Maj Wechselmann

Från Wikipedia
Maj Wechselmann
Maj Wechselmann vid Malmö premiären av Dumhet eller brott 30 mars 1990.
Född1 april 1942[1] (82 år)
Köpenhamn
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker, filmregissör, regissör, manusförfattare[2]
Politiskt parti
Vänsterpartiet
Utmärkelser
Leninpriset (2011)
Moa-priset (2019)[3]
Redigera Wikidata
Maj Wechselmann på ABF i Stockholm 2012.

Maj Wechselmann, född 1 april 1942 i Köpenhamn, är en svensk regissör, dokumentärfilmare, debattör och politiker (vänsterpartist).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wechselmann är dotter till tolken Bruno Wechselmann och Reina Korinman.[4] Hon genomgick skådespelarutbildning i Odense. Hon var verksam vid Narrenteatern i Stockholm. I början av 1970-talet studerade hon vid Dramatiska Institutets filmregilinje. Hon tilldelades Kurt Linder-stipendiet 1973 för sin dokumentärfilm Viggen 37, Eldh-Ekblads fredspris 1978 samt Rydöpriset 1990 "för den fria tanken till Olof Palmes minne".

Maj Wechselmanns dokumentärfilmer och debattinlägg, ofta med politisk vänsterprofil och med en skepsis mot Västvärlden, har ofta väckt mycket uppmärksamhet.[5] Efter Palmemordet väckte hon uppmärksamhet som privatspanare med långtgående kritik av utredningsarbetet.[6] Hon gjorde dokumentärfilmen "Filmen om Anton Nilson. Till arbetarklassens barn" år 1980, en hyllning till den svenske ungsocialisten Anton Nilson, känd för attentatet mot strejkbrytarförläggningen Amalthea i Malmö 1908.

Maj Wechselmann vann 1988 ett förtalsmål mot Eskil Block som i ett elektroniskt diskussionsmedium (KOM-systemet) pekat ut henne som landsförrädare och sovjetisk spion. Detta var första gången i Sverige som en fällande dom avseende förtal byggde på uttalanden i ett elektroniskt medium. På Maj Wechselmanns begäran ålade också tingsrätten Eskil Block att införa domen i KOM-systemet.[7]

Inför Europaparlamentsvalet i Sverige 2009 stod Wechselmann på 13:e plats på Vänsterpartiets lista.[8][9] 2011 belönades hon för sina insatser i filmskapandet av Jan Myrdalsällskapet med 100 000 kronor och Jan Myrdals stora pris – Leninpriset.

Som dokumentärfilmare erhåller hon statlig inkomstgaranti från Konstnärsnämnden.[10]

Filmografi skådespelare[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus i urval[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]