl. 02.21 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (Libris namn mall)
Märta Måås-Fjetterström

Märta Livia Vilhelmina Måås-Fjetterström, ursprungligen Fjetterström, född 21 juni 1873 i Kimstad i Östergötland, död 13 april 1941 i Båstad, var en svensk textilkonstnär.

Biografi

Märta Måås-Fjetterström i Båstad

Måås-Fjetterström var dotter till prosten Rudolf Fjetterström, kyrkoherde i Vadstena, och Hedvig Olivia Augusta, född Billsten, och växte upp i Vadstena. Efter studier på Högre konstindustriella skolan i Stockholm följde arbete som teckningslärarinna i Jönköping innan hon 1902 blev anställd vid Kulturen i Lund. Hon blev föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905–1911, men ett komplicerat förhållande till uppdragsgivaren lockade henne att efter inbjudan från Lilli Zickerman flytta till vävskolan i Vittsjö.

Redan under tiden i Lund började Måås-Fjetterström rita förlagor till vävnader, och på Stockholmsutställningen visades "Staffan Stalledräng", senare inköpt av Röhsska konstslöjdmuseet. Till Baltiska utställningen i Malmö 1914 ritades "Sankt Göran och draken". Dessa effektfulla vävnader lockade till sig Ludvig Nobels intresse, och i samband med en stor beställning till dennes nationalromantiska byggnad Skånegården i Båstad erbjöd han henne att öppna en ateljé på samma plats. Året var 1919, och från denna tid inriktades skapandet huvudsakligen på mattor, men även vävnader i form av exempelvis draperier kom att produceras.

Båstad kom att bli Måås-Fjetterströms hem fram till hennes död 1941. Naturen på Hallandsåsens sluttningar var en aldrig sinande inspirationskälla, och med stor konstnärlig skicklighet stiliserades blommor, blad och en och annan häst för att få sin utvalda plats i den rika, men ändå fullt kontrollerade prakt som kom att utgöra hennes mattor. Väverskor från trakten anställdes för att väva allt från stora paradflossor som "Svarta trädgårdsmattan" och "Örtagården" till den genialiskt enkla modernistiska kompositionen "Blå bårdmattan" i röllakan.

Under hela sin levnadstid fick Måås-Fjetterström och hennes vävverkstad ta emot flera prestigefyllda uppdrag, men det definitiva kritikergenombrottet kom 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall tillsammans med bland andra Elsa Gullberg, Carl Malmsten och Svenskt Tenn.

År 1942 ombildades verkstaden till ett aktiebolag där den rika mönsterskatt som Måås-Fjetterström lämnade efter sig både förvaltas och förnyas. Vid sidan om att fortsätta väva upp originalmönster anställdes Barbro Nilsson som konstnärlig ledare, vilken tillsammans med Ann-Mari Forsberg och Marianne Richter deltog i förnyelsen av företaget. Senare knöts även Kaisa Melanton till AB MMF, och år 2006 lanserades tre nya röllankansmattor av arkitekttrion Claesson Koivisto Rune.

Märta Måås-Fjetterström är representerad på flera större museer, bland annat Nationalmuseum[1], Louvren[2] och Röhsska museet.[3] samt Länsmuseet Gävleborg.

Källor

  • I. Bergman, Märta Måås-Fjetterström, 1990.
  • T. Lundgren, Märta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, 1968.

Se även

Vidare läsning

Externa länkar